Facken utbildas i klimatomställning – ”Inte lösa ett problem och skapa nya”

Först gick en rad näringslivstoppar Stockholm Rescilience Centres intensivkurs i att leda klimatomställningen. Och nu har fackförbundsledare gått den. En av dem är Sveriges Ingenjörers vice ordförande Sara Anvarsson.

Initiativet till kursen kommer från forskningsprogrammet Fairtrans och utbildningen sker på Stockholm Resilience Centre. Tidigare har 75 styrelseordförande och vd:ar, bland andra SEBs Marcus Wallenberg och Scanias Christian Levin, gått utbildningen, som också getts ut som bok: ”Kursen: 10 lektioner för ett hållbart näringsliv”.

Nu har också 34 ordförande och kanslichefer inom fackföreningsrörelsen utbildas, med föreläsare som Johan Rockström, professor och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, Kate Raworth, nationalekonom som står bakom Doughnut Economics, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, samt flera av Sveriges mest framstående forskare inom klimatområdet.

Sara Anvarsson, du är den som gått kursen för Sveriges Ingenjörer. Vad har den gett hittills?

– Den har gett många insikter från forskningen om hur läget är. Och mycket inspiration. Till exempel var Scanias vd där tillsammans med ordföranden för IF Metall på företaget och berättade hur fack och företag samarbetar för att ställa om. De har otroligt högt satta mål, att halvera sina koldioxidutsläpp till 2025 och minska kundernas utsläpp med 20 procent. De har hittat en modell för hur fack och företag kan samarbeta.

Vad har du fått för insikter?

– Johan Rockström pratade om att den hållbara omställningen inte bara handlar om koldioxidutsläpp. Vi behöver ha koll på plaster som naturen inte kan hantera, och på haven. Så att vi inte bara löser ett problem och skapar nya.

– Och Svante Axelsson pratade om att vi faktiskt kommit en bit på väg. Det är lätt att få klimatångest, men han pratade om att det nu är klimatverkstad: Nu gör vi saker. Det var en blandning av hopp och förtvivlan. Det går inte tillräckligt snabbt, men det görs mycket.

Har facket en roll i klimatomställningen?

– Jag tror att alla behövs, även fackförbund. Något jag tog med mig är att det handlar om Sverige AB och vår konkurrenskraft. Det är bra att vi ställer om till den värld vi vill leva i, men vi behöver också ställa om för att vara konkurrenskraftiga och säkerställa att vi har jobb framöver.

Vad kan Sveriges Ingenjörer göra?

– Jag tror i ett första steg att vi ska utgå från det vi redan gör och fundera på hur vi kan skala upp det. Många i min generation valde att bli ingenjörer för att man vill vara med och lösa stora utmaningar; till exempel bidra till klimatomställningen. Redan idag har vi ett hållbarhetsnätverk, men jag tror vi kan skala upp det och även samla dessa medlemmar på fler sätt.

– Och vi gör ju redan en hel del andra saker: Vi firar 30 år för vår miljöfond som delar ut mycket medel till forskare och studenter. Vi är med i olika forum som representanter och får lyfta fram vad som är viktigt för oss. En viktig del i att ställa om Sverige med nya innovativa företag är kompetensförsörjning och då har vi en roll att säkerställa att ingenjörer får en bra utbildning och får utvecklas under sitt arbetsliv.

– Scanias sätt att jobba med ett tätt samarbete mellan ledning och fack är också intressant och något vi kan lyfta som inspiration till andra lokalklubbar.

Vad händer nu?

– Det är inte planerat. Det kommer att vara en uppföljning, ett tredje utbildningstillfälle. Men det här är frågor för förbundsstyrelsen och för Ingenjörsfullmäktige att diskutera. Vi uppdaterade vårt klimat- och miljöprogram för två år sedan och jobbar vidare med det. De här frågorna var viktiga redan innan jag gick utbildningen. Men när så många fackliga ledare gick den har vi också möjlighet att samverka framöver.