Kollegerna sköter rehabiliteringen

Medarbetarna tar ofta ett större socialt ansvar för arbetskamraten som kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning än vad chefen gör. Det framkommer av en avhandling skriven av arbetslivsforskaren Åsa Tjulin.

Medarbetarna tar ofta ett större socialt ansvar för arbetskamraten som kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning än vad chefen gör. Det framkommer av en avhandling skriven av arbetslivsforskaren Åsa Tjulin.

I sin avhandling Workplace Social Relations in the Return to Work process har forskaren Åsa Tjulin djupintervjuat trettiotre personer inom förskolan, skolan, räddningstjänsten och administrativa yrken. De intervjuade personerna var indelade i sju olika arbetsgrupper och Åsa talade med både chefer, medarbetare och med personen som varit sjukskriven.

När Åsa utförde intervjuerna upptäckte hon att arbetskamraterna i de flesta fall tog ett väldigt stort socialt ansvar för kollegan som varit sjukskriven. De fixade och trixade med sina jobbscheman så att person i fråga inte skulle få för mycket att göra och de hörde sig för hur personen mådde och så vidare. Cheferna var däremot mer passiva i sin roll.

– Så fort personen som har varit sjukskrivna kom tillbaka till jobbet igen så släppte cheferna ofta sitt ansvar för rehabiliteringen medan de anställda var de som såg till att arbetssituationen fungerade för den som varit sjukskriven, säger Åsa Tjulin.

Varför gör cheferna inte mer?

— En orsak kan vara att de är tidspressade och rehabilitering är en liten grej bland allt de andra som de måste ta hand om. En annan orsak kan vara att de ofta är väldigt osäkra kring hur de ska hantera situationen. Det är en komplex situation och just därför är det viktigt att man på arbetsplatsen har en sådan öppen kommunikation som möjligt kring det.

Hur menar du?

— Ja att det är viktigt att chefen sätter sig ner med arbetsgruppen och diskuterar igenom hur man ska lösa det inom arbetsgruppen när den sjukskrivna personen kommer tillbaka. I min studie så visade det sig att enskilda arbetsgivare som bemöter rehabiliteringen som en gruppangelägenhet blir arbetssituationen bättre.

Gör medarbetarna i själva verket chefens jobb?

— Nja, det skulle jag nog inte säga men cheferna bör ändå bli mer uppmärksamma på att de som varit sjukskrivna går igenom en process, de kanske inte alls är samma personer som de var innan sjukskrivningen, säger Åsa Tjulin och tillägger att det inte är bra om medarbetarna tar för stort ansvar för den som varit sjukskriven.

– Det kan leda till att de inte hinner med sitt eget jobb och det kan skapa dålig stämning i gruppen. Medarbetarna tillför ett positivt bidrag i processen som den sjukskrivna går igenom för att komma tillbaka och det är något nytt. Tidigare forskning har visat en ganska mörk bild av medarbetarna.

Man kan ju tycka att det annars är ganska självklart att hur ens kolleger beter sig spelar in på hur det fungerar på jobbet.
– Ja, jag håller med men tidigare forskning inom rehabilitering har koncentrerat sig på relationen mellan chefen och den sjukskrivne.
 
 Vad tänker du göra nu?
— Jag kommer att forska vidare kring det socialas betydelse kring rehabilitering. I och med avhandlingen har jag bara gläntat på dörren, nu vill jag undersöka hur det står till bland större grupper och se om man kan dra några generella slutsatser. Så småningom vill jag kunna lämna några besked till arbetsgivarna vad de kan göra för att rehabiliteringen ska bli bättre.
 

Åsa Tjulin är forskare inom arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetar på Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • March: News from Ingenjören in English

    March: News from Ingenjören in English

    Engineering salaries 2025: Lower increases but more purchasing power • Salary trends: Two factors have a big impact • Quitting your job? Here is what you need to know • Salary reviews: It’s not about being the best talker • The engineer election: Your vote generates a donation • How to avoid friction in cross-functional teams
  • En undersökning på BTH våren 2025 visade att 80 procent av ingenjörsstudenterna i använde generativ AI varje vecka eller oftare – en tydlig ökning jämfört med året innan. Högskolan väntar sig att ökningen fortsätter. Foto: Getty Images.

    AI som studiehjälp: Nyttja fördelarna men se upp för riskerna

    AI-verktygen blir lätt en alltför bekväm genväg som mest motverkar inlärningen. Men rätt använda kan de ge god hjälp i studierna, menar de pedagogiska utvecklarna på Blekinge tekniska högskola.
  • Så mycket ska du ta betalt som egenkonsult

    Så mycket ska du ta betalt som egenkonsult

    ”Hur mycket ska jag ta betalt?” Det är den vanligaste frågan som Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer får från medlemmar som antingen är eller funderar på att bli egenkonsulter. Här är hans bästa tips.
  • Eget kontorsrum ökar för en kategori i teknikbranschen

    Eget kontorsrum ökar för en kategori i teknikbranschen

    Hur kontorsmiljön är utformad har stor betydelse för arbetsklimat och psykiskt välbefinnande visar en unik studie. Bäst mår anställda i egna rum och det är en kontorstyp som blivit allt vanligare – för vissa – i teknikbranschen.
  • Kalender

    ”Hur lång uppsägningstid har jag?”

    Du ser ett intressant jobb där de vill att den som får det börjar en viss månad. Men hur snabbt kan du komma loss från ditt nuvarande jobb? Hur lång är uppsägningstiden? Så här tar du reda på det.
March: News from Ingenjören in English

March: News from Ingenjören in English

Engineering salaries 2025: Lower increases but more purchasing power • Salary trends: Two factors have a big impact • Quitting your job? Here is what you need to know • Salary reviews: It’s not about being the best talker • The engineer election: Your vote generates a donation • How to avoid friction in cross-functional teams
Fler artiklar