Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtFörbundet med världen som arena

Förbundet med världen som arena

Genom medlemskapet i internationella organisationer har Sveriges Ingenjörer kunnat påverka viktiga beslut som rör arbetstagare. Reglerad arbetstid och striktare regler kring mutbrott i internationella företag och är några exempel.
 — Om vi ska kunna behålla och helst förbättra våra medlemmars fackliga inflytande måste det finnas ett väl utvecklat internationellt fackligt samarbete, säger förbundets internationella sekreterare Paul Lidehäll.
 
 Vad arbetar du med för fråga just nu?

— Jag sitter med i en arbetsgrupp för global handel och investeringar. Det senaste året har parterna haft dialoger med vetenskapsmän, stater och organisationer om att man måste ta fram vassare regler för hur internationella stora och små företag förväntas agera. Det handlar bland annat om anställning och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, miljö och bekämpning av mutor. Just nu håller vi på och jämför förslagen med våra egna underlag. Sedan är det meningen att vi ska komma med förslag till förändringar.

När blir det klart?

— I december möts gruppdeltagarna för en avstämning i Paris och sedan fortsätter arbetet under våren och då i form av förhandlingar som beräknas vara avslutade i juni 2011.

Vad betyder förbundets engagemang i de här organisationerna?

— Det betyder oerhört mycket, det skulle inte vara ett alternativ att inte vara med. Dagens arbetsmarknad är global och Sveriges Ingenjörer måste vara med och påverka. I takt med att nya investeringar sker i andra delar av världen måste vi lära oss hur det fungerar i andra länders ekonomier och arbetsmarknader, säger Paul och tar Kina som exempel.

— Vi har redan nu svårt att konkurrera med Kinas billiga arbetskraft. Hur ska vi kunna mäta oss mot dem i framtiden? Och hur ska vi kunna etablera en facklig verksamhet där? Det enda sättet vi kan vara med och påverka utvecklingen mot ökad respekt för mänskliga- och fackliga rättigheter är genom att vara med i de här organisationerna, förklarar han och säger att en annan viktig del är att följa upp hur arbetsmarknadsreglerna efterlevs i olika delar av världen.

Tålamodskrävande arbete

Att delta i organisationernas arbete och följa utvecklingen i olika branscher och länder och vara med och försöka påverka olika lagförslag kostar både tid och pengar (flera hundra tusen kronor) och ofta dröjer det länge innan man ser frukten av ansträngningarna.

Det tog exempelvis flera år innan arbetstidsdirektivet blev klart. Direktivet innebär att veckoarbetstiden inklusive övertid inte får överstiga 48 timmar under en fyra månaders period.

Det tog också lång tid innan direktivet om Europeiska företagsråd blev klart. Företagsråden (European Works Councils) bildades för att förbättra rätten till information och inflytande för anställda inom internationella eller multinationella företag och direktivet handlar om att stärka inflytandet i råden.

Sedan 2002 har Sveriges Ingenjörer varit med i UNI (Global Union). Det är en organisation som fokuserar på att få till stånd globala ramavtal för att få makt och inflytande och rättvisa villkor för de anställda i multinationella företag.

Sverige som förebild

Mikael Wittbäck arbetar som ombudsman på Sveriges Ingenjörer och är förbundets representant för post- och logistikföretagen inom organisationen UNI. Genom sitt medlemskap i UNI har Mikael de andra svenska fackliga representanterna bidragit med sina erfarenheter av hur Sverige har arbetat fackligt med liberaliseringen av Posten.

— Vi har också gett stöd vid bildandet och arbetet med Europeiska företagsråd, säger Mikael.

Bygga nätverk

Förutom att vara med och påverka olika direktiv är medlemskapet i UNI också ett sätt att nätverka och komma närmare de andra fackliga organisationerna i exempelvis Norden.

—  Innan mötena så pratar vi ihop oss med ingenjörsförbunden i Norge och Danmark, på så sätt får vi mer kraft bakom våra argument, förklarar Mikael och tillägger att förbundets närvaro i UNI inte bara gagnar ingenjörer utan även bidrar till att akademikers roll i arbetsmarknadsfrågor i stort lyfts fram.

Mikael tycker liksom Paul att det är viktigt att förbundet deltar i internationella sammanhang.

— I Sverige arbetar vi för en fri marknad och med att överbrygga gränser så att det blir lättare att jobba i olika länder. Vi är ett utvecklingsvänligt förbund och då måste vi vara med och bejaka den utvecklingen, säger han.

Förklaringar vad de olika organisationsförkortningarna som Sveriges Ingenjörer är med i står för: 
 • EMF: Är en organisation som försvarar arbetarnas intressen inom den europeiska metallindustrin.
• EMCEF: Den europeiska federationen för gruv, kemi och energisektorn. 
• UNI: Federationen för tjänste- och kommunikationssektorn.
• NordIng: Är ett samarbete mellan 12 ingenjörssamfund i de nordiska länderna och Baltikum.
• ANE: Är en organisation som främjar förståelsen för Nordens ingenjörer i internationella forum.
• FEANI: Är en europeisk ingenjörsfederation med 29 medlemsorganisationer från lika många länder och omfattar cirka 3,5 miljoner ingenjörer. FEANI är officiell instans för EU-kommissionen i frågor som rör ingenjörer och också rådgivande till Europarådet samt FN-organen UNESCO och UNIDO (United Nations Industrial Development Organisation).
• TUAC: Trade Union Advisory Committee, OECD: s fackliga rådgivande kommitté.
• ICTU: Internationell facklig samordning
• ETUC: Europafacket
• Eurocadre: En organisation för chefer inom industrin och förvaltning.

Du som vill läsa mer om förbundets internationella engagemang kan göra det här.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?