Sedan nästan tre år kan tio patienter i Sverige se med hjälp av nya hornhinnor. De är dessutom byggda av deras egna celler, vilket gör att de slipper problem med avstötning. Den konstgjorda hornhinnan är lika bra som i ett normalt, friskt öga. Det är forskare vid Linköpings universitet som står bakom det vetenskapliga genombrottet.
Hornhinnan kan liknas vid ögats vindruta. Den består av ett lager av genomskinligt kollagen och skyddande celler, men de är svåra att ersätta om de skadas. Donerade hornhinnor är en bristvara, så genombrottet skapar hopp för miljontals människor runtom i världen som skulle behöva en ny hornhinna.
Enligt May Griffith, professor i regenerativ medicin vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom artikeln, är studien den första som visar att en konstgjord hornhinna kan integreras i människans öga och starta en nybildning. Under sin tid vid Ottawa Hospital Research Institute utvecklade hon ett biosyntetiskt material av korslagda kollagentrådar där omogna celler från ett ögas hornhinna kan växa in.
Kollagenet är framställt på rekombinant väg av jästceller som fått en mänsklig gen inympad. Per Fagerholm, ögonläkare och professor, var med och utvecklade en metod att sy fast implantatet i kanterna av den gamla, skadade hornhinnan.
De första operationerna på frivilliga gjordes 2007, och sedan dess har forskarlaget följt patienterna. Efter två år hade celler och nerver växt in i implantatet och återskapat en fullvärdig hornhinna. Ingen patient har drabbats av avstötningsmekanismer. Alla har fått lika bra syn som vid en konventionell transplantation – några med hjälp av kontaktlinser som de inte kunde ha förut.
Nu vidtar arbetet med att förfina tekniken ytterligare, och med att undersöka om tekniken kan tillämpas på andra ögonsjukdomar.
