Ta-da, en svensk ingenjörskanon
Pacemaker, Laila Ohlgren, Christopher Polhem på Polhemsprismedaljen, Vera Sandberg, Electrolux, en tetra och Minecraft. Foto: Ingenjören, Polhemspriset och Mostphotos (Rattanachot Kasa, Yalçın Sonat, Michael Erhardsson)
Nu när listan med svensk kulturkanon presenterats och debatterats – ska vi gå vidare och värka fram en svensk ingenjörskanon? Här är 32 personer, uppfinningar och annat som kanske borde vara med.
En ingenjörskanon, vad är det? Och vad ska man ha den till? Tja, i just det här fallet: Mest ett sätt att få en ingenjörsvinkel på ett aktuellt fenomen (den svenska kulturkanon som presenterades 2 september) som många diskuterar.
Men samtidigt är det en möjlighet att samla tekniska framgångar och förebilder, att visa bredden som svenska ingenjörer bidragit och bidrar till. Anledningar att vara stolt över svensk ingenjörskonst.
Vad tycker du, vad och vem har vi glömt på listan? Vad ska bort? Egna tankar och idéer? Skriv i kommentarsfältet nedanför artikeln.
Ta-da, här är de då: 32 förslag till en svensk ingenjörskanon.
Personer
- Christopher Polhem – (1661-1751) den svenska mekanikens fader som bidrog starkt till den industriella utvecklingen i Sverige med uppfinningar inom gruvindustrin och att anlägga slussar med mera. La fram förslaget om en teknisk skola i Stockholm, den äldsta föregångaren till KTH.
- Alfred Nobel – motivering överflödig.
- Bröderna Nils och John Ericsson – John skapade 1836 världens första fungerande fartygspropeller för ångfartyg och konstruerade den amerikanska pansarbåten USS Monitor. Nils ansvarade för en mängd kanalbyggen i Sverige och ledde arbetet på den nya slussen mellan Mälaren och Saltsjön i Stockholm.
- Håkan Lans – uppfinnare av teknik som de flesta av oss ser som självklara som färggrafik, positioneringssystem med mycket mera.
- Laila Ohlgren – ingenjör som i mobiltelefonins barndom uppfann att hela telefonnumret skickas i en serie, vilket löste problemet att ringa upp någon vid svajig uppkoppling. Har blivit standard för hela världens mobiltelefoner.
- Gunnar Asplund, med HVDC Light och teknik för laddning under färd.
- Vera Sandberg – examinerades från Chalmers 1917 som Sveriges första kvinnliga ingenjör.
- Dolph Lundgren – civilingenjör i kemiteknik från KTH som spelade den sovjetiske boxaren Ivan Drago i filmen ”Rocky 4”.
Industri/Tekniktillämpning
- ABB/Ericsson/Alfa Laval/Electrolux – det svenska ingenjörsundret.
- Företag från senare tid som blivit medelstora bolag och bottnar i gedigen teknik. Dit hör Axis Communications och Tobii.
- Svensk spelutveckling.
- Minecraft – världens mest sålda dataspel har svenskt ursprung.
- JAS Gripen – avancerad ingenjörskonst i ett litet land.
Uppfinningar
- Bluetooth – (1989) svensk snilleblixt tänkt som först tänktes som tillfällig lösning.
- Pacemakern – Rune Elmqvist och Åke Senning utvecklade världens första implanterbara pacemaker 1958. Har räddat en hel del liv. Say no more.
- Passbitar för exakt mätning vid tillverkning – Mått Johansson från Eskilstuna.
- Kylskåpet – Baltzar von Platen och Carl Munters 1922.
- Skiftnyckeln – Johan Petter Johansson 1892. Vem har inte någon gång haft nytta av en skiftnyckel?
- Cellulär biltelefoni – alltså 1G som hette NMT (Nordisk MobilTelefoni), en svensk uppfinning där samtalen automatiskt flyttades från mast till mast. Ligger till grund för 2G och uppåt.
- Dynamiten – Alfred Nobel 1867. Även om några strök med under uppfinnandet får man ändå hävda att den revolutionerade gruv- och byggindustrin.
- Tetra Pak – Erik Wallenberg och Ruben Rausings förpackningslösning för vätskor. För att slippa köpa mjölk i kruka.
- Trepunktssäkerhetsbältet – Nils Bohlin på Volvo 1959. Ett steg mot ”nollvisionen” långt innan den fanns som begrepp.
- Sfäriska kullagret – Sven Wingquist uppfann ett kullager som kunde hantera sneda axlar, vilket lade grunden till SKF.
- Separatorn – Gustaf de Laval effektiviserade mejeriproduktionen med sin centrifug som separerade grädden från mjölken.
- Blixtlåset – Gideon Sundbäck vidareutvecklade dragkedjan till dagens form.
Fackligt och yrkesmässigt
- Sveriges Ingenjörers Hederskodex – togs fram 1929 av Sveriges Ingenjörers föregångare Teknologföreningen. Tio punkter som tillsammans ska ses som ett slags riktlinjer för hur man som ingenjör kan tänka om man ställs inför etiskt kniviga situationer i yrkeslivet.
- Polhemspriset – pris till Christopher Polhems minne som Sveriges Ingenjörer delar ut årligen till personer som bidragit till Sveriges tekniska utveckling. Priset instiftades 1876 och fyller jämnt nästa år. (Priset är i sig en ingenjörskanon, med pris utifrån sin tid)
- Saltsjöbadsavtalet – ingicks 1938. Grunden för den svenska modellen, att fack och arbetsgivare tar gemensamt ansvar för vilka regler som ska gälla på svensk arbetsmarknad.
- Inkomstförsäkringen – fackligt förhandlad försäkring som fyller ut ersättningen vid arbetslöshet för grupper som har högre inkomst än vad a-kassan ersätter.
- Trygghetsöverenskommelsen, Saltsjöbaden 2.0 – 2022. Där fack och arbetsgivare enades om nya huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd.
Övrigt
- Blandaren – världens äldsta, fortfarande utkommande humortidskrift grundad 1863 av studenter vid Teknologiska Institutet, nuvarande KTH.
- Spex – förkortning av spektakel, skådespel framförallt vid svenska universitet och högskolor. För man måste ju få skratta också.
Stort tack till alla som bidragit med förslag: Johan Sittenfeld, Akademikerföreningen på Ericsson, Daniel Milovan, Jessica Bagge, Ulrika Lindstrand, Johan Kreicbergs.
Stort tack också till Calle Fleur, chefredaktör för Chef, för inspiration att skapa en yrkesspecifik kanon.
