Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtOpinion"Klimatdebatten måste sansas"

"Klimatdebatten måste sansas"

Klimatförändringarna är ett problem som till viss del har orsakats av människan – men det finns också relativt billiga lösningar, om vi bara slutar att vara förblindade av skräck. Så kan den danske klimatdebattören Björn Lombergs nya film Cool it sammanfattas. Och han har en viktig poäng, menar experter.

– Vi måste kunna diskutera klimatproblematiken på ett sansat sätt. Vi som följt klimatforskningen en längre tid varnade för att det uppskruvade tonläget skulle leda till en back lash, och det är också vad vi sett den senaste tiden, säger klimatexperten Karin Lexén, chef för Swedish Water House.

Karin Lexén, Swedish Water House, och Runar Brännlund, Umeå Universitet. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Hon var en av de inbjudna att se och diskutera filmatiseringen av den omdebatterade boken ”Cool it – Den skeptiska miljövännens guide till den globala uppvärmningen” på SNS förlag på torsdagskvällen.

Hon fick medhåll av kvällens andra inbjudna debattör, Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet och medförfattare till boken ”En effektiv klimatpolitik”.

– Det finns folk som på allvar jämför förnekelse av den globala uppvärmningen med förnekelse av förintelsen – och då har det ju gått för långt. Det är som forskarna säger i filmen, inom vetenskapen arbetar man hela tiden efter en hypotes, som kan stärkas eller försvagas, men kunskapen är alltid tills vidare.

Ingenjörskonst svaret?
I både boken och filmen argumenterar Lomberg för att en sänkning av människans utsläpp av växthusgaser är en alltför kostsam väg att gå, och att effekterna blir alltför små.

2007 gav SNS Förlag ut "Cool it" i svensk översättning. Foto: SNS.

I stället bör vi satsa pengarna på utveckling av olika typer av grön energi och andra sätt att hantera och bemöta klimatförändringarna. Olika tekniker för att hantera stora översvämningar föreslås, och sätt att sänka temperaturerna i stora städer – till exempel genom att måla städerna i ljusare färger.

Lomberg hyser också stor tilltro till så kallad geoingenjörsteknik, där man bland annat experimenterar med att skapa fler och ljusare moln, som reflekterar solens strålar tillbaka ut i atmosfären.

– Det är naturligtvis jätteviktigt att se på möjligheterna, säger Karin Lexén.

Hon påpekar dock att det finns flera aspekter i Lombergs optimistiska framtidssyn som kan vara problematiska.

– En viktig poäng som Lomborg inte nämner i sammanhanget är så kallade tröskeleffekter, tipping points, alltså när systemen inte längre klarar av det vi utsätter dem för utan problemen börjar öka exponentiellt. Om man i väntan på att tekniken utvecklas passerar sådana trösklar så kan kostnaderna i själva verket bli mycket högre än om vi agerar nu.
– En annan fråga som Lomberg inte besvarar är hur vi ska gå från lovande forskning till kommersiellt användande, som kan vara ett problem.

”Vi måste hitta ett gemensamt språk”
Här kommer politiken in i bilden, menar Runar Brännlund – och han menar att handeln med utsläppsrätter, som kritiseras kraftigt i filmen, är just ett sätt att åstadkomma detta.

– Så som jag ser det måste vi använda styrmedel. Då styr marknaden automatiskt mot grönare lösningar, säger han.

Karin Lexén menar också att en brist har varit kommunikationen mellan ekonomer, politiker och klimatforskare av olika slag.

– Just därför är det bra att vi sitter här tillsammans, en ekonom och en naturvetare. Det är viktigt att vi hittar ett gemensamt språk för att kunna hantera klimatproblemen på bästa sätt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.