Seminarium på Chalmers: Den senaste forskningen visar att hälften av de barn som föds i dag kommer att bli 100 år. Åldringarna innebär både ekonomiska och miljömässiga förändringar i samhället och om vi ska klara av dem måste vi agera nu, menar Greg Morrison, koordinator för alliansen för hållbarhet i världen.
Framtidens städer måste anpassas för 100-åringarna, det menar Greg Morrison, professor och koordinator för forskningsalliansen ASG. Tillsammans med industrin och forskare diskuteras åldersproblematiken på ett seminarium på Chalmers i förra veckan.
I förra veckan höll Chalmers ett seminarium som handlade om kopplingen mellan hållbar utveckling och vår åldrande befolkning. Forskare från olika fakulteter (ekonomi, medicin, arkitektur och teknik) strålade samman och belyste problematiken med utgångspunkt från sin egen forskning. Personer från industrin var också inbjudna och dagen innehöll flera intressanta diskussioner kring hur vi skapar ett hållbart samhälle i framtiden.
Det var den så kallade hållbarhetsalliansen, Alliance for Global Sustainability (AGS) som arrangerat konferensen. Alliansen är ett samarbete mellan fyra universitet och arbetar med att lösa miljöproblem. Koordinator för alliansen är Chalmersprofessorn Greg Morrison och han menar att det är först nu som världen börjar få upp ögonen för vilka problem som vår åldrande befolkning kommer att skapa i framtiden. Den senaste forskningen visar nämligen att hälften av de barn som föds i dag kommer att bli 100 år.
— Den åldrande befolkningen innebär både ekonomiska och miljömässiga förändringar i samhället och om vi ska klara av dem måste vi agera nu, säger Greg Morrison som ändå var mycket positiv till att så många inom industrin visat intresse för att vara med och diskutera frågan.
Framtidens många åldringar kräver stora förändringar i vårt samhälle. Exempelvis måste arbetslivet förändras så att de äldre som är friska och vill arbeta kan göra det. Det kanske blir fråga om att fler kan jobba hemifrån eller jobba några timmar i veckan. Att låta halva befolkningen pensionera sig kommer inte att vara rimligt ur en ekonomisk synpunkt. Vi kommer också att behöva se över våra boendeformer och stadsplanering så att människor blir mindre bilberoende och när man bygger bostäder är det bra att anpassa dem så att man kan bo kvar även när man blir äldre.
— Inom femtio år kommer världens befolkning att uppgå till 9 miljarder, 2 miljarder människor kommer att vara över 60 år och 80 procent av dessa bor i utvecklingsländer. Detta ställer stora krav på nya tekniska lösningar i vid mening — IT-baserade hemvårdssystem och äldres mobilanvändning är några exempel, säger arkitektforskaren Inga Malmqvist.
Greg Morrison förklarar att man inom AGS också försöker se till de sociala frågorna när man diskuterar olika lösningar för ett framtida hållbart samhälle.
— Exempelvis gör många tekniska innovationer i hemmet att de äldre blir mer ensamma och det här är ett stort problem. De äldre i Sverige är redan de ensammaste i världen. Kopplingen mellan ensamhet och teknik är en stor utmaning för ingenjörerna att lösa, säger Greg.
Ett annat komplext problem är att äldre människor kör bil.
— I Sverige har över 90 procent av befolkningen tillgång till bil och de flesta äldre fortsätter att köra fast de kanske ser sämre, säger Greg och menar att det här behövs en stor teknisk utveckling för att anpassa bilarna till äldre förare. De äldre behöver exempelvis extra speglar, lampor och annorlunda säkerhetsbälten då deras skelett är klenare, fortsätter han.
Men kan man inte i stället förbjuda de äldre från att köra?
— Det skulle nog inte gå, säger Greg och skrattar. Min pappa som är 86 år och ser och hör dåligt tar fortfarande bilen fast han lika gärna skulle kunna åka taxi. Nej, lösningen ligger nog någonstans därimellan. Vi anpassar bilarna för äldre samtidigt som vi ser över stadsplaneringen och ordnar fler kollektiva alternativ.
