Vanligt att känna skam när man halkar efter i studierna
För Oskar Sjöberg blev omställningen att flytta hemifrån så stor att han inte klarade studierna. Nu uppmanar han studenter som halkar efter att söka hjälp tidigt. Foto: Hannah Steinwall
Det är inte ovanligt att ingenjörsstudenter missar kurser och därmed inte följer studieplanen. Oskar Sjöberg vid Linköpings universitet, hade en tuff start på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik.
– Jag tänkte att teknisk fysik söker man om man har bra betyg, men matten på universitetet är något helt annat än på gymnasiet. Det kräver en annan studieteknik, säger Oskar Sjöberg.
Han kom med bra betyg från gymnasiet. När han under andra terminen på teknisk fysik, vårterminen 2017, kuggade sin tentamen, samtidigt som han liksom många andra nya studenter precis hade bytt miljö och flyttat från familjen, tog han det hårt.
– Då sökte jag professionell hjälp och fick diagnosen klinisk depression.
Det blev en paus i studierna när Oskar Sjöberg hösten 2017 kraschade totalt. Ett år senare provade han på nytt, men då med inriktningen teknisk biologi.
– Jag läste en termin, men sedan insåg jag att jag inte mådde bra än.
Det var först hösten 2022, efter att ha arbetat ett par år inom industrin, som han påbörjade sin nuvarande utbildning.
– Jag visste att jag var duktig på programmering och bytte till högskoleingenjör i datateknik. Jag önskar att statusen för civilingenjör inte skulle vara så hög och att fler skulle förstå att det kan räcka med högskoleingenjörsutbildning.
I dag har Oskar Sjöberg endast examensarbetet kvar. Det ska han ta tag i efter att han suttit klart på posten som utbildningsansvarig för Linköpings teknologers studentkår. Genom sitt arbete på kåren vill han ge tillbaka till andra studenter.
– Det är viktigt med mottagningsarbetet på universitetet. Visa hur man gör och vilka traditioner och föreningar som finns. Det mjuka arbetet runtomkring gör väldigt mycket för studierna.
Han uppmanar studenter som halkar efter att söka hjälp tidigt och att prata med en studievägledare.
– För varje månad man velar i att söka hjälp halkar man mer efter. Det är nog många som känner skam och det är nog naturligt när man inte klarar det man hade tänkt, men vi är inte på universitetet för att vi kan saker utan för att lära oss saker och att lära sig saker kräver ibland att man vågar ta hjälp och att man ger stöd till de som behöver stöd.
”Dåligt självförtroende när man blir underkänd”
Ingrid Holmberg är studievägledare vid Lunds tekniska högskola. Där följs studenternas studieresultat upp för att se vilka som kan behöva extra hjälp. Det kan handla om att studenten har tagit mindre än 15 högskolepoäng i matte. De studenterna får ett riktat mejlutskick med erbjudande om stöd från studievägledarna.
– Många av de studenterna svarar, men kanske inte direkt utan när de känner sig mogna att göra en förändring. Ibland kan jag få svar på mejlet ett år efter att jag har skickat det.
Ingrid Holmberg ser flera anledningar till att en student inte söker hjälp direkt. Som till exempel att det är känsligt att komma efter i studierna.
– Att då få tankar som ”är det här rätt för mig?” och ”klarar jag av det här?” tycker jag är en sund reflektion. Det kan vara en bra början på en diskussion. Studenterna måste vara redo att diskutera och känna förtroende. Vi har tystnadsplikt, det är värdefullt för många.
En del av Ingrid Holmbergs arbete handlar om att hjälpa till att bygga upp studenternas självförtroende.
– Studenterna kan få dåligt självförtroende när de blir underkända på en tentamen. Det försöker jag få dem att släppa, att de inte ska låta sig nedslås utan gå vidare.
”Det går att komma tillbaka”
Hon och hennes kollegor är med och informerar om sitt arbete både på introduktionsveckorna och senare i utbildningen, ibland även i mindre sammanhang som på laborationer och redovisningar.
– Jag tror att det är bra att vara i de här mindre sammanhangen så att de lär känna mig. Det brukar ge fler mejl från studenterna i inkorgen.
En del studenter vill ha hjälp med en plan framåt.
– När vi har jobbat många år med ett enskilt program har vi en ganska klar bild över var svårigheterna i programmet ligger.
Andra vill ha hjälp med studieteknik eller förstå hur systemet på universitetet fungerar.
– Många blir lättade när de förstår hur systemet fungerar.
Precis som Oskar Sjöberg tycker Ingrid Holmberg att det är viktigt att ta hjälp så snart som möjligt när man halkar efter.
– Det går alltid att göra något åt det och det går att komma tillbaka och i fas om man är mogen för förändring och reflekterar över sin studieteknik och är beredd att planera och prioritera sin tid.
Åtta tips när du halkar efter i studierna
Oskar Sjöbergs fyra tips
- Sök hjälp tidigt
- Missa inte mottagningen på universitetet
- Prata med en studievägledare
- Det går bra att läsa till högskoleingenjör i stället för civilingenjör
Ingrid Holmbergs fyra tips
- Reflektera över din studieteknik och hur mycket tid du lägger ner på dina studier
- Bli inte nedslagen för att du inte klarar en tentamen
- Ta hjälp för att förstå hur skolsystemet på universitetet fungerar
- Ta hjälp av en studievägledare för att ta fram en plan framåt
