Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt
Nyheter från bland annat högskolor, fackförbund och medier.
Här skriver Ingenjören kort om nyheter i andra medier och i pressmeddelanden
De finns på listan över de mäktigaste inom hållbarhet
23 mars. Tidningen Aktuell Hållbarhet har publicerat 2026 års lista över Sveriges ”hållbarhetsmäktigaste”. På listan finns ett antal personer med koppling till KTH och Chalmers och olika teknikföretag. Här är några som är med:
Plats 2. Olga Kordas – forskare KTH, programchef för innovationsprogrammet Viable Cities som fokuserar på omställningen till klimatneutrala och hållbara städer.
6. Åsa Persson – ordförande Klimatpolitiska rådet och strategisk rådgivare på KTH:s Climate action centre.
8. Marie Nilsson – förbundsordförande för IF Metall och ordförande för Industriall. Har bland annat kämpat för fortsatt svensk klimatomställning i Almedalen och lyft vikten av en rättvis klimatomställning där alla arbetstagare får vara med.
10. Anders Egelrud – vd och koncernchef, Stockholm Exergi, som tagit det första spadtaget för en av världens största anläggningar för infångning och lagring av koldioxid.
11. Ida Karlsson – forskare, Chalmers/Mistra Carbon Exit, som forskar om hur byggbranschen ska få ner sina utsläpp.
19. Annika Ramsköld – hållbarhetschef, Vattenfall
26. Emma Wiesner (C) – EU-parlamentariker och ingenjör som jobbat med flera EU-lagar och direktiv om skogsövervakning och miljöpåståenden, jobbat för att stoppa den ryska fossilgasimporten och fått rollen som huvudförhandlare för EU-kommissionens miljöomnibus.
41. Marie Sandin – vd, Tetra Pak Sverige som prisats bland annat för att Tetra Pak satsat på cirkulära lösningar och nettonoll i hela värdekedjan.
49. Tomas Kåberger – professor i industriell energipolicy, Chalmers, och ordförande för Energikontoren Sverige som stöttar kommuner, regioner och företag i att ställa om till ett hållbart energisystem.
60. Kent Eriksson – professor på KTH och föreståndare för Sustainable Finance Lab.
63. Claes Fredriksson – vd och grundare, Liquid Wind, vars vision är att minska beroendet av fossila bränslen genom att satsa på elektrobränsle, särskilt inom sjöfarts- och flygindustrin.
74. Karin Ebbinghaus – vd och medgrundare, Elonroad, som arbetar med elektrifiering av tung transport genom elvägar och laddinfrastruktur, som gör det möjligt för elfordon att laddas automatiskt under färd. Under 2025 har bolaget gått från pilot till implementering.
80. Lennart Söder – professor i elkraftssystem, KTH, som ständigt höjer sin röst för att visa att ett hållbart, helt förnybart elkraftssystem är fullt möjligt.
83. Tobias Hansson – vd, Hitachi Energy
92. Kristina Einarsson – miljö- och klimatexpert på Boverket. En av de ledande rösterna bakom regelverket om klimatdeklarationer för byggnader och för de nya krav på byggnaders klimatpåverkan som är på väg.
99. Stefan Danielsson – affärsområdeschef, Peab. Drivande i att företaget numera endast tillåter underentreprenörer i två led i sina projekt. ”Det handlar inte bara om säkra affärer – att stävja fusk och kriminalitet – utan också om arbetsmiljö, kvalitet och om att möta projektspecifika krav”, har han förklarat förändringen i en intervju med Byggindustrin.
Listan har tagits fram genom att Aktuell hållbarhets läsare nominerat. En jury har därefter lagt till ytterligare kandidater och rankat samtliga.
Männens medellivslängd närmar sig kvinnornas
24 mars. Medellivslängden i Sverige har ökat under lång tid och trenden gäller både kvinnor och män. Kvinnor lever generellt längre än män, men sedan 1980-talet har skillnaden mellan kvinnor och män minskat eftersom mäns medellivslängd ökat mer, skriver Statistikmyndigheten SCB i ett pressmeddelande.
