Omställningen till ett klimatneutralt energisystem ger ökad efterfrågan på naturresurser, inte minst metaller. Frågan diskuterades häromdagen under ett seminarium på KVA, Kungliga Vetenskapsakademin, anordnat av Folk och försvar. De flesta är överens om att energiomställningen är både akut och nödvändig, men ökad efterfrågan på naturresurser kan också orsaka brist och ökad risk för konflikter.
Omställningen till ett klimatneutralt energisystem ger ökad efterfrågan på naturresurser, inte minst metaller. Frågan diskuterades häromdagen under ett seminarium på KVA, Kungliga Vetenskapsakademin, anordnat av Folk och försvar. De flesta är överens om att energiomställningen är både akut och nödvändig, men ökad efterfrågan på naturresurser kan också orsaka brist och ökad risk för konflikter.
Det är just den storskaliga energiomvandlingen till en klimatneutral energiproduktion som nu ökar efterfrågan på till exempel metaller. I en modern el- eller hybridbil finns det runt 700 komponenter som innehåller sällsynta jordartsmetaller.
Det är ett av flera exempel på den nya roll som naturresurserna kommer att spela i framtiden, som diskuterades under KVA:s seminarium. De sällsynta jordartsmetallerna är förvisso inte så sällsynta som namnet antyder, men de utvinns bara på ett fåtal ställen på jorden och Kina är den allt överskuggande exportören i dag.
Sten Karlsson, teknologie doktor vid Chalmers och med många års forskningserfarenhet kring naturresurser, var en av föredragshållarna. Han poängterade att det inte bara handlar huruvida det finns tillräckligt av de metaller som ska utvinnas. Det handlar också om själva produktionstakten.
– Om hälften av världens energi ska komma från vindkraft år 2050 – och vindkraft kräver jordartsmetallen neodym – så krävs fyra hekto per person i en värld med tio miljarder människor. Då krävs att utvinningstakten ökar med en faktor fem.
Han följde upp med exemplet elmotorer. Fem miljarder bilar år 2050 kräver minst lika många elmotorer. Det i sin tur kräver cirka 7,5 kilo jordartsmetaller per capita globalt. För att nå dit måste utvinningstakten öka nästan hundrafalt jämfört med i dag.
Även andra ämnen måste utvinnas i betydligt högre takt. Litium till alla elbilar måste öka tjugofalt. Platina, palladium, aluminium, kadmium och flera andra metaller måste utvinnas i långt högre takt än i dag om morgondagens teknik ska bli verklighet.
Anders Hallberg, malmgeolog, poängterade att det även för vissa viktiga metaller handlar om ganska små mängder, i kilo räknat. En del utvinns dessutom som en sekundär metall i gruvorna, vilket gör det svårare att öka produktionen när efterfrågan ökar. Det bidrog exempelvis till att priset för indium tog ett kraftigt skutt uppåt för några år sedan när lcd-skärmar började säljas i stor skala.
– Och världsproduktionen av gallium ryms på en enda långtradare, sade han.
Annika Waleij, analytiker på försvarsforskningsinstitutet FOI, tog upp sambandet mellan människors villkor och utnyttjandet av naturresurser.
– Konflikter kring just naturresurser blir ofta långvariga. Sextio procent av FN:s fredsbevarande insatser har gått till konflikter kring naturresurser, även om det inte alltid är den enda anledningen, sade hon.
Hon ser framför sig fler sådana konflikter i framtiden. Det handlar inte alltid om regelrätta inbördeskrig, utan ofta om mindre lokala stridigheter. Fattigdom och hård konkurrens leder ofta till konflikter.
