Avskaffa forskningspropositionerna och skapa stabila, långsiktiga förutsättningar och bra strukturer för svensk forskning. Det vädjar Saco om och tycker att Sverige som högteknologiskt land måste satsa mer än den symboliska procenten som EU har som riktmärke, på forskning.Avskaffa forskningspropositionerna och skapa stabila, långsiktiga förutsättningar och bra strukturer för svensk forskning. Det vädjar Saco om och tycker att Sverige som högteknologiskt land måste satsa mer än den symboliska procenten som EU har som riktmärke.
– Forskningen är en av Saco:s hjärtefrågor och vi vill tala om vad vi önskar oss för den nya regeringen, sade Saco:s ordförande Anna Ekström vid presentationen av ”Den nödvändiga forskningspolitiken: Några tankar till nästa regeringsförklaring”.
– Jag ser det som att forskningspolitiken faller sönder i två stora områden: Rekryteringen och de institutionella ramarna, säger Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco som står bakom rapporten.
– De institutionella ramarna är viktiga för att de har stor inverkan på mer undanskymda och anspråkslösa forskningsområden som kan ha svårt att hävda sig i en behovsmotiverad resursfördelning. Till de här frågorna hör också hur man fördelar grundresurser mellan högskolor, fakulteter och institutioner.
Han vill att staten ska slå vakt om universiteten som mötesplatser där forskare från olika discipliner och grupper kan mötas på ett naturligt sätt. Därför vore det bra att satsa på ett fåtal större forskningsuniversitet som också kan vara attraktiva för utländska forskare.
– Då menar jag inte att man ska sluta forska på de små högskolorna, säger Gunnar Wetterberg. Jag ser framför mig en modell där forskarna är knutna till de större forskningsuniversiteten även om de är verksamma vid mindre högskolor.
Rekryteringen till forskningen måste starta tidigt. Studenterna på lärarutbildningarna måste få kontakt både med de bästa pedagogerna men även med inspiratörerna och med experterna inom de olika ämnena. Gunnar Wetterberg önskar sig också en renässans för lektorerna i gymnasiet.
– Det borde vara möjligt att fortsätta att fördjupa sig i sitt ämne som lektor vid gymnasiet för att när möjligheterna sedan öppnar sig återvända till högskolan. På så vis skulle gymnasisterna kunna få upp ögonen för forskningen.
I rapporten konstateras också att Sverige inte lägger så mycket jobb på att påverka EU:s forskningspolitik, trots att mycket av dagens forskningspengar går via Bryssel.
– Det borde vi intressera oss betydligt mer för, säger Gunnar Wetterberg. I dag ska varje land ha ut ungefär vad de har betalat in. EU:s forskningspolitik borde vara öppen och kvalitetsbaserad istället. Och så borde vi absolut vara mer aktiva för att se till att exempelvis de pengar som i dag läggs på jordbruksstöd kom bättre till användning. Varför inte inom forskningen?
JG
Till rapporten
