Stefan Claesson och Staffan Nordmark från KVA sår frön som en invigningsceremoni vid grundandet av Sveriges unga akademi. Direkt till höger om dem står den nya akademiens första ordförande, Helene Andersson Svahn. Foto: Markus Marcetic/KVA.
Under högtidliga former grundades i dag Sveriges unga akademi, en vetenskapsakademi enbart för unga forskare, vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Att skapa ett större intresse för forskarkarriären, och verka för ett vetenskapligt tankesätt i hela samhället är två frågor som akademin ska arbeta med.
Stefan Claesson och Staffan Nordmark från KVA sår frön som en invigningsceremoni vid grundandet av Sveriges unga akademi. Direkt till höger om dem står den nya akademiens första ordförande, Helene Andersson Svahn. Foto: Markus Marcetic/KVA.
Under högtidliga former grundades i dag Sveriges unga akademi, en vetenskapsakademi enbart för unga forskare. Att skapa ett större intresse för forskarkarriären, och verka för ett vetenskapligt tankesätt i hela samhället är två frågor som akademin ska arbeta med.
– Det här är ett historiskt ögonblick, säger den KVA:s ordförande Staffan Nordmark, där han står framför en publik med champagneglas i händerna.
Själv har han inget champagneglas, utan en vattenkanna i handen. Han lutar på den försiktigt, så att vattnet sirlar ner på den skål med jord som han har på bordet framför sig. I jorden har han nyss planterat några frön, som för att symbolisera de frön som KVA sått i och med bildandet av den nya akademien.
När Staffan Nordmark vattnat klart tar han skålen med de nysådda fröna och räcker över till den nya unga akademiens första ordförande, professor Helene Andersson Svahn, samtidigt som KVA:s förste vice preses Stefan Claesson säger:
– Härmed förklarar jag Sveriges unga vetenskapsakademi för grundad!
Det är KVA som har tagit initiativ till den nya unga akademien, efter att ha inspirerats av de liknande organisationerna i Tyskland och Holland, och även den globala varianten Global Young Academy.
Men även om fröna är sådda av KVA så är tanken att akademien från och med grundandet ska vara helt oberoende från sin moder och kunna driva de frågor som den själv bedömer är viktiga för landets unga forskare.
– Vad vi egentligen ska göra är det första som vi ska ta reda på, och det arbetet startar nu, säger Johan Åkerman, professor i tillämpad spintronik vid Göteborgs universitet och en av de 22 första medlemmarna i akademien.
– Men några saker är vi nog överens om redan, till exempel att vi vill sprida kunskap om det vetenskapliga förhållningssättet, det rationella tänkandet, och införa det i fler delar av samhället.
Johan Åkerman. Foto: Peter Alestig Blomqvist.
Och faktum är att akademien redan innan dagens officiella grundande har påbörjat sitt arbete – på EU-nivå. Akademien skickade in ett remissvar till EU om hur deras nästa ramprogram för forskning bör se ut, med start 2013.
– Vi tog upp flera punkter. Men ett exempel är att det måste bli enklare för unga forskare att röra sig inom Europa, idag är mobiliteten lite för snäv. Vi vill också förenkla anslagsprocesserna, göra dem mindre byråkratiska och mer förenliga med hur forskning fungerar.
Själv är Johan Åkerman 41 år gammal – en av de äldsta ledamöterna i den nya akademien. Och när han fick förfrågan om han var intresserad så var han också tveksam.
– Min första reaktion var att jag var för gammal, säger han.
Men han tror ändå att hans egen lite krokiga väg till en professorstjänst, via jobb både på universitet och på företag i USA, kan vara en bra erfarenhet att ta med in i akademiens arbete.
– I dag är antalet vägar till en forskningskarriär i Sverige ganska begränsade. Det är lite så att om man inte passerar vissa milstolpar så är man rökt. Jag tycker att det borde finnas många olika sätt att skapa sig en bärkraftig forskningskarriär.
En annan fråga som akademien kommer att arbeta med, enligt Johan Åkerman, är att göra forskarkarriären mer attraktiv bland unga.
– Vi vill också se till att unga förstår vilket fantastiskt jobb vi har. Det framkommer inte riktigt i dag, man har mest schabloner om vad en forskare är. Gubbar i vita rockar och så vidare.
– Man pratar ibland om att man måste göra ingenjörsyrket eller forskningsyrket häftigare, men det behöver inte vara ”wow”, ”coolt” och så vidare. Vi har helt enkelt världens bästa jobb, och det måste vi visa!
Att vara medlem i akademien kommer inte att vara något som forskarna får betalt för, utan något som de får sköta vid sidan om sina ordinarie tjänster. Men att det skulle innebära några problem för akademiens arbete, tror inte Johan Åkerman.
– Vi har alltid ont om tid och är vana vid att behöva prioritera. Sedan hoppas jag och tror att universiteten förstår hur viktigt det här arbetet är.
Fakta:
– Sveriges unga akademi består än så länge av 22 ledamöter. Under de närmsta åren ska antalet öka till 40. Alla ledamöter väljs in på 5 år.
Läs mer:
» Sveriges unga akademis hemsida
» Sveriges unga akademis remissvar till EU
» Global Young Academy
» Die Junge Akademie (Tyskland)
» De Jonge Akademie (Nederländerna)
