Hälsosatsningar ger dubbel effekt

Hälsosatsningar i företagen kan ha dubbel effekt. Samma åtgärder som minskar sjukfrånvaron, ökar också de anställdas produktivitet. Den ökade produktiviteten kan till och med vara större än besparingen från den minskade sjukfrånvaron.


Hälsosatsningar i företagen kan ha dubbel effekt. Samma åtgärder som minskar sjukfrånvaron, ökar också de anställdas produktivitet. Den ökade produktiviteten kan till och med vara större än besparingen från den minskade sjukfrånvaron.

Det finns många ohälsotillstånd som påverkar prestationsförmågan mer än sjukfrånvaro. Huvudvärk, allergi, magproblem, depression, övervikt, nack- och ländryggsbesvär är ofta osynliga för arbetsgivaren och tas inte med i beräkningen när företaget gör en hälsosatsning.

Erland Colliander, läkare och VD för Proformia Hälsa AB, har genomfört flera studier inom hälsofrämjande satsningar som påvisat hälso- och produktivitetsvinster, bland annat på logistikenheten på Karolinska Universitetssjukhuset.

– När vi började vår pilotstudie trodde jag inte att produktiviteten skulle visa sig så snabbt. Redan efter ett år kunde vi se att personalen mådde mycket bättre och blivit mer produktiv, säger han.

Innan undersökningen upplevde endast var femte deltagare en god hälsa. Efter ett år gjorde nästan varannan det, samtidigt som produktiviteten hade ökat något. Orsaker till förbättringen är ändrat arbetssätt och bättre livsstil, men även förändrade faktorer i privatlivet.

I en svensk studie, delvis finansierad av Arbetslivsfonden, fann man att produktivitetseffekter var den upplevelsemässigt största effekten av hälsobefrämjande insatser i företagen.

Länk till pressmeddelandet

5 kommentarer

  • Karl Eke

    Håller med AM ovan.
    Kan man inte få en länk till mer info?

    08 mars 2010
  • AM

    Det framgår inte i artikeln vad för typ av hälsosatsningar som gjorts eller om de anställda fått använda sin arbetstid? Har det varit gymnastik, yoga eller massage eller annat? Och med vilken kontinuitet?

    01 mars 2010
  • Caroline

    Jag håller med Rickard och har tänkt samma tanke. Det skulle ju dessutom leda till bättre teambuilding på jobbet och att man minskade stressen att hinna träna på kvällarna. Jag saknar skolgympan.

    26 februari 2010
  • Berth Andersson

    Ohälsan påverkar prestationsförmågan står det ovan och detta är ju riktigt. Om en medmänniska inte mår bra bör det vara angeläget att hjälpa människan att få kunnig hjälp, inte bara för att den ska kunna prestera mer ,även om detta är arbetsgivarens syfte, jag hoppas inte enda syfte. Med dessa ord vill jag ha sagt att problematiken kan vara komplicerad och kräver respekt för den inre människan. Och här bör chefer vara ödmjuka och inse sin begränsning. Att hela en medmänniska kan vara svårt.

    26 februari 2010
  • Rickard

    Tänk om obligatorisk gymnastik 2 gånger i veckan á 45 min vore lagstadgat.

    26 februari 2010

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.