Balazs Szabo från Ungern och Talat Gundogan från Turkiet är två ingenjörer som har flyttat till Sverige. Tack vare en skräddarsydd utbildning i svenska för utländska ingenjörer blev arbetsgivarna snabbt intresserade. Efter ett år hade båda jobb som ingenjörer.
Mer än var femte akademiker i Sverige är i dag utlandsfödd och andelen har tredubblats sedan millennieskiftet. Många är ingenjörer, en yrkesgrupp som det är stor efterfrågan på.
Trots detta tar det ofta många år innan de utländska ingenjörerna blir intressanta för arbetsgivarna och en del får aldrig ett jobb som motsvarar deras utbildning. Ett hinder är den tid som det tar att lära sig svenska genom de allmänna SFI-utbildningarna. För att kunna arbeta inom sitt teknikområde behöver ingenjörerna ofta också lära sig terminologin på svenska.
Balazs Szabo Foto: Karin Virgin
Balazs Szabo har läst en ingenjörsutbildning inom säkerhetsteknik i Ungern och arbetat fyra år innan han flyttade till Sverige i januari 2011. Efter ett flera år långt distansförhållande med sin flickvän som är uppväxt och bosatt i Sverige bestämde sig paret för att flytta ihop i Stockholm.
Balazs hann gå fem veckor på en SFI-utbildning med hög studietakt innan han började på Sfinx i Stockholm, en SFI-utbildning för ingenjörer och arkitekter som hade startat i Stockholm och Järfälla tre år tidigare.
Läs också: Yrkessvenska ger jobb för nyanlända ingenjörer – nu firar programmet 10 år
–Det var stor skillnad. Sfinx var mycket mer likt en högskoleutbildning och det passade mig. Det var studier på heltid med hemuppgifter och det krävdes att man pluggade varje dag eftersom lärarna gick igenom nya avsnitt varje lektion, säger Balazs.
Utbildningen i Sfinx följer studieplanerna för SFI och svenska som andraspråk men tempot är avsevärt högre. Efter sommaruppehållet har de flesta som började i mars nått så långt att det är möjligt att ta del av några kurser på KTH. De flesta tar inga poäng men följer alla föreläsningar.
Vill du bli mentor?
På Sveriges Ingenjörers hemsida finns information om hur du blir mentor åt en nyanländ ingenjör.
Balazs Szabo valde en kurs om risker i tekniska system, det ämnesområde som han läst och jobbat med.
–Det var verkligen bra och där fick jag lära mig alla termer på svenska. Ämnet kunde jag redan och på SFI lär man sig inte de tekniktermer som man behöver kunna för att jobba som ingenjör. Jag gjorde också tentan och klarade den, säger han.
Efter årsskiftet blev Balazs också antagen till det mentorprogram för nyanlända ingenjörer som Sveriges Ingenjörer arrangerar. Deltagarna i Sfinx har möjligheten att söka programmet.
För Balazs kunde timingen inte bli bättre. Strax efter det första mötet med hans mentor Eric Knutson blev han kallad på anställningsintervju på Ellevio.
–Inför intervjun blev Eric ett bra stöd och jag fick möjligheten att ställa frågor om hur en intervju går till i Sverige och hur man ska tänka när man löneförhandlar. Dessutom behövde jag få möjlighet att prata mer svenska och mentorprogrammet var väldigt utvecklande för mig.
Ännu viktigare blev kontakten med Eric Knutson när Balazs ganska snart fick jobbet på Ellevio.
–Då började vi istället prata om arbetsplatskulturer. Vad kan man prata om på fikat till exempel? Det var tryggt att ha Eric som jag kunde ställa de här frågorna till. Ibland mejlade jag honom också mellan våra träffar.
Balazs fick ett fast jobb som ingenjör efter 14 månader i Sverige. Ett bra resultat men inte alls unikt för de ingenjörer som läser Sfinx. En hel del får erbjudanden om jobb redan efter ett halvår.
Talat Gundogan från Turkiet fick ett arbete efter tio månader. Han har en fyraårig ingenjörsutbildning i maskinteknik från hemlandet och under studietiden hade han också arbetat inom familjens byggföretag.
Talat landade på svensk mark i december 2015 och en månad senare satt han i skolbänken med den Sfinx-kurs som startade i Järfälla i januari 2016.
–Det kändes jättebra och jag uppskattade att det var struktur i utbildningen. Min lärare visste redan första dagen vilka problem jag skulle få. Vi som kommer från Turkiet har ofta svårt att uttala sche-ljuden och därför tränade jag särskilt mycket på dem.
Talat följde undervisningen fram till sommaruppehållet men då började han också söka en praktikplats. Järfälla kommun visade intresse och efter en intervju på svenska som gick bra blev Talat erbjuden tre månaders praktik.
–Det var ett svårt beslut att hoppa av Sfinx-programmet men jag rådfrågade mina lärare som uppmuntrade mig att tacka ja till praktikplatsen. Även om det inte skulle leda till ett jobb var det en bra merit att lägga till mitt cv.
Arbetsuppgifterna handlade om att registrera information i kommunens fastighetssystem, inte särskilt kvalificerat jobb för en ingenjör, men Talats svenska blev snabbt bättre.
–Jag har jättetrevliga arbetskamrater som rättade mig på ett bra sätt och jag började lära mig vardagsspråket, det som man inte riktigt lär sig i läroböckerna, säger han.
Efter två månader fick Talat plötsligt ett telefonsamtal från teknikkonsultföretaget ÅF där han sökt en praktikplats utan att få napp. Plötsligt fanns en möjlighet till praktik på ÅF i Västerås och Talat berättade om erbjudandet för sin chef i Järfälla. Samtidigt hade den person som var systemansvarig för fastighetsregistret i kommunen precis slutat och Talat hade den kompetens som krävdes. Skulle han kunna få tjänsten?
–Jag blev erbjuden jobbet först som en projektanställning men redan efter några månader blev jag tillsvidareanställd.
Både Talat och Balazs menar att nyckeln för att få ett jobb handlar om att snabbt lära sig svenska. Akademiker klarar i allmänhet en högre studietakt och båda känner att det är ett slöseri att inte anpassa utbildningen efter deras bakgrund och förmåga. Att snabbt komma ut på arbetsmarknaden på en arbetsplats där man tvingas prata svenska gör också att språket förbättras snabbt.
Det finns alltid en risk att ta ett okvalificerat arbete i stället för att vänta ut möjligheten att få ett jobb som ingenjör. Men både Talat och Balasz tog chansen. Talat har gått vidare i Järfälla kommun och är numera systemförvaltare för ytterligare ett system och sedan några månader dessutom installationssamordnare för kommunens beställningar av VVS-arbeten.
Balazs Szabo har gjort samma snabba resa.
–Mitt första jobb var på en lägre nivå än jag hade haft i Ungern men jag kände att jag först ville ha en roll där man får vara lite otrygg med svenskan. När man inte kan nyansera språket i början kan det leda till att man upplevs som mindre kompetent men det handlar bara om en övergångsperiod. Redan efter tre månader på Ellevio fick jag nya arbetsuppgifter och ett jobb som ingenjör som motsvarar min utbildning, säger han.
