Varning för ”falska” doktorandtjänster!

För studenterna kan det vara svårt att genomskåda att vissa doktorandtjänster bara garanterar finansiering för en licentiatavhandling. Foto: Thinkstock.

En doktorandtjänst får enligt högskoleförordningen utlysas först när den ”bedöms vara” fullt finansierad. I själva verket finns det ibland bara pengar till de två första år som resulterar i en licentiatexamen.
–Läs annonsen noga och ställ frågor om finansieringen, säger en doktorand som Ingenjören har pratat med. När han insåg att han bara garanterades en licentiatexamen hoppade han av.

På hemsidan för Göteborgs Universitet under rubriken forskarutbildning står det att ”Efter din forskarutbildning är du en självständig och kritiskt tänkande forskare och har bidragit med ny kunskap till omvärlden.”
Stora, fina ord som det naturligtvis ligger mycket sanning bakom.

Per Hellström.
Foto Jonas Bilberg

–Men vi vet att frågan om finansiering är en källa till stress, säger Per Hellström.

Han har ett år kvar av sin forskarutbildning i elektronik. När han sökte och fick tjänsten var den fullt finansierad under fem års tid (fyra år utbildning och 20 procent institutionstjänstgöring) men visst har han hört om att tjänster utlyses trots att finansiering kanske är löst bara för två år. Per Hellströms intryck är att halvtidsvarianten bara till dels handlar om brist på pengar.

–Det är också en väg för att se om personen funkar bra i sammanhanget. Som en form av provanställning, säger han.

Funkar det mindre bra kan man helt enkelt avsluta tjänsten efter två år.

Per Hellström vet att Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, nationellt jobbar med frågan men för egen del i rollen som doktorandombud har han knappt alls mött problemet. Hans arbete handlar snarare om att verka för att en doktorand som är hemma på grund av vård av barn eller kortare sjukdom ska få sin tjänst förlängd med motsvarande tid. Istället för som idag enbart vid längre sjukdom.

Ingenjören.se har pratat med doktoranden Björn som vill vara anonym. Han sökte för ett halvår sedan en doktorandtjänst på det lärosäte där han tagit sin examen. I rubriken på platsannonsen stod det ”doktorandtjänst” och Björn funderade inte en sekund på att det inte handlade om en anställning på fyra år.

De första misstankarna fick han ganska tidigt när det var dags att skriva den individuella studieplanen. Då blev han uppmanad att bara utforma en studieplan för två år.

–Jag blev förvånad och frågade om anledningen till detta men fick inga riktigt bra svar. Ingen sa heller rakt ut att det egentligen handlade om en licentiatavhandling.

Björn köpte inte riktigt de svepande bortförklaringarna men pressade inte frågan längre.

När det ett halvår senare var dags att uppdatera studieplanen kom frågan upp igen och nu fick han beskedet att det inte fanns finansiering för längre än 2-2,5 år, den tid som krävs för en licentiatexamen. Lärosätet försvarar sig och pekar på en nyckelmening i annonsen som Björn inte förstod innebörden av. Den innebär att tjänsten juridiskt inte är bindande mer än två år.

Nu har Björn fått så kalla fötter att han väljer att hoppa av och i dagarna har han fått ett jobb i näringslivet som han ser fram emot.

–För mig blev det inte möjligt att fortsätta utan att veta att jag kommer att kunna doktorera.

Hans råd till andra som söker doktorandtjänster är att vara lite misstänksam.

–Läs annonsen noga och ställ frågor om finansieringen. Du har rätt att känna till förutsättningarna, säger Björn som också påpekar att det anställningsavtal som doktorander får kan vara svårare att tolka än liknande avtal utanför högskolan. Doktorander får förordnanden på ett år i taget även om allt är i sin ordning med full finansiering för hela perioden. Det här gör doktorandernas anställningsformer mer komplicerade.

Vid Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet är Sofie Liljegren och Maciej Kaplan doktorandombud. De har hört talas om att det hänt att den lagstadgade fyraåriga doktorandtjänsten utlyses som tvåårig men det var för länge sedan. Och inte vid Institutionen för fysik där Maciej idag är inne på sitt andra år som doktorand i ämnet amorfa metaller.

–Det jag däremot hört om vid flera tillfällen är studenter som anställs ett halvår som forskningsassistent. Som ett sätt att testa om samarbetet funkar. Om det går bra har personen fortsatt som doktorand och då fått ytterligare fyra hela år, säger Maciej.

Han tror att den varianten bottnar i att doktorander är starkt skyddade av lagen om anställningsskydd. Han berättar om fallet där en doktorand sålt droger hen tillverkat på sin arbetsplats. Doktoranden dömdes till fängelse och det var ändå inte skäl nog för uppsägning. Efter avtjänat straff hade doktoranden sin tjänst kvar.

–Det är oerhört svårt att avskeda en doktorand så jag tycker att det är begripligt om man först vill pröva hur en person funkar på en arbetsplats, säger Maciej Kaplan.

En fråga han oftare hör diskuteras – än den om att doktorandtjänster skulle utlysas på två år – är hur högskolorna ska förhålla sig till så kallade stipendiedoktorander. Studenter, ofta från Asien, som har fått stipendium som i och för sig finansierar en doktorandtjänst, men med sämre arbetsvillkor än för de doktorander som är anställda och finansierade i Sverige.

Det är inte ovanligt att utbildningsbidrag, doktorandtjänster och stipendier finansieras av någon utanför högskolan. Regelverket för doktorander med extern finansiering är detsamma som för dem som är finansierade med högskolans egna medel.

Enligt högskoleförordningen får en sökande med annan studiefinansiering antas om ”högskolan bedömer att deras finansiering kan säkras för hela utbildningen, och att den sökande kan lägga så mycket tid på utbildningen att den kan slutföras inom fyra år (licentiatexamen) respektive åtta år (doktorsexamen).”

Hur studierna finansieras har bland annat betydelse för hur mycket tid som kan ägnas åt studierna och därmed hur lång studietiden blir. Även lönen och den sociala tryggheten påverkas. Stipendier är till exempel sällan beskattade och ger därmed inga sociala förmåner.

Vid Lunds Tekniska Högskola är Annika Mårtensson prodekan. Hon säger att de enda som kan antas till enbart lic är industridoktorander men dessa är anställda vid företaget och det finns ett avtal mellan universitet och företag som reglerar förutsättningarna.

–Alla andra anställs på fyra år. Det kan hända att vi utlyser en doktorandtjänst när vi har med medel för tre år men det åligger sedan oss att lösa även det fjärde året. Den tryggheten måste doktoranden ha, säger hon.

Mattias Klintenberg, professor vid Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet säger samma sak;

–Hos oss är finansieringen för doktorander strikt reglerad. Alla doktorander har fyra års heltidsstudier och antas inte utan att full finansiering är klar.

Marit Larsdotter/Karin Virgin

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar