Kollegerna sköter rehabiliteringen

Medarbetarna tar ofta ett större socialt ansvar för arbetskamraten som kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning än vad chefen gör. Det framkommer av en avhandling skriven av arbetslivsforskaren Åsa Tjulin.

Medarbetarna tar ofta ett större socialt ansvar för arbetskamraten som kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning än vad chefen gör. Det framkommer av en avhandling skriven av arbetslivsforskaren Åsa Tjulin.

I sin avhandling Workplace Social Relations in the Return to Work process har forskaren Åsa Tjulin djupintervjuat trettiotre personer inom förskolan, skolan, räddningstjänsten och administrativa yrken. De intervjuade personerna var indelade i sju olika arbetsgrupper och Åsa talade med både chefer, medarbetare och med personen som varit sjukskriven.

När Åsa utförde intervjuerna upptäckte hon att arbetskamraterna i de flesta fall tog ett väldigt stort socialt ansvar för kollegan som varit sjukskriven. De fixade och trixade med sina jobbscheman så att person i fråga inte skulle få för mycket att göra och de hörde sig för hur personen mådde och så vidare. Cheferna var däremot mer passiva i sin roll.

– Så fort personen som har varit sjukskrivna kom tillbaka till jobbet igen så släppte cheferna ofta sitt ansvar för rehabiliteringen medan de anställda var de som såg till att arbetssituationen fungerade för den som varit sjukskriven, säger Åsa Tjulin.

Varför gör cheferna inte mer?

— En orsak kan vara att de är tidspressade och rehabilitering är en liten grej bland allt de andra som de måste ta hand om. En annan orsak kan vara att de ofta är väldigt osäkra kring hur de ska hantera situationen. Det är en komplex situation och just därför är det viktigt att man på arbetsplatsen har en sådan öppen kommunikation som möjligt kring det.

Hur menar du?

— Ja att det är viktigt att chefen sätter sig ner med arbetsgruppen och diskuterar igenom hur man ska lösa det inom arbetsgruppen när den sjukskrivna personen kommer tillbaka. I min studie så visade det sig att enskilda arbetsgivare som bemöter rehabiliteringen som en gruppangelägenhet blir arbetssituationen bättre.

Gör medarbetarna i själva verket chefens jobb?

— Nja, det skulle jag nog inte säga men cheferna bör ändå bli mer uppmärksamma på att de som varit sjukskrivna går igenom en process, de kanske inte alls är samma personer som de var innan sjukskrivningen, säger Åsa Tjulin och tillägger att det inte är bra om medarbetarna tar för stort ansvar för den som varit sjukskriven.

– Det kan leda till att de inte hinner med sitt eget jobb och det kan skapa dålig stämning i gruppen. Medarbetarna tillför ett positivt bidrag i processen som den sjukskrivna går igenom för att komma tillbaka och det är något nytt. Tidigare forskning har visat en ganska mörk bild av medarbetarna.

Man kan ju tycka att det annars är ganska självklart att hur ens kolleger beter sig spelar in på hur det fungerar på jobbet.
– Ja, jag håller med men tidigare forskning inom rehabilitering har koncentrerat sig på relationen mellan chefen och den sjukskrivne.
 
 Vad tänker du göra nu?
— Jag kommer att forska vidare kring det socialas betydelse kring rehabilitering. I och med avhandlingen har jag bara gläntat på dörren, nu vill jag undersöka hur det står till bland större grupper och se om man kan dra några generella slutsatser. Så småningom vill jag kunna lämna några besked till arbetsgivarna vad de kan göra för att rehabiliteringen ska bli bättre.
 

Åsa Tjulin är forskare inom arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetar på Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Håll koll på reglerna när du väljer att vobba

    Håll koll på reglerna när du väljer att vobba

    Att vobba är en smidig lösning för många ingenjörer. Men hur mycket är det rimligt att vobba? Vilka krav kan arbetsgivaren ställa? Och varför är det så viktigt att hålla isär vabb och vobb? Juristen reder ut vad som gäller.
  • Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

    Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

    I april är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 28 februari är sista dagen för att registrera ”partier”, så kallade listor, som medlemmarna kan rösta på. Hittills har 14 listor anmält sig men valberedningen hoppas på fler.
  • January: News from Ingenjören in English

    January: News from Ingenjören in English

    Overtime reality for managers – one sector stands out • Ericsson cuts 1,600 jobs despite strong results: “Damages the Brand” • Unemployment on the decline • Telia to cut 600 jobs globally as AI drives efficiency • Engineering salaries vary by specialization
  • Rörlig lön: Så undviker du de vanligaste misstagen

    Rörlig lön: Så undviker du de vanligaste misstagen

    Det är inte bara ingenjörer i högre befattningar som har rörlig lön – även de med lägre löner har den typen av lösningar. Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer varnar för de vanligaste misstagen.
  • Vill du byta bransch? Tips från tre ingenjörer som tog steget

    Vill du byta bransch? Tips från tre ingenjörer som tog steget

    Skulle du vilja jobba med något helt annat? Inte alls omöjligt eftersom ingenjörer är efterfrågade i många branscher. Ingenjören har träffat tre ingenjörer som vågade ta ett beslut som de inte ångrar. Här är deras bästa tips för att byta bransch.
Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

I april är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 28 februari är sista dagen för att registrera ”partier”, så kallade listor, som medlemmarna kan rösta på. Hittills har 14 listor anmält sig men valberedningen hoppas på fler.
Fler artiklar