Foto: Erik Carlsson.
Jämställdhetsföreläsaren Lotta Snickare inledde första dagen på Årets Data-tjej konferens. Med en blandning av skratt och allvar talade hon om vikten av nätverk och hur viktigt det är att tjejer hjälper varandra ute i arbetslivet.
Årets Data-tjej konferens drog i gång i torsdags och kommer att pågå under fyra dagar i Uppsala. Temat för konferensen är nytänkande.
Marie Wennberg. Foto: Per Enström.
– Vi tycker att det är ett bra tema som rymmer mycket och det här är en bransch som måste förändras, säger Marie Wennberg som är PR-ansvarig för årets upplaga av Data-tjej.
Hon berättar att det endast är 10 procent kvinnor på de datavetenskapliga utbildningarna och att Data-tjej är ett bra sätt att lära känna andra tjejer inom samma bransch.
– Förra året var jag med på Data-tjej i Lund och det var jättekul. Vi var några tjejer som lärde känna varandra och blev jättetajta, säger Marie.
Först ut som talare under torsdagen var jämställdhetsföreläsaren Lotta Snickare. Hon har tillsammans med Liza Marklund skrivit boken Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. En bok som handlar om hur kvinnor gång på gång blir diskriminerade i arbetslivet på grund av sitt kön.
På Ångströmslaboratoriet i Uppsala berättade Lotta för tjejerna om sina erfarenheter under tio år i konsultbranschen och hur hon gång på gång fick upp ögonen för hur olika manliga och kvinnliga konsulter bemöttes av chefer och arbetskamrater och hur olika konsultuppdragen fördelades.
– Jag kanske var naiv, jag visste ju att det rådde ojämställdhet inom skolan med att tjejer inte fick prata lika mycket på lektioner och så men jag trodde att det skulle vara annorlunda ute i arbetslivet, säger Lotta och berättar hur hon fick ansvara för det ena HR-projektet efter det andra trots att hennes kompetens låg någon helt annanstans.
– När jag äntligen fick ansvar för ett gigantiskt projekt spred sig ryktet om att jag hade ett förhållande med chefen, säger Lotta. Så småningom började hon arbeta med ledarutvecklingsprogram för kvinnliga chefer och då fick hon svart på vitt att det var könet i sig som stod i vägen för kvinnors karriär.
– När jag fick tillfälle att granska kandidaterna till olika chefsjobb upptäckte jag att kvinnorna och männen hade precis likadan kompetens och lika stor utlandserfarenhet. Det som slog ut kvinnorna var att de var just kvinnor och att de inte hade tillgång till de rätta nätverken, säger Lotta och betonar vikten av nätverk för seminariedeltagarna.
– Tala väl om varandras kompetens och gå med i nätverk, man behöver ett forum där man kan tala av sig om vad som händer och där man kan peppa varandra, säger hon och tillägger att så fort som man blir medveten om hur ojämställd arbetsmarknaden är blir det lättare att göra något åt det.
– Vi är till exempel så vana vid att män talar mer på möten än kvinnor och ser det därför som naturligt. Förstår man att det är strukturen och inte mig personligen som det är fel på är det lättare att göra sin röst hörd och ta plats, säger Lotta.
Studenter vid datateknik vid Linköpings universitet. Sofi Klockare står längst till vänster. Foto: Redaktionen.
– Nej inte riktigt. Jag tror att det har börjat ändras men det är svårt att veta, jag är ju inte ute i arbetslivet ännu. Jag är enda tjejen i min klass och jag har inte upplevt att jag blir diskriminerad. Tvärtom upplevde jag att killarna inte riktigt visste hur de skulle närma sig mig i början. Men det var en inspirerande föreläsning och jag kommer att ha med mig det här när jag går ut i arbetslivet, säger Sofi Klockare som läser fjärde året på datateknik vid Linköpings universitet.
Vill ni veta mer om Data-tjej? Läs här.
