Svårt för DO att kolla jämställdhet

Nya DO har sedan starten haft så mycket att göra så att jämställdhet inte riktigt hinns med. Förra året gjordes endast 15 granskningar av hur arbetsgivare följer diskrimineringslagens bestämmelser om jämställdhet.

Nya DO har sedan starten haft så mycket att göra så att jämställdhet inte riktigt hinns med. Förra året gjordes endast 15 granskningar av hur arbetsgivare följer diskrimineringslagens bestämmelser om jämställdhet.

TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär säger till LO-tidningen att han och många andra är frustrerade och tycker att jämställdhetsfrågorna har gått i stå sedan JämO och jämställdhetslagen försvann.

Den nya myndigheten diskrimineringsombudsmannen, DO, bildades i januari förra året och är en sammanslagning av tidigare fyra ombudsmän ( jämställdhetsombudsmannen, ombudsmannen
mot etnisk diskriminering, handikappombudsmannen och ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning). Förra året gjordes endast 15 granskningar av hur arbetsgivare följer diskrimineringslagens bestämmelser om jämställdhet, vilket är 555 färre granskningar än mellan åren 2006-2008.

I samband med att nya DO bildades ändrades också bestämmelserna i diskrimineringslagen. Tidigare var arbetsgivarna skyldiga att varje år upprätta handlingsplaner för jämställda löner och lönekartläggningar. Nu är kravet ändrat till vart tredje år.

Ingemar Hamskär är inte nöjd.
–Vi har alltid sett de aktiva åtgärderna som de viktigaste i diskrimineringslagen för att i arbetslivet få genomslag för alla människors lika värde och rätt. Nu undantar man i princip en fjärdedel av landets arbetsplatser från det, säger Ingemar Hamskär.

Torbjörn Andersson som arbetar med granskning och tillsyn på arbetslivsenheten på DO menar att anledningen till varför så få jämställdhetsärenden granskades förra året hade med arbetsbelastningen att göra.

Foto: Jenny Jernestedt.

— Den nya enheten bildades första januari 2009 och vi fick ta över ärenden från de gamla DO och då prioriterade vi individärenden framför annat. Skälet till att JämO hann med så många ärenden under åren 2006-2008 var för att det var en satsning som de fick extra pengar för, vi kommer att hinna med fler granskningar framöver men inte lika många som gjordes då, säger Torbjörn Andersson.

Kontakta det lokala facket vid diskriminering
Är du medlem i Sveriges Ingenjörer och misstänker att du har blivit diskriminerad så är det i första hand den lokala akademikerklubben på ditt arbete som du ska vända dig till. Om de förtroendevalda inte vet hur de ska hantera frågan tar de i sin tur kontakt med ombudsmännen för respektive branschområde på förbundet.

 Om ombudsmännen behöver stöd i frågan tar de kontakt med Magnus Skagerfält, utredare och ansvarig för arbetsmiljö och diskriminering, eller Helene Sjöman som är utredare och ansvarig för jämställdhetsfrågor på förbundet. De fungerar som rådgivare i diskrimineringsärenden.

— Min roll är att vara länken mellan oss på förbundet och diskrimineringsombudsmannen och jag undersöker vilken grund man kan driva tvisten på, förklarar Magnus.

Han menar att det är svårt att säga hur många diskrimineringsärenden som förbundet tar upp varje år eftersom många löser sig på vägen.

Magnus Skagerfält

— Det är ett mörkertal. Flera ärenden tas upp i samband med andra frågor på lokal nivå och då kanske man kommer fram till en lösning i stället för att driva det vidare. Det är också svårt att bevisa diskriminering och innan man beslutar att driva ett ärende till domstol måste förbundsledningen ta ställning till hur vi ska göra, säger Magnus.

Förutom att ge rådgivning till ombud ännen håller Magnus och Helene också kurser om jämställdhet och diskriminering för förtroendevalda ( se Sveriges Ingenjörers hemsida för vidare information).

— När det gäller diskrimineringsärenden är det viktigt att agera skyndsamt och att medlemmen kontaktar oss så snart som möjligt och de vinner ingenting att vända sig till DO direkt eftersom DO är skyldiga att kontakta förbundet om en medlem kommer med en anmälan, säger Magnus.

Alla ärenden är offentliga
En annan sak som kan vara bra att komma ihåg är att vem som helst kan gå in och läsa anmälningar som görs till DO.

—  DO är ju en statlig myndighet där alla ärenden offentliggörs, och det kan vid diskrimineringsärenden vara känsligt att markera en arbetsgivare, därför kan det av det skälet också vara bra att kontakta oss först, förklarar Magnus.

Sonya Aho, pressekreterare på diskrimineringsombudsmannen, svarar på frågor.

Foto: Jenny Jarnestedt.

Vilka är de vanligaste anmälningarna som ni får in?
— Ärenden som handlar om könsdiskriminering, det kan vara en gravid kvinna som inte får en tjänst på grund av att hon berättat om sin graviditet. Vi får också in många anmälningar om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning.

Vi har flera medlemmar som har berättat att de inte har fått vissa jobb på grund av att de varit för gamla. Hur kan man gå vidare om man misstänker att man har blivit diskriminerad?

— Det är ett öppet förfaringssätt som ska gälla vid rekrytering och som arbetssökande har man rätt att ta del av merituppgifter av andra sökande. Man måste utgå ifrån hur arbetsgivaren har beskrivit tjänsten och har de meriter som efterfrågas och den som fick jobbet inte har det så kan man misstänka att det handlar om diskriminering.

Exempel på anmälningar till DO förra året:

Etnisk diskriminering: Lunds kommun fick betala 40 000 kronor till mattelärare som inte fick komma på anställningsintervju. I stället kallades tre personer till intervjun, varav en inte var behörig och hade sämre meriter än den polske mannen. Mannen var behörig lärare i matte och kemi hade varit doktorand på Lunds tekniska högskola och arbetat som mattelärare i åtta år.

Åldersdiskriminering: 34-åring ansågs för gammal för att bli montör. Tjänsten gick i stället till en 22-åring som hade sämre meriter än 34-åringen. Företagets VD uppgav i DO:s utredning att åldern varit avgörande för tillsättningen. Man ville helt enkelt ha någon yngre. 34-åringen får 60 000 kronor i ersättning.