År 1980 var skillnaden 6,1 år mellan kvinnors och mäns medellivslängd, men sedan dess har mycket hänt.
– Under de senaste 45 åren har skillnaderna i medellivslängd mellan könen minskat med drygt 3 år, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.
2025 var medellivslängden 85,55 år för kvinnor och 82,52 år för män. Under året ökade medellivslängden med totalt 0,20 år för kvinnor och med 0,23 år för män.
Sämre beslut om man tror på ”corporate bullshit”
23 mars. ”Vi kommer aktualisera en förnyad nivå av cradle-to-grave credentialing som skapar ett hyper-connectat, friktionsfritt och impact-minded globalt enterprise.” Om man imponeras av den typen av managementsnack är man nöjdare på jobbet, men fattar sämre beslut. Det har en serie studier om ”corporate bullshit” från amerikanska Cornell University kommit fram till, vilket tidningen Arbetsvärlden skrivit om.
– Sättet folk pratar med varandra inom ett visst företag kan ha praktiska fördelar. Men det blir problematiskt när det förvandlas till nonsens i syfte att förleda. Det är de som inte kan se skillnaden som tycks ha störst problem, säger Shane Littrell, forskare vid Cornell University, till brittiska The Guardian.
I studien infogades ”ordsallad av innehållslöshet” bland insamlade faktiska citat av vd:ar. Sedan fick 1 000 kontorsarbetare gradera varje uttalandes trovärdighet. De presenterades sedan med ett antal scenarion de skulle kunna stöta på i arbetet och svara på vilka beslut de skulle ta.
– De som är mest mottagliga för ”corporate bullshit” tenderade att konsekvent välja de sämsta problemlösningarna, säger Shane Littrell till The Guardian.
Alla som deltog var relativt högutbildade inom HR, ekonomi, marknadsföring och finansvärlden. Men det påverkade inte hur mottaglig man var för den här jargongen.
– Beroende på situationen kan vi alla falla för skitsnacket när det kommer i en förpackning som stämmer överens med våra förutfattade meningar, säger Shane Littrell.
Men fördelen med att gå på ”corporate bullshit” är alltså att man trivs bättre på jobbet, visar studien. Både att man ser sina chefer som ”karismatiska” och ”visionära” och är mer inspirerad av företagets verksamhetsmål.
Flytta pension för att få bättre bolån? Ofta ingen bra idé
19 mars. Tjänstepensionen är för många avlägsen och svår att överblicka. Men en lägre bolåneränta märks direkt. Det gör att det kan det vara lätt att falla för erbjudandet att få lägre boränta, mot att man flyttar sin tjänstepension. Och nu varnar Pensionsmyndigheten för det här i en ny rapport.
– Det uppstår en risk att det kortsiktiga med direkt återkoppling kan trumfa det långsiktiga. Det kan leda till långsiktigt kostsamma beslut speciellt då rabatter på bolån i nästan alla fall upphör efter ett år, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Rapporten visar att en bolånerabatt på 0,1 procentenheter kan ge en besparing på cirka 30 000 kronor över 29 år vid ett bolån på 2 miljoner kronor. Samtidigt kan 0,3 procentenheter högre avgift i tjänstepensionen under samma period minska pensionskapitalet med omkring 167 000 kronor.
Pensionsmyndigheten uppmanar den som överväger ett sådant här erbjudande att stanna upp, jämföra alternativen och räkna på den långsiktiga effekten – att titta på procentuella och fasta avgifter (som förvaltnings- och fondavgifter) och eventuella flytt- eller uppläggningsavgifter.
”En låg avgift i tjänstepensionen är ofta mer värd i kronor räknat än en tillfällig ränterabatt. Be båda bolagen om en samlad kostnadsredovisning i kronor per år, baserad på ditt nuvarande pensionskapital. Det gör det enklare att se den faktiska skillnaden”, uppmanar Pensionsmyndigheten.
