Hur reser vi på semester 2050?

Vilka alternativ till fossila bränslen kan vi hoppas på när vi åker på semester om 25 år? Ingenjören har frågat fyra experter. Bild: Getty Images.

Vätgasdrivet flyg eller lättbokat tåg? Elflyg eller utflykt med elbilen? Ingenjören bad fyra ingenjörer och forskare framtidsspana om hur de tror att vi åker på semester år 2050.

Sommaren kommer och ett rejält avbrott i vardagen lockar. Många väljer att resa utomlands, de flesta med flyg som bidrar med stora koldioxidutsläpp.

Hur går det egentligen med omställningen till förnybar energi inom flyget och utbyggnaden av tågsträckor med enklare bokningssystem? Så här tror fyra ingenjörer och forskare att vi åker på semester år 2050.

Fredrik Jaresved är civilingenjör i flygteknikoch direktör för strategiska initiativ och innovation på Swedavia.

Fredrik Jaresved.

– Jag tror att det ser ut ungefär som idag. Man åker fortfarande bil och tåg på korta och mellanlånga resor och flyger de längre resorna. Men 2050 har vi nog fossilfria drivmedel i alla farkoster. Vad gäller flyget är det elflyg på de kortare sträckorna. Flygplan som går på vätgas kan man åka längre med, som ner till södra Europa, dit jag tror många fortfarande vill. Vi har också flygbränsle producerat på förnyelsebar råvara.

– I de framtidsstudier vi gör ser vi att behovet att resa, träffa andra människor och uppleva nya kulturer inte kommer att minska över tid, snarare öka. Det ligger väldigt djupt i oss människor. Vi lever också i en globaliserad värld. Många har släkt och vänner i andra länder och alla möten kommer inte att ske digitalt. Och när vi vill transportera oss på ett effektivt sätt över långa avstånd är flyget fortfarande outstanding. Men jag tror också att vi semestrar mer i närområdet när klimatförändringarna gjort vädret i norra Europa varmare.

Anna Kramers är docent i strategiska hållbarhetsstudier vid KTH och programchef för Mistra SAMS – Sustainable Accessibility and Mobility Services:

Anna Kramers.

– Kanske ska man i stället prata om ”hur vi har semester”, för varje semester kanske inte betyder att vi åker i väg. Jag tror att vi stannar hemma mer, kanske odlar och ägnar oss åt saker som känns meningsfulla. Men vi kommer att resa, och det vore synd annars, då det är ett sätt att möta andra människor och utforska olika kulturer. Att få nya intryck och åka bort från vardagen tror jag människor alltid kommer att vilja. Sen får vi se i vilken omfattning det kan ske, för resandet måste minska.

– 2050 har vi förhoppningsvis elflyg så att vi kan flyga klimatsmart, men troligtvis inte längre sträckor. Infrastrukturen för tåg har byggts ut och det är säkert lättare att boka tågresor, och billigare än flyget. Men jag tror att vi tar det lugnare på semestern, kanske åker iväg med elbilen, men inte så fort, för då laddar batteriet ur. Vi tar oss tid att stanna för en kopp kaffe och inser att det finns mycket att upptäcka i närområdet.

Anders Lundbladh är Engineering Fellow inom jetmotorer på GKN Aerospace och adjungerad professor i Framdrivningsteknik på Chalmers:

Anders Lundbladh.

– Jag tror att vi åker mycket flyg när det gäller längre resor, men tillväxten i flygandet i världen kommer att avta. Tåg är ett alternativ på vissa sträckor, men i ett glesbefolkat land som Sverige är förutsättningen för många snabbtågslinjer inte så stor. På resor över 100 och 200 mil flyger vi nog. Jag tror att bränslet fortfarande delvis är fossilt och att alternativa bränslen – biobränsle, vätgas och elektrobränslen – kanske utgör 60 procent. Men alla bränslen kommer att vara dyra. Så vi måste få upp energieffektiviteten. Bättre motorer, bättre flygplan. Idag flyger vi till Spanien med onödigt tunga plan som egentligen kan flyga mycket längre. Så lättare flygplan, mer anpassade för mellanlånga sträckor, det kan spara bränsle. Elflyg kanske går på kortare inrikesresor, men då måste batterierna bli bättre än idag. Vi tror inte på en enda väg för framtiden resande, alla vägar innebär stora utmaningar.

Jonas Åkerman är forskare och lärare på KTH, där han forskar om hur transportsystemet i Sverige och Europa kan nå långsiktiga klimatmål:

Jonas Åkerman.

– Den stora klimatpåverkan från långväga resande kommer från flyget, där fritidsresande i dag står för runt 80 procent av alla resor. Till 2050 kan flygresandet per person komma att halveras, i grova drag, medan tågresandet fördubblas. Det kommer också att krävas en övergång till alternativa bränslen för flyget. Där ser vi biobränslen, elektrobränslen och vätgas som de stora alternativen. Elflyg kan bli en mindre nisch för de kortaste resorna.

– Vad gäller resmål går ju en hel del resor till sol och värme. Och även om vi når klimatmålen så kommer det att bli varmare i Sverige, Norden och runt Östersjön. Vi får en längre sommar, så vi kanske semestrar mer i närområdet. Vi ser också en potential i att man kombinerar olika färdmedel i högre grad än nu. Om man vill åka från Stockholm till London kan man ta tåget till Malmö och flyga bara sista biten. Då minskar utsläppen med ungefär en tredjedel.

1 kommentar

  • Lars Leonardsson

    Insiktslöst att tro att vi kommer att fortsätta att ge oss ut på massvis av långresor med flyg. År 2050 kommer världen att se helt annorlunda ut, många nuvarande resmål kommer att vara överhettade och drabbade av frekventa oväder, tyvärr kommer nog världen att vara mer fylld av konflikter än idag. Skidturismen har upphört, kanske tar vi tåget till Medelhavet – på vintern.

    05 juni 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Löser vattenläckage med hjälp av AI

Löser vattenläckage med hjälp av AI

Att lyssna efter läckage är en metod för att identifiera brister i vattenledningar. Nu tar Göteborg Stad även hjälp av AI för att hitta de områden där riskerna med ett läckage är störst.
Fler artiklar