Seminariet "Så lyfter vi skolan" anordnades i Kulturhuset i samband med Teknikdagarnas invigning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.
Staten måste se till att lärarlönerna höjs, skolpengarna måste öronmärkas och ämneskunskap värderas mycket högre. Det är några av lösningar som föreslogs under seminariet ”Så lyfter vi skolan” som arrangerades i samband med Teknikdagarna.
– Lärare ett av de viktigaste yrken man kan ha. Men vi måste bli bättre på att få duktiga naturvetare att bli lärare. Och som jag ser det så finns det bara en väg att gå, och det är att höja både löner och status för läraryrket, säger Karin Alexandersson, själv lärare i matematik och NO.
Hon får medhåll av ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, som själv har personliga erfarenheter av hur låg status läraryrket anses ha. Två av hennes tre söner är civilingenjörer i teknisk fysik, berättar hon, och var helt ointresserade av att bli lärare när de valde yrke.
– Min tredje son är ekonom och han är ett riktigt socialt geni. Så när han var yngre hade jag ett allvarligt samtal med honom där jag frågade om han inte skulle bli lärare.
– Han tog det som att jag klassade ner honom, som att han inte var i nivå med sina bröder.
Metta Fjelkner. Foto: LRF.
Ett annat problem är enligt Metta Fjelkner att lärares ämneskunskaper har värderats så lågt. Och då särskilt inom de naturvetenskapliga ämnena.
– Det finns många lärare som till exempel är utbildade svensk- och SO-lärare för årskurs 1-7, och sedan blir lärare i alla ämnen. Inte i bild naturligtvis, för där måste man kunna rita. Men i matematik så verkar det inte spela så stor roll.
Utbildningsdepartementets Bertil Östberg (FP) menar det här slentrianmässiga användandet av lärare inom andra än sina egna ämnesområden också kan göra att lärarens eget ointresse för ett visst ämne kan smitta av sig.
– Grundskollärare i till exempel svenska och SO har ju faktiskt aktivt valt bort naturvetenskapliga ämnen i sin egen utbildning, förmodligen för att de är ointresserade. Men sedan ska de ändå stå och lära ut sådana ämnen till sina elever.
Matematik och NO-läraren Karin Alexandersson vittnar om att det ibland kan gå så långt att eleverna rent utav blir rädda för matte – något som hon själv tror beror på hur man ser på matematik från början.
– Jag har träffat många elever med matteskräck. Man tror att man har problem med matematik, men i själva verket är det bara en rädsla. Och så säger föräldrarna ”jag hade också problem med matte, vi kan helt enkelt inte det i vår släkt”.
– Jag tror att det beror på att matematik är så intimt förknippat med intelligens. Är man dålig på matematik, betyder det att man är dum. Därför är det säkrast att distansera sig.
De svenska skolelevernas rädsla och ointresse för naturvetenskapliga ämnen kan också enligt Björn O Nilsson från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien få allvarliga konsekvenser för hela samhället – och då inte bara genom att det blir brist på ingenjörer.
– Det är faktiskt också ett demokratiproblem. Om man inte har grundläggande matematik- och teknikkunskaper så påverkar det hur bra man behärskar och förstår all den teknik som finns i samhället i dag, till exempel internet, mobiltelefoner, och så vidare.
Bertil Österberg. Foto: Jann Lipka.
Statssekreterare Bertil Östberg påpekar dock att de reformer som regeringen håller på att genomföra innebär att det nu finns krav på att lärare ska ha utbildning i det ämne som de undervisar. Och det är något som LRF:s Metta Fjelkner kämpat för länge.
– För tio år sedan sågs det som oviktigt i vilket ämne en lärare var utbildad. Så länge man var lärare kunde man undervisa i vad som helst, menade många. Då var min syn, alltså att man aldrig får tumma på kraven på att läraren ska ha rätt kompetens, nästan ultrareaktionär. I dag är det lagstiftat. Och här är det jätteviktigt att regeringen håller fast vid sin linje.
Det finns dock mer att göra menar Bertil Östberg, och pekar på de brister i matematikundervisningen som Skolinspektionen har konstaterat.
– Skolinspektionens granskningar visar att dagens matematikundervisning är torftig, det är till exempel på tok för mycket eget arbete. Eleverna lär sig inte förstå matematiken, utan lär sig den bara mekaniskt. Det är ett stort problem.
– Sedan är det klart att läraryrket också måste bli mer attraktivt, och här inser vi alla att lön är väsentligt. Men jag kan inte säga något i dag om huruvida lärarlönerna kommer förändras, det håller på att utredas.
Björn O Nilsson. Foto: IVA.
Björn O Nilsson på IVA menar att ett annat stort problem är fördröjningen i de reformer som genomförs. Innan de stora förändringarna kan komma eleverna till godo måste kvalitetshöjningen på lärarutbildningarna bli verklighet, nya lärare utbildas och sedan anställas på skolorna.
– Frågan är vad man gör under tiden som man väntar på att de här stora reformerna ska få effekt? Här har vi tittat lite på hur man gör i andra länder. I till exempel Nederländerna har man satsat på vidareutbildning av befintliga lärare, men man har också infört krav på att näringslivet måste med i undervisningen på skolorna.
Tanken med kravet var just att fylla luckorna för ämneskompetens, berättar Björn O Nilsson. Men på köpet fick man också förebilder för eleverna. Och just förebilder och genuin ämneskunskap är enligt Björn O Nilsson otroligt viktigt för att man ska kunna sprida ett intresse.
Enligt LRF:s Metta Fjelkner är det också mycket viktigt att staten återtar kontroll över skolorna. Bara då kan lärarnas status höjas och skolorna skyddas från kommunala felprioriteringar.
– Sanningen är att kommunerna helt enkelt inte klarar det här. Staten måste kliva in. Pengarna till skolan måste vara öronmärkta så att kommunerna inte prioriterar en rondell, ett badhus eller vad det kan vara.
– Vi har tigit om detta i 17 år, men nu tiger vi inte längre.
Läs mer:
» ”Fler behöriga lärare nyckeln” (Invigningstal av skolborgarrådet)
» Minnovatörer intog Sergels torg (Rapportering från teknikkollot)
