Företag agerar för att runda arbetstidsförkortningen

I våras infördes arbetstidsförkortning i kollektivavtalen för tjänsteföretag, som konsult- och techbolag. Men redan innan förändringen träder i kraft höjer nu en rad arbetsgivare arbetstiden, så att effekten av kortare arbetstid utraderas.  

Arbetstidsförkortning är inget nytt. Men medan det inom industrisektorn har funnits i kollektivavtalen sedan 1990-talet, så var det först i våras som det infördes för tjänsteföretag.

Från 2026 får anställda på tjänsteföretag en (1) dags arbetstidsförkortning – något som Sveriges Ingenjörer successivt vill öka till att komma upp i nivå med industrin.

Men inom arbetsgivarorganisationen Almega, där till exempel många teknikkonsultbolag är medlemmar, agerar nu arbetsgivare så att arbetstiden till och med kan öka, tvärt emot vad som är tänkt.

– Våra medlemmar och förtroendevalda hör av sig om att arbetsgivaren kallar till förhandling om att minska eller ta bort befintlig arbetstidsförkortning. Samtidigt har Almega bjudit in till webbinarier där fokus är hur medlemsföretagen ska agera för att kringgå syftet med avtalen. Det tycker vi är oacceptabelt, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius.

Klämdagar och nya anställningsavtal

Ändringarna som företag nu inför kan handla om att man haft kortare arbetstid för alla, till exempel 39 timmar i veckan i stället för 40. Eller att man har lediga halvdagar eller klämdagar som inte finns i centrala kollektivavtal, och att arbetsgivaren nu vill dra tillbaka de här förmånerna.

Hur lätt det är att genomföra ändringarna beror på hur de införts. Har arbetsgivaren själv infört kortare arbetstid måste beslutet att dra in den ändå MBL-förhandlas – alltså att man måste lyssna på de anställda först.

Handlar det om villkor i ett lokalt kollektivavtal behöver arbetsgivaren förhandla om avtalet eller säga upp det.

– I båda de fallen uppmanar vi våra medlemmar och förtroendevalda att se till att förhandla och att höra av sig till oss centralt på Sveriges Ingenjörer, så att vi kan ge råd inför en förhandling. Ifall de inte kan enas på företaget kan det vara möjligt att driva det vidare till centrala förhandlingar.

Det kan också vara ändringar som görs i enskilda anställdas anställningsavtal. Även dessa ändringar behöver förhandlas med de fack som är part i kollektivavtalet.

– Och det kan bli en besvärlig situation. Tackar man nej till erbjudandet om ett nytt anställningsavtal kan det bli fråga om uppsägning.

Almega: ”Upplyser bara sakligt”

I tidningen Arbetet, som skrivit om Almegas uppmaning till sina medlemsföretag, säger Marcus Lindström, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen, att de inte uppmanar sina medlemmar till någonting utan bara sakligt upplyser om vad som går att göra.

Men Camilla Frankelius håller inte med om den beskrivningen.

– Företagen uppfattar det som en uppmaning från Almega att göra så här. De uppfattar att det är så här man ska göra.

Det är inte alla teknikkonsultbolag som gör det här, men Camilla Frankelius säger att det görs brett, av ett stort antal bolag.

Arbetstidsförkortningen kom ju till som ett byte – att den byts mot en del av löneökningarna. Vad säger Almega om det?

– De tycker att de inte gör något fel men vi anser att agerandet är mycket anmärkningsvärt. Det innebär att de inte hedrar ingångna avtal där vi bytt löneutrymme mot minskad arbetstid. Konsekvensen för våra medlemmar blir att de får arbeta lika mycket eller mer för mindre betalt. Inom tjänstesektorn är det bara Almega som gör på det här sättet.

Det handlar ju i flera fall om stora teknikkonsultföretag, borde man inte kunna förvänta sig att de ska följa vad som avtalats?

– Jag tycker att företag ska tänka: Hur påverkar det här mitt företag, mina anställda? Tänka på relationen med sina anställda och varumärket. Jag hoppas att arbetsgivarna tar sitt förnuft till fånga och inför arbetstidsförkortning så som vi enats om.

”Arbetsgivare jagar kostnader”

Tidningen Arkitekten har skrivit om att arkitektbyrån White var snabb med att höja årsarbetstiden strax efter att avtalet skrevs under. Och White är inte ensamma om att göra så. Sveriges Arkitekters chefsjurist Jens Andersson säger till Arbetet att minst en tredjedel av privatanställda arkitekter inte får kortare arbetstid, trots arbetstidsförkortningen.

Trodde Sveriges Ingenjörer att arbetsgivaren skulle kunna göra så här?

– Ja att arbetsgivarna skulle vilja diskutera arbetstiden är en självklarhet. Arbetsgivare jagar kostnader. Och Almega ville inte ha arbetstidsförkortning. För oss har det varit viktigt att bryta den isen och få in en central reglering om arbetstidsförkortning. Med facit i hand ser vi att ensidighet och arbetsgivarens goda vilja inte är så mycket att lita på, säger Camilla Frankelius.

Därför är det extra viktigt att arbetstidsförkortning finns i de centrala kollektivavtalen och inte i lokala avtal eller i en policy som arbetsgivaren själv tagit fram.    

Det finns medlemmar som är besvikna på Sveriges Ingenjörer och menar att man inte skulle ha drivit igenom arbetstidsförkortning när det i vissa fall lett till en försämring.

– Jag förstår att medlemmar och förtroendevalda är upprörda, och vi delar den upprördheten. Men det är viktigt att rikta upprördheten mot arbetsgivaren. Att det skulle bli lite stökigt inom Almegas områden hade vi förutsett men att de skulle kringgå överenskommelsen på det här sättet har förvånat oss.