Tjänstemän ersätts av konsulter – utan koll på konsekvenserna

Mindre inflytande, sämre insyn i beslutsprocessen och risk för kompetenstapp. Ingenjörer i kommuner varnar för bristande konsekvenstänk när kommuner i allt högre utsträckning lägger ut arbete på konsulter.

Det har blivit allt vanligare att kommuner lägger ut uppdrag på externa konsulter. Det kan handla om ren outsourcing av verksamhet till konsulttjänster inom IT, administration och projektledning. Nu varnar förtroendevalda för riskerna med att inhyrda konsulter även tar över arbetsuppgifter som tidigare utfördes av tjänstemän. 

– Det är en oroande utveckling. Medlemmar hör av sig, oroliga för vad som händer. Man ser hur arbetsuppgifterna förändras och är oroliga för om deras jobb kommer att finnas kvar framöver, berättar Oskar Falk, enhetschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, som konstaterar att även kollegor inom kommunsektorn får samma signaler.

”Folk har sagt upp sig”

Ingenjören har pratat med två ingenjörer, som valt att vara anonyma. De jobbar i en kommun där man i samband med en stor omorganisation ersatte stora delar av verksamheten med konsulter och beskriver hur detta skapade stor oro i organisationen.

– Det har varit fruktansvärt. Folk har sagt upp sig, sökt nya jobb, men även mer eller mindre tvingats sluta när arbetsuppgifterna förändrats, berättar den ena av ingenjörerna, vi kan kalla henne Susanne, som också är ordförande för Sveriges Ingenjörers lokalförening i kommunen.

Det var framför allt på fastighetsavdelningen de stora förändringarna infördes. Här jobbar Bengt, som också valt att vara anonym. Här har tjänstemän, projektledare och även chefer inom bland annat bygg, fastighet, mark- och exploatering ersatts av konsulter. Av ett tjugotal medarbetare är det nu endast fyra kvar.

– Det har varit stressande för oss som är kvar. Konsulter kommer in och ska läras upp. De kan ju inte organisationen, hur gången är och hur allt fungerar. 

Han tycker också att det är tveksamt om det verkligen är en mer kostnadseffektiv lösning. 

– Det är väldigt dålig utväxling på konsulterna. Det arbete som en handfull tjänstemän tidigare utförde hanteras nu av tre gånger så många konsulter. Varför inte anställa egen personal, det måste bli billigare.

Alla röda risker har slagit in

Susanne konstaterar att konsultkostnader även påverkar ekonomin i organisationen, vilket gjort att arbetsgivaren har varit tvungen att dra ner kostnaderna. Det har i sin tur lett att man börjar titta på vilka tjänster som kan dras in – och medarbetare har därmed blivit övertaliga. 

– Man behöver vara vaksam på vad som sker i en omorganisation. Antingen så tar man in konsulter under en övergångsperiod, innan omorganisationen sätter sig. Eller så har man för avsikt att ha en ”beställarfunktion” där man ersätter tillsvidareanställningar med konsulter. I vårt fall var nog avsikten så. Fast vi kunde inte se det från början. De tillsvidaretjänster som skulle tillsättas anställdes aldrig, berättar hon.

Susanne och Bengt berättar att kommunen gjorde en riskbedömning innan omorganisationen. Där var det tydligt att det fanns stora risker med bland annat ökad oro och stress både inför, under och efter omorganisationen. Men man såg även risk för ökad personalomsättning, svårigheter med att rekrytera och ökad arbetsbelastning för tjänstemännen.  

– Alla risker som var röda har slagit in, konstaterar de.

Direkt effekt på arbetets innehåll

Oskar Falk berättar att Sveriges Ingenjörer ser hur medlemmar kan drabbas när kommuner väljer att lägga ut arbete på konsulter. Arbetsuppgifter försvinner, vilket får en direkt effekt på arbetets innehåll. Många upplever att arbetet blir mindre ansvarsfullt och inte lika roligt – och är dessutom oroliga för att de ska bli uppsagda på grund av arbetsbrist. 

Ofta får det även andra följdeffekter. Hela eller delar av arbetsgrupperna behöver göras om, det blir förändringar i chefsleden och även samarbetet inom organisationen påverkas.

– Man lägger ut arbete på entreprenad, men har inte koll på alla konsekvenser. Ofta har arbetsgivaren inte gjort någon ordentlig kartläggning av risker och konsekvenser, poängterar han.

Svårare att följa upp

Det finns också en oro över den rent demokratiska aspekten. När arbetet läggs utanför organisationen blir det också svårare att följa upp och ha kontroll på kostnader, jäv och att upphandlingsreglerna följs – särskilt när man anlitar konsultmäklare som i sin tur anlitar egna konsulter. 

Oskar Falks råd till andra som befinner sig i den här situationen är att ta fram ordentliga risk- och konsekvensanalyser där man kan nyansera bilden.

Här är det bra att utforska både arbetsmiljön och det större verksamhetsfrågorna: 

• Hur påverkas organisationen? Riskerar vi att tappa kompetens? 
• Hur behåller vi kontrollen över projekten? Vad händer med uppföljning och erfarenhetsutbyte?
• Vad innebär det för kommunens uppdrag om professionen som har kunskap om verksamheten tappar inflytande och insyn? Hur vet man att rätt beslut fattas utifrån ett myndighetsperspektiv? 

– Det gäller att hjälpa arbetsgivaren att se helhetsbilden, något de som verkligen kan kärnverksamheten är bäst på, konstaterar Oskar Falk. Blir det verkligen billigare och bättre i längden? Vad riskerar vi att förlora på kort och lång sikt?