Anna-Lisa Osvalder fick årets Levipris

Foto: Jan-Olof Yxell/Chalmers.

I går fick  Chalmersforskaren Anna-Lisa Osvalder motta Levipriset som en uppskattning av hennes mångåriga arbete inom produktutveckling och arbetsvetenskap. I samband med prisutdelningen hölls också flera seminarier med temat ”vad gör arbetslivet med människors hälsa”.

Foto: Jan-Olof Yxell/Chalmers.

I går fick  Chalmersforskaren Anna-Lisa Osvalder motta Levipriset som en uppskattning av hennes mångåriga arbete inom produktutveckling och arbetsvetenskap. I samband med prisutdelningen hölls också flera seminarier med temat ”vad gör arbetslivet med människors hälsa”.

”Professor Anna-Lisa Osvalder har under många år varit ansvarig lärare inom ergonomi och människa maskinsystem och har lett ett stort antal studenter genom examensarbeten. Hon har stimulerat och skapat intresse för arbetsmiljöfrågor bland teknologer”.

Så löd den korta varianten av prismotiveringen när Anna-Lisa Osvalder igår under applåder fick motta Levipriset i Ingenjörshuset i Stockholm.

Under sin forskarkarriär har Anna-Lisa, förutom sitt jobb som inspirerande lärare och handledare, också arbetat med produktutveckling inom både sjukvården och trafiksäkerhet. De senaste fem åren har hon ägnat mycket tid åt kontrollrum i kärnkraftsverk och försökt skapa system som människor förstår och kan hantera.

Inte bara teknik att ta hänsyn till
— Jag försöker att få in användarperspektivet vid produktutvecklingen och utforma en arbetsmiljö och produkter på människans villkor, säger pristagaren som betonar att man måste titta på helheten när man jobbar med människor och teknik och alltid ta hänsyn till människan bakom systemen.

Under Leviprisdagen fick åhörarna också lyssna den svenska stressforskningens fader professor emeritus Lennart Levi (Levipriset är uppkallat efter honom).

Han talade bland annat om vikten av att ha ett inkluderande och hållbart arbetsliv där alla som vill arbeta ska vara välkomna samt hur viktigt det är att få in arbetsmiljö och ledarskap i högre utbildningar av chefer inom exempelvis teknologi och ekonomi.

Också en annan av dagens talare, psykologi- och hälsoforskare Cary Cooper, var inne på samma linje som Lennart Levi. Cary menar att mycket av stressen och ohälsan inom företagen beror på dåligt chefskap.

Dåliga chefer
— De största businesskolorna i Storbritannien har inga kurser alls i hur man behandlar människor. Dåliga chefer är farligt för hälsan. Chefer är en form av surrogatföräldrar, man vill ha deras godkännande. Man vill höra när man gör något bra men oftast får man i stället bara höra när man gör något dåligt, säger Cary.

Tips på återhämtning
Innan moderator Janke Wikholm delade ut Levipriset höll också stressforskaren Göran Kecklund en föreläsning kring stress, arbetstider och återhämtning. Han gav bland annat följande tips på återhämtning på jobbet.

— Ta kafferast med kollegerna, gör mikropauser, slarva inte med lunchen, gå gärna ut och ät och ta en promenad och var försiktig med övertid.

Levipriset inrättades 2004 i syfte att stimulera kvaliteten i undervisningen av teknologer när det gäller arbetsmiljöfrågor och sambandet mellan hälsa och effektivitet.

Här kan du följa Leviprisdagens föreläsningar på webb-tv.

Ingenjören har tidigare intervjuat Cary Cooper och Göran Kecklund.
Läs mer om deras arbete här:
Cary Cooper, Jobbstressen fortsätter efter krisen.
Göran Kecklund, Flexibla arbetstider gör dig gott.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.