Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenElektronikproduktion i hundra knyck

Elektronikproduktion i hundra knyck

Skriv ut en tv-skärm, rulla ihop den och skicka den med posten? Nja, det går inte än på ett antal år, men utvecklingen rör sig åt det hållet.  Enligt Leif Ljungqvist på forskningsbolaget Acreo kommer  framtidens elektronik att tryckas på plast och papper.

Framtidens elektronik kommer att produceras på tryckerier. Det sade Leif Ljungqvist, ansvarig för tryckt elektronik i forskningsbolaget Acreo, i ett föredrag för medlemmar i Saco Posten på torsdagen.

– Tryckt elektronik finns redan i vardagsprylar som batterier som själva skvallrar om sin laddning och i mobilernas skärmar och bakgrundsbelysning. Andra exempel på tryckt elektronik  är e-böcker och oled-tv-skärmar, sade han.

Tekniken härstammar ur en slumpmässig upptäckt av japanen Hideki Shirakawa, en av mottagarna av nobelpriset i kemi år 2000. Han råkade blanda i alldeles för mycket reagens i plasten under ett experiment. Misstaget resulterade i en plast som kunde dopas till att bli elektriskt ledande. Ur det föddes så småningom också idéer kring tryckt elektronik.

Målet för forskningsbolaget Acreo är att trycka elektronik på ett liknande sätt som man trycker papper i dag, på rulle i hundra kilometer i timmen. Då kan elektroniken bli extremt billig. Leif Ljungqvist nämner en rad tillämpningar för sådan elektronik, allt från tryckta fotoceller till livsmedelsförpackningar med inbyggda klockor som startar när paketet bryts och som sedan visar när maten blir för gammal.

Förutom smarta förpackningar nämner Leif Ljungqvist ett par områden där han tror att tryckt elektronik får stor betydelse: bioelektronik, med bland annat analysutrustning för hemmabruk. Patienter kommer att kunna ta blod- och urinprov hemma. Han nämner också det som kallas internet of things, idén om det uppkopplade prylsamhället, där prylar har kontakt med varandra och är spårbara via internet, något som väntas effektivisera samhällets hela logistikapparat.

– Man kan trycka inte bara själva kretsdragningarna utan även touchknappar, batterier, displayer, piezoelektriska högtalare och sensorer. I princip hela kedjan kan tryckas och fås att rymmas på ett kreditkort. Allt kan tryckas i en och samma process, sade Leif Ljungqvist och lade till att de letar efter de tillämpningar där detta skulle komma som mest till nytta.

I den första vågen kommer reklamen med skyltar och självlysande sminkburkar. Först i den efterföljande andra vågen kommer funktionaliteten, de mer nyttiga tillämpningarna.

– Men redan om, säg, tre år kommer oled-tv-apparaterna. Då kostar de väl sådär en 50 000 kronor för en femtiotumsskärm, men sedan sjunker priserna, sade han.

De hoprullbara tv-apparaterna ligger längre fram i tiden. Elektroniken måste kapslas in och än så länge är det glas som används för det. Men det är väl också en tidsfråga.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.