Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenElektronikproduktion i hundra knyck

Elektronikproduktion i hundra knyck

Skriv ut en tv-skärm, rulla ihop den och skicka den med posten? Nja, det går inte än på ett antal år, men utvecklingen rör sig åt det hållet.  Enligt Leif Ljungqvist på forskningsbolaget Acreo kommer  framtidens elektronik att tryckas på plast och papper.

Framtidens elektronik kommer att produceras på tryckerier. Det sade Leif Ljungqvist, ansvarig för tryckt elektronik i forskningsbolaget Acreo, i ett föredrag för medlemmar i Saco Posten på torsdagen.

– Tryckt elektronik finns redan i vardagsprylar som batterier som själva skvallrar om sin laddning och i mobilernas skärmar och bakgrundsbelysning. Andra exempel på tryckt elektronik  är e-böcker och oled-tv-skärmar, sade han.

Tekniken härstammar ur en slumpmässig upptäckt av japanen Hideki Shirakawa, en av mottagarna av nobelpriset i kemi år 2000. Han råkade blanda i alldeles för mycket reagens i plasten under ett experiment. Misstaget resulterade i en plast som kunde dopas till att bli elektriskt ledande. Ur det föddes så småningom också idéer kring tryckt elektronik.

Målet för forskningsbolaget Acreo är att trycka elektronik på ett liknande sätt som man trycker papper i dag, på rulle i hundra kilometer i timmen. Då kan elektroniken bli extremt billig. Leif Ljungqvist nämner en rad tillämpningar för sådan elektronik, allt från tryckta fotoceller till livsmedelsförpackningar med inbyggda klockor som startar när paketet bryts och som sedan visar när maten blir för gammal.

Förutom smarta förpackningar nämner Leif Ljungqvist ett par områden där han tror att tryckt elektronik får stor betydelse: bioelektronik, med bland annat analysutrustning för hemmabruk. Patienter kommer att kunna ta blod- och urinprov hemma. Han nämner också det som kallas internet of things, idén om det uppkopplade prylsamhället, där prylar har kontakt med varandra och är spårbara via internet, något som väntas effektivisera samhällets hela logistikapparat.

– Man kan trycka inte bara själva kretsdragningarna utan även touchknappar, batterier, displayer, piezoelektriska högtalare och sensorer. I princip hela kedjan kan tryckas och fås att rymmas på ett kreditkort. Allt kan tryckas i en och samma process, sade Leif Ljungqvist och lade till att de letar efter de tillämpningar där detta skulle komma som mest till nytta.

I den första vågen kommer reklamen med skyltar och självlysande sminkburkar. Först i den efterföljande andra vågen kommer funktionaliteten, de mer nyttiga tillämpningarna.

– Men redan om, säg, tre år kommer oled-tv-apparaterna. Då kostar de väl sådär en 50 000 kronor för en femtiotumsskärm, men sedan sjunker priserna, sade han.

De hoprullbara tv-apparaterna ligger längre fram i tiden. Elektroniken måste kapslas in och än så länge är det glas som används för det. Men det är väl också en tidsfråga.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?