Ingenjörslöner: Så stora är skillnaderna mellan kvinnor och män

En manlig ingenjör har i snitt 6 200 kronor mer i månadslön än sin kvinnliga kollega, i byggbranschen är skillnaden 12 700 kronor för civilingenjörer. Att byta jobb är ofta lönsamt, men lönar sig bättre för män än för kvinnor. Här är statistiken över ingenjörernas löner, och hur de skiljer mellan könen.

Lönerna för manliga och kvinnliga ingenjörer är långt ifrån jämställda. 2024 var ingenjörers snittlön (civil- och högskoleingenjörer) 57 700 kronor för kvinnor och 63 900 kronor för män, enligt den senaste lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer. För civilingenjörer var snittlönen 59 400 kronor för kvinnor och 66 400 för män, bland högskoleingenjörer 51 900 kronor för kvinnor och 56 900 för män.

Rålönegapet, det vill säga skillnaden i genomsnittlig heltidslön mellan kvinnliga och manliga ingenjörer, var alltså 9,6 procent. Tittar man på utvecklingen sedan 2015 har rålönegapet minskat med 1,6 procentenheter på tio år.

Även när man rensar statistiken på faktorer som kan förklara skillnaderna – som ålder, befattning, utbildning, sektor, deltid och var i landet man bor – så finns det en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män på 4,2 procent. Inte heller den siffran har förändrats nämnvärt de senaste åren, även om man i år ser en liten förbättring på 0,3 procentenheter. 

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, är inte nöjd över utvecklingen.

– Det är provocerande att det går så långsamt, säger hon och konstaterar att det i den här takten kommer att dröja ända till 2072 innan lönerna mellan manliga och kvinnliga ingenjörer är jämställda.

Män tjänar mer på att byta jobb

Att byta jobb brukar anses vara ett effektivt sätt att höja lönen. Statistiken visar att både män och kvinnor som bytt jobb fick en löneökning på i snitt 11 procent. Löneökningarna för de som inte bytte jobb var 6 procent för män och 5 procent för kvinnor. 

Men tittar man närmare på siffrorna är variationerna stora. Yngre får högre löneökningar än äldre när de byter jobb och i de flesta fall tjänar män mer på att byta jobb än kvinnor. 

– Kvinnor får bevisligen inte samma utväxling av att byta jobb. Det tyder på att det fortfarande finns orättvisor inbyggda i systemet, att gamla normer lever kvar, konstaterar Ulrika Lindstrand.

Är kvinnor sämre på att förhandla sin lön när de byter jobb?

– Kvinnor kan säkert bli bättre på att förhandla sin lön i alla sammanhang, men det är inte rättvist att lägga ansvaret på enbart kvinnorna. Att kvinnor får lägre lön än sina manliga kollegor för samma typ av befattning tyder på att det finns systematiska problem som arbetsgivarna borde ta ett större ansvar för. 

Störst skillnad i privat sektor

Att kvinnor tjänar mindre än män är ett genomgående mönster oavsett vilken sektor eller bransch man tittar på. Även bland chefer finns det en löneskillnad, 11 procent för civilingenjörer och 9 procent för högskoleingenjörerna. (En fördjupad artikel om löneskillnader bland chefer kommer senare i veckan). 

Lönegapet mellan kvinnor och män är störst inom privat sektor – 10 procent för civilingenjörer och 8 procent för högskoleingenjörer. 

Minst skillnad utifrån sektor är det inom kommun/region, där är lönegapet 3 procent för civilingenjörer och 4 procent för högskoleingenjörer. 

Jämnast i fordonsbranschen

Den bransch med de största löneskillnaderna är bygg- och anläggningbranschen. Här tjänar kvinnliga civilingenjörer 82 procent av vad männen tjänar. Jämnast är det i fordonsbranschen där kvinnliga civilingenjörer tjänar i genomsnitt 97 procent av männens löner. 

Bland högskoleingenjörerna är lönegapen inte lika stora som för civilingenjörerna. Men även här är det fordonsindustrin som har det lägsta lönegapet med 3 procent och bygg och anläggning det största med 11 procent.

– Jag uppfattar att fordonsbranschen jobbat aktivt under lång tid med att få in fler kvinnor i branschen och att de därför kommit längre än byggbranschen. Men något som förvånar mig är att IT- och telekombranschen inte har mer jämställda löner. Det är kraftigt mansdominerade branscher där det borde vara en konkurrensfråga att jobba för jämlika löner – för att på så vis attrahera fler kvinnor, säger Ulrika Lindstrand. 

Rapporten Rön om lön och kön 2025 bygger på svar från 77 900 civil- och högskoleingenjörer som besvarade förbundets löneenkät 2024.