Fler än någonsin sökte in till landets civilingenjörsutbildningar i höst. Flera av utbildningarna hör till de populäraste högskoleprogrammen i Sverige, och för många krävs toppbetyg. Men inte alla. Ingenjören har tittat närmare på vilka program som är allra svårast – och vilka som var lättast – att komma in på.
Fler än någonsin sökte in till landets civilingenjörsutbildningar i höst. Flera av utbildningarna hör till de populäraste högskoleprogrammen i Sverige, och för många krävs toppbetyg. Men inte alla. Ingenjören har tittat närmare på vilka program som är allra svårast – och vilka som var lättast – att komma in på.
Aldrig tidigare har söktrycket på civilingenjörsutbildningarna varit så stort. Inför höstterminen 2011 skickade 16 469* personer in närmare 50 000 behöriga ansökningar, fördelade på 147 program landet över.
Andreas Sandberg. Foto: VHS.
Men långt ifrån alla utbildningar är lika attraktiva hos studenterna. I hela landet fanns exempelvis bara två behöriga personer som ville läsa till civilingenjör i datateknik och elektroteknik med internationell inriktning vid Blekinge tekniska högskola – medan utbildningarna i industriell ekonomi vid KTH och Chalmers lockade drygt 1700 sökanden vardera.
– Det är som vanligt industriell ekonomi, teknisk design och teknisk fysik som ligger i topp bland civilingenjörsutbildningarna, säger Andreas Sandberg på Verket för högskoleservice.
CI-utbildningarna som var svårast att komma in på (klicka på bilden för större version). Källa: VHS.
Toppbetyg krävs för vissa
Söktrycken på de olika utbildningarna avspeglas också i vilka betyg som krävs för att man ska få en plats. Därför är det kanske inte särskilt förvånande att det är just en utbildning i industriell ekonomi i Lund som toppar listan över de program som är svårast att komma in på, tillsammans med KTH:s program i teknisk fysik. För båda dessa krävdes 21.90 i betygspoäng, bara några tiondelars poäng lägre än antagningsgränsen för läkarlinjerna runt om i landet.
– De program som är absolut svårast att komma in på och som kräver maxpoäng, 22.5, är framför allt läkarlinjerna, men också en del psykolog- och arkitektprogram. Men de mest populära civilingenjörsutbildningarna kommer inte långt efter, säger Andreas Sandberg.
CI-utbildningarna som var lättast att komma in på (klicka på bilden för större version). Källa: VHS.
…medan godkänt räcker för andra
Även det omvända gäller: de civilutbildningar som lockade minst sökande, var också de som var lättast att komma in på. I år handlade det om civilingenjör i datateknik och elektronik med internationell inriktning vid BTH och civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik med japansk inriktning vid Linköpings universitet, som båda endast hade två behöriga sökanden var.
– Ingen av dessa utbildningar har någon listad som antagen, vilket förmodligen innebär att de sökande har antagits på någon annan utbildning som de har prioriterat högre. Så de utbildningarna blir med all sannolikhet inte av, säger Andreas Sandgren.
Av de utbildningar som ändå blir av var civilingenjörsprogrammet i materialdesign vid Högskolan i Dalarna som var allra lättast att komma in på, med en så låg antagningspoäng som 10.70 – i princip räckte det alltså här med godkänt i alla ämnen, så länge sökanden var behörig.
Lund har klättrat till toppen
Men när det gäller vilken utbildning i industriell ekonomi som var absolut svårast att komma in på, så har det faktiskt skett ett trendbrott. Det är inte längre Chalmers eller KTH som kräver högst betyg – i år intas topplatsen av Lunds universitet. Fredrik Oher går tredje året på industriell ekonomi i Lund och har sett hur utbildningen har blivit allt mer populär.
– Jag tror att det finns två huvudförklaringar. Dels så kom det en undersökning för några år sedan som visade att studenterna på industriell ekonomi i Lund hade högst ingångslön av alla civilingenjörer i landet, säger han.
– Men sedan har nog många också hört att man har väldigt kul i Lund, att det är roligare att plugga i en riktig studentstad än i en storstad.
”Studentstad bättre än storstad”
De klassiska tekniska högskolorna Chalmers och KTH har länge levt på sitt lite finare rykte, tror Fredrik Oher. Utbildningen i Lund är också relativt ny, vilket gör att man först för något år sedan kunde se hur det gick för studenterna ute i arbetslivet. Och det visade sig gå riktigt bra.
– Jag tror att vi också har en fördel av att ligga så nära kontinenten. Många studenter här tittar inte bara på jobb i Sverige, utan även i Danmark, England och andra länder. Det gör att vi har en större arbetsmarknad, det blir en större fajt om studenterna helt enkelt. Och då stiger lönerna, säger Fredrik Oher.
