Det nya avtalet för företagen inom Svensk Teknik och Design innebär mer jobb för både de anställda och arbetsgivarna. I gengäld får de anställda större möjligheter att påverka sin lön.
Del 1 i serien om lön
Det nya avtalet för företagen inom Svensk Teknik och Design innebär mer jobb för både de anställda och arbetsgivarna. I gengäld får de anställda större möjligheter att påverka sin lön.
Nu går företagen inom Svensk Teknik och Design (STD) över till lokal lönebildning och sifferlösa avtal. Det nya avtalet innebär att lönerna från och med i år kommer att sättas på företagen och inte portioneras ut från centralt håll.
Lokal lönebildning ställer stora krav på att företagen har en fungerande löneprocess med seriösa utvecklings- och lönesamtal där den anställde blir informerad om vilka kriterier som gäller för att han eller hon ska kunna höja sin lön.
För att underlätta övergången från centrala avtal har Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer gemensamt tagit fram riktlinjer för den lokala lönebildningen. I riktlinjerna beskrivs hur man bör gå tillväga för att skapa en lyckad löneprocess på företagen. Avtalet löper under ett år och därefter är det tänkt att man ska utvärdera hur det har gått.
Petter Skogar är avtalsansvarig för branschen Svensk Teknik och Design inom Almega Tjänsteförbunden (arbetsgivarsidan). Han tycker att det är viktigt att påpeka att sifferlösa avtal inte är nollavtal.
Foto: Sören Andersson.
–- Det är inte meningen att STD-branschens företag generellt ska betala mindre utan avtalet ska vara anpassat till det egna företagets förutsättningar och hur arbetstagaren har presterat. Men för att lokal lönebildning ska fungera krävs utbildning, både för chefer och för de anställda, och det förutsätter att folk blir behandlade på ett schysst sätt, säger Petter.
Stort fokus kommer alltså läggas på att löneprocessen fungerar så bra som möjligt ute på företagen och det är meningen att prestation och måluppfyllelse ska generera en bra löneutveckling. Här har alltså den enskilde anställde större möjligheter att påverka sin lön än om avtalen sattes centralt.
–- I och med det nya avtalet kommer det att ställas andra krav på förtroendemännen och nu är det upp till oss att peppa medlemmarna att ta för sig mer under medarbetarsamtalen. Det är något vi måste lära dem, säger Pia Bäckström, ombudsman och ansvarig för området Svensk Teknik och Design på Sveriges Ingenjörer.
Lokal lönebildning ställer med andra ord stora krav på både arbetsgivaren och arbetstagaren men om löneprocessen fungerar bra är det något som båda parter tjänar på i längden. Företaget kan behålla kompetens och anpassa sina löner efter ekonomiska och marknadsmässiga behov och den anställde får betalt efter sina prestationer och kunskap.
Nackdelen med lokal lönebildning är att det kan ta lång tid innan man får en fungerande löneprocess.
–- Här har vi ett stort gemensamt ansvar. Det kan ett eller några år innan det verkligen fungerar. Därför är det viktigt att ta hjälp av de centrala parterna innan det går för långt i förhandlingarna, förklarar Petter.
Anneli Laanep Joandi är ansvarig ombudsman för apotek, bank och försäkringsbranschen på Sveriges Ingenjörer. De här områdena har i många år haft sifferlösa avtal och lokal lönebildning och det har för det mesta fungerat bra.
Foto: Jenny Sjöberg.
–- Men det kräver att både arbetsgivare och arbetstagare tar ansvar och sköter avtalet och därmed även löneprocessen. Bägge parter måste göra sina läxor för att avtalet ska funka! Man ska som anställd kunna svara på frågorna ”Vad har jag gjort? Och har jag uppfyllt de mål som vi kom överens om?”, säger Anneli och tillägger att det oftast behövs någon eldsjäl från facket som kan driva frågorna.
Ett företag där den lokala lönebildningen inte alls har fungerat är Telia Sonera, menar Claes Nord som är facklig förtroendeman där. Med lokal lönebildning måste arbetsgivaren arbeta mycket med principerna för lönesättningen. Högre löner behöver inte innebära högre kostnader om pengarna används på rätt sätt. Men så långt har inte TeliaSonera nått, enligt Claes.
–- Efter de senaste lönerevisionerna är både facket och de anställda irriterade. Akademikerna har under flera år tagit initiativ till utbildningar och även tagit in Almegas lönebildningsexperter men vad hjälper det när arbetsgivaren ser löner som kostnader? säger Claes.
Men trots missnöjet vill akademikerfacket inte gå tillbaka till centrala avtal.
–- Vi ska fortsätta jobba med medlemmarna, skicka ut löneenkäter och förbereda dem inför lönesamtalen. Det är trots allt bara procentlösa avtal som kan ge oss den löneutveckling som vi vill ha, säger Claes.
Sveriges Ingenjörer ordnar regelbundet löneseminarier som förtroendevalda kan anmäla sig till och för de företag som behöver lite mer hjälp kan enskilda kurser ordnas. Det går också att ringa ombudsmännen och man undrar över något.
Läs mer om lokal lönebildning i första numret av vårt nya magasin.
