Nu är den statliga avtalsrörelsen igång

Christina Kans Rehnberg och Oskar Falk

Sveriges Ingenjörers förhandlare Christina Kans Rehnberg, utanför Arbetsgivarverkets kontor, och Oskar Falk, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer. Foto: Karin Thorsell och Pernilla Pettersson

Nu är förhandlingarna om avtal på det statliga området inne i en intensiv slutfas. Runt 12 500 medlemmar i Sveriges Ingenjörer på myndigheter och högskolor berörs. Och det finns flera skiljelinjer mellan arbetsgivaren och facken.

I midsomras lämnade arbetsgivarna och facken över sina respektive krav till varandra. Under augusti har parterna gått igenom kraven och nu i mitten av september har regelrätta förhandlingar inletts. Till 1 oktober ska de nya avtalen vara på plats.

– Det blir mer och mer intensivt. Det avsätts mycket tid eftersom ambitionen är att träffa ett avtal som båda parter är nöjda med. Men det är först de sista dagarna det trillar ut vart det tar vägen, säger Oskar Falk, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer.

Av Sveriges Ingenjörers medlemmar omfattas anställda på myndigheter, högskolor och affärsverk, plus bland annat stiftelserna Chalmers tekniska högskola och Tekniska högskolan i Jönköping.

Arbetsgivarpart är Arbetsgivarverket och fackliga parter är Saco-S (där Sveriges Ingenjörer ingår), OFR (med bland andra Polisförbundet, Officersförbundet och ST) samt Seko.

OFR och Seko har tidsbestämda avtal. Saco-S har tillsvidareavtal, men förhandlar om dem samtidigt som OFR och Seko.

Öka kostnaderna eller inte?

En skiljelinje mellan parterna är att Arbetsgivarverket inte vill ha någon kostnadsökning.

– Det är samma svar som vi får från alla arbetsgivarorganisationer. Men vi vill naturligtvis förbättra avtalen. Vi kan byta en del förbättringar mot att ändra andra villkor. Men vi är inte främmande för att villkorsändringar får kosta. För det är viktigt att staten kan locka till sig och behålla rätt kompetens, säger Oskar Falk.

En annan skiljelinje är inflytande. Arbetsgivarverket vill att om parterna lokalt inte kommer överens så ska arbetsgivaren bestämma – till exempel om förläggning av arbetstid eller när lönerevisionen ska göras. (läs deras yrkanden mot Saco-S 2025 här)

– Det är en klassisk facklig fråga och här värnar vi inflytande för våra medlemmar.

Sveriges Ingenjörer vill också se mer inflytande för medlemmar individuellt. Att det ska finnas flexibilitet att komma överens med sin chef, till exempel om ledig tid, ersättningar eller andra villkor. Restidsersättning är en annan fråga som förbundets medlemmar fört in i diskussionen.

Läs om Saco-S krav här: Här är kraven när avtalen för staten omförhandlas

Semesterperiod och läkarvård

Arbetsgivarverket vill också förlänga semesterperioden, så att semester ska kunna läggas ut maj–september i stället för som i dag juni–augusti.

– Det här kan innebära en tydlig försämring, konstaterar Oskar Falk.

Ett annat yrkande är att ersättningen för läkarvård som statligt anställda får i dag ska slopas.

– Det kan jag tycka är märkligt. Att ta bort en så tydlig förmån.

En förhandlare från Sveriges Ingenjörer

Tre personer förhandlar för Saco-S. En av dem är Christina Kans Rehnberg, som är ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Hon kan inte gå ut med något än om hur förhandlingarna går.

– Vi jobbar på och har en bra dialog. Nu är det svårt att säga så mycket mer, för vi vet inget än. Vi återkommer, säger hon när Ingenjören träffar henne utanför Arbetsgivarverkets kontor innan en ny dag av förhandlingar ska börja.

”Tydlig ambition att komma överens”

Saco-S har ett tillsvidareavtal med Arbetsgivarverket. Det betyder att man har fredsplikt och inte kan ta till stridsåtgärder, som exempelvis strejk.

– Men det finns en tydlig ambition att komma överens i dialog. 100 procent enig är man aldrig, men man vinner vissa frågor och förlorar kanske andra, säger Oskar Falk.

Och om man inte kommer överens så fortsätter det gamla avtalet att gälla.

Förhandlingarna ska vara klara till 1 oktober. Då går OFRs och Sekos avtal ut. Men för Saco-S löper avtalen på och det får marginell effekt om förhandlingarna drar över lite efter det.

Lokal löneprocess följer

De statliga avtalen har ingen angiven nivå för löneökningar, utan de är så kallat sifferlösa.

– Lönerna hanteras lokalt. När vi är färdiga centralt är nästa steg de lokala överläggningarna. Att gå igenom löneprocessen och andra frågor utifrån resultatet av de centrala förhandlingarna. Det kan gå snabbt eller dra ut på tiden innan man har lokala lönesamtal, säger Oskar Falk.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Nytt pensionsavtal för AKAP-KR: ”Vi är inte överförtjusta”

Nytt pensionsavtal för AKAP-KR: ”Vi är inte överförtjusta”

Att gå ned i arbetstid och behålla full avsättning till tjänstepensionen finns nu med i det nya kollektivavtalet för kommuner, regioner och kommunala bolag som slöts i våras. Det låter som en attraktiv möjlighet, men Sacos pensionsexpert manar till försiktighet. 
Fler artiklar