Rekordmånga sökte
Totalt sökte hela 238 000 personer in till landets högskole- och universitetsutbildningar – även det ett rekord. Allra flest nya studenter har Stockholms universitet, dit drygt 23 000 nya studenter har välkomnats i dagarna.
Men fortfarande kan det totala antalet studenter stiga något – många utbildningar, inklusive flera civilingenjörsprogram, är fortfarande öppna för sen anmälan.
* Siffran 16 469 avser det totala antalet sökanden, även personer som inte haft civilingenjörsprogram som förstahandsval.
Läs mer:
» Här kan du se vilka utbildningar som fortfarande är öppna för sen anmälan
» Utbildningar med antagningsbetyg över 20.0 (excel)
» Mer utbildningsstatistik från VHS
10 kommentarer
http://www.byggindustrin.com/indien-som-global-vagga-for-framtidens-b__8738
Exempel från en bransch !!
Pär A: Tack för info. Det var några år sedan jag lämnade skolan.
Jag tittade på Chalmers hemsida, och såvitt jag kan se så består civilingenjörsutbildningen (300 hp = 200 p = 5 år) av en kandidatexamen efter tre år och därefter ett tvåårigt master-program. Jag antar att problemet är/blir att de flesta väljer en glidar-master, så att matematiskt tyngre utbildningar blir utan studenter.
När vi söker examensarbetare med beräkningsinriktning har vi på senare år, i stort sett, bara fått utländska sökande. Vi får väl se om vi får några alls framöver. Svenska studenter verkar satsa på de lättare kurserna/programmen.
Den trend har varit tydlig länge i USA, där nästa alla beräkningsingenjörer är kineser eller indier. För svensk del torde det betyda rekryteringsproblem för vår högteknologiska industri, och på sikt flytt av utvecklingsavdelningarna till Asien.
Kände att det krävs ett tillägg:
teknisk fysik och elektroteknik-japanska kräver minst steg 3 i japanska vilket ges på få skolor och därför finns asienkunskap där man läser 1 år innan.
Jag vet inte hur det påverkar statistiken men detta året började 5-6 st den japanska inriktningen på teknisk fysik och elektroteknik.
Tänkte just påpeka det som Oskar tog upp. Teknisk fysik och elektroteknik internationell japanska får i princip alla sina studenter från Asienkunskap – japanska (ett år japanskastudier) och det är därför vettigare att titta på intagningen dit då dessa har garantiplats och väldigt få andra är behöriga. Samma gäller för den kinesiska motsvarigheten samt industriell ekonomi internationell japanska och kinesiska.
Svar till LasseK: De tekniska högskolorna har nog inte problem med att fylla sina grundutbildningsplatser eftersom det aldrig varit speciellt många utländska studenter där. Problemet ligger istället på Masternivå där vissa inriktningar och kurser kan komma att få så få studenter att de läggs ner. Att man har fler svenska studenter än tidigare torde till stor del bero på konjukturen och de utländska studenterna har, mig veterligen, aldrig konkurrerat med de svenska utan snarare ”fyllt ut” framför allt vissa tekniska masterprogram.
teknisk fysik och elektroteknik internationell japanska har majoriteten av sina antagna från asienkunskap, som är ett basår i japanska. Man kan lätt bli lurad av statistiken, men det krävs att man har tillräckligt bra japanskakunskaper sedan tidigare för att kunna söka in via studera.nu. Farligt att dra slutsatser =)
Vänta nu, skulle inte alla tekniska högskolor få problem att fylla platserna när de internationella studenterna försvann p.g.a. de nya terminsavgifterna? Istället är söktrycket högre än någonsin. Betyder det att de internationella tidigare stängt ute inhemska sökande från högskolorna?
Hurra, billiga ingenjörer för storföretagen så vi kan fortsätta få sämre betalt än sopåkare!
Man kan fortfarande lekande lätt komma in på dessa ”elitutbildningar” i Industriell Ekonomi med ett skapligt högskoleprov. Är det verkligen rimligt att 20.85 i medel ska motsvara 1,4 på högskoleprovet (Industriell ekonomi – internationell, Franska – LiTH)? Uppenbarligen. Det känns som att antingen är ingenjörer dåliga på högskoleprovet, eller så är det alldeles för få av dem som skriver det…
Endast runt 50% av de som började utexaminerades någonsin vid LTH för ett par år sedan. Runt 20-30% som tog examen på utsatt tid har jag för mig, resten tog längre tid på sig.
Så visst gäller det att komma ut…
Man ska inte bara komma in, man ska komma ut också 🙂