Så skiljer löneökningen – två faktorer påverkar mycket
Illustration: Natalya Kosarevich / GettyImages
Hur mycket man får i löneökning skiljer sig beroende på om man byter jobb eller inte – men också utifrån ålder. Här är statistiken över hur många ingenjörer som bytte jobb förra året, och hur det och åldern påverkade löneökningen.
Sett över de senaste tio åren så var 2022 det år när flest ingenjörer bytte jobb.
– Det var en riktig topp efter pandemin, när många suttit still i båten, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius.
De två senaste åren, 2024 och 2025, har andelen sjunkit. Troligen på grund av lågkonjunkturen.
– Jag tror också att det är ett utslag för att man funnit roller och tjänster där man har möjlighet att distansarbeta och känner att det fungerar. Men det är troligt att vi om något eller några år får se större förändringar, när man varit ett tag hos sina arbetsgivare.
Störst är rörligheten i privat sektor och Camilla Frankelius tror att det är för att det är den största och bredaste sektorn och att den finns i hela landet.
– Men trygghetsråden säger att av dem som blir av med arbetet så är det relativt många som går till offentlig sektor. Det är ett flöde dit.
Alla åldrar tjänar på att byta jobb
De som byter jobb får högre lönelyft än de som inte byter jobb. Det är tydligt i Sveriges Ingenjörers lönestatistik. Störst ökning blir det om man byter till en annan arbetsgivare, men det lönar sig också att byta jobb internt.
De procentuella lönelyften är högst i den yngsta gruppen, upp till 29 år: 7,2 procent för dem som inte bytte jobb och 13,4 procent för dem som bytte.
– Det är naturligt. Den erfarenhet man får de första åren lönar sig. Men det är ju också andra lönenivåer för de yngre, säger Camilla Frankelius.
Sedan sjunker den procentuella löneökningen successivt med åldern.
– Men det som är positivt är att det lönar sig också för äldre att byta jobb.
För 60-plussare var löneökningen i snitt 3,5 procent för dem som inte bytte jobb, mot 5,8 procent för dem som bytte jobb.
Alla borde haft lönerevision
I Sveriges Ingenjörers lönerapport redovisas hur många som hade haft lönerevision under innevarande år när de svarade på löneenkäten. Andelen är hög och i rapporten konstateras att det här inte är en faktor som håller nere löneökningarna som visas i enkäten – eftersom det är på samma nivå som föregående år.
Camilla Frankelius konstaterar att statlig sektor generellt har lönerevision senare. 2025 blev de nya avtalen för den sektorn klara i oktober, vilket förklarar att andelen är lägre.
Kommunal/regional sektor ligger högst, med 95 procent.
– Egentligen skulle man önska att det vid den tidpunkten var 100 procent i privat och kommunal sektor, att alla gjort klart. När man vet hur det ser ut bör man genomföra lönerevisionen och inte dra ut på det, säger Camilla Frankelius.
Trenden är stigande för hur många som haft lönerevision och det är bra, säger hon. Man ska kunna förvänta sig att ha lönesamtal i närtid efter att avtalen är klara.
Tänk på lönen året runt
Camilla Frankelius uppmaning till alla är att tänka på lönen hela året.
– Löneökningen ingriper allt du gör hela året. Tänk på att du kan prata lön när det sker förändringar i din roll eller när du tycker att du gjort något bra. Då behöver du inte vänta till nästa lönesamtal utan kan ta upp det med din chef under året.
7 kommentarer
Jag har påpekat att löneökning halkar efter på mitt job. Är på ett privat bolag som har vinstmarginal på tvåsiffrigt men samtidigt är löneökning runt 2-3% senaste åren, vilket i praktiken inneburit reallönesänkning.
Hur ska företagen klara sig när alla har tio års yrkeserfarenhet men bara två års erfarenhet av själva arbetet? Nybörjarmisstagen som även experter kan göra riskerar att sänka hela näringslivet.
Och den svenska modellen är ju i praktiken död när man måste byta arbetsgivare för att få en rimlig löneutveckling. Lojalitet lönar sig inte längre.
Lite märkligt är det att alla (stora som små) företag går efter märket, även de 4 jag jobbat på i 18 år nu. Märkligt att de få med högre lön än märket ger så starkt utslag i statistiken.
Ända hjälpen är att byta. Det gäller även 4-dagars veckan. Fackrepresentanten hjälpte 0 – hen pratade om att de flesta vill jobba mer än 40h/v, och då var alla ingenjörer med bra lön!
Ingenjörer är på väg att bli ett låglöneyrke, speciellt när AI tar över mer och mer. Det är bättre att satsa på hantverks-yrken. En elektriker kan tex debitera över 1000kr i timmen nuförtiden. Det kan inte jag som elektronikkonsult göra och då har jag ändå 35 års erfarenhet.
Wow, jag måste verkligen byta jobb. Fått runt 2% per år med motiveringen att pengar inte är allt, och om man drivs av det så får man byta jobb. (kommunalägt bolag, lön under 40k. Elkraftsingenjör)
När min chef säger som andra mening under lönesamtal att hen har fått *exakt* industrimärket att fördela i gruppen dör lite grand modellen med lönesamtal…. I alla fall min arbetsgivare har dödat tanken bakom modellen.
Då har vi nu fakta på att svenska modellen inte funkar och lönesamtalet är värdelös. Förstår ni vilket problem det här är? När 20% rotera varje år? Kompetensen måste vara låg med sådant marknad ä.