Svenskar anser sig ofta vara duktiga på språk. Kan så vara, men masteruppsatser, brev och forskarrapporter ställer specifika krav på terminologi och disposition, oavsett språk. Lunds universitet har lanserat ett språkverktyg på webben som underlättar användandet av det som i praktiken är svenskens andraspråk – engelskan.
Det blir allt viktigare för studenter och forskare att behärska engelska. Många skriver sina uppsatser på engelska och de ökade internationella kontakterna kräver allt oftare att man måste formulera sina forskningsresultat på engelska för att göra sig förstådd.
Lunds universitet har startat en webbplats som alla studenter, forskare och andra anställda kan använda. Ordlistor med översättning av specifika facktermer är en viktig del, men webbplatsen innehåller mer än så. Förutom en allmän orientering om akademisk engelska finns det information om textstruktur och referenshantering. Exempel och malldokument underlättar ytterligare för användaren. Ett avsnitt heter The writing process, och handlar om hur man lägger upp arbetet när man skriver.
Webbplatsen heter Awelu – Academic Writing in English at Lund University och enligt projektledaren Fredrik Lindström, professor och prodekan för humanister och teologer, är den redan uppskattad, både av svenska studenter, anställda och de internationella studenterna som ökar i antal trots de nya avgifterna som icke-européer måste betala för att få studera i Sverige. Medan information om facktermer och meningsbyggnad är användbart för svenska och franska studenter, konstaterar Fredrik Lindström att även amerikanska studenter har användning av vissa delar av sajten, de delar som tar upp frågor som gäller allt akademiskt skrivande: plagiat, hur man förhåller sig till källmaterial och hur man refererar till annan forskning.
– Responsen har varit mycket positiv, säger Fredrik Lindström. Det är ju inte så att man kan mata in svenska fraser och få ut ett korrekt svar, man måste anstränga sig själv. Styrkan är att den täcker flera olika behov. Det är heller ingen rikslikare. Den visar inte hur det ska se ut, utan mer hur det kan se ut på olika fakulteter.
Finns inte sådana här verktyg på webben?
– Nej, inte med den här kvaliteten. Inte som tar hänsyn till att man skriver i olika genrer som rapporter, brev och specifika facktermer. Men vi har också sådant som gäller allt akademiskt skrivande. Till exempel akademisk hederlighet, hur man förhåller sig sina källor och hur man refererar till annan forskning.
Tanken är att den ska vara lättöverskådlig. En egenutvecklad sökfunktion ger flera vägar in till exempeltexterna, så att den som söker ska få fullödig information. Fredrik Lindström säger sig inte ha sett riktigt samma grepp på andra universitet. Han ser webbplatsen som en konkurrensfördel jämfört med andra universitet.
