Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadAvtal plussar företagens image

Avtal plussar företagens image

Kollektivavtalen är inte längre en angelägenhet främst för de anställda. I fjärde artikeln i serien om kollektivavtal konstaterar vi att företag utan kollektivavtal kan riskera att uppfattas som inte riktigt seriösa.

Kollektivavtal ger de anställda en grundtrygghet. Förutom en lönepott att fördela finns också regler kring arbetsvillkor och inte minst ett viktigt försäkringsskydd. Arbetsgivaren får helt enkelt inte behandla sina anställda hur han vill. Därför uppfattas kollektivavtalen generellt som ett resultat av fackets påtryckningar, men den bilden stämmer inte riktigt längre. Kollektivavtalen har också blivit företagets kvalitetsflagga.

Henrik Lindberg
Henrik Lindberg

Henrik Lindberg, doktor i ekonomisk historia, forskar på Ratio, Näringslivets Forskningsinstitut, om kollektivavtalens roll på arbetsmarknaden. Han ser att avtalen har fått en allt större betydelse också för arbetsgivarna.

– Utan kollektivavtal kan man riskera att inte uppfattas som riktigt seriös. Det är inte heller ovanligt att det ställs krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Har man avtal spelar man på samma planhalva som konkurrenterna, säger han.

På Almega, den arbetsgivarorganisation som tecknar kollektivavtal inom många branscher i tjänstesektorn, upplever man också att avtalen får allt större betydelse för arbetsgivarna.

– Företagen vill uppfylla och upprätthålla den standard som finns i branschen. När majoriteten av konkurrenterna har avtal blir det svårare att stå utanför och det är viktigt att vara med i en branschgemenskap, säger Jonas Milton, vd på Almega.

Alla fackförbund arbetar aktivt med rekrytering och stöttar medlemmar som vill bilda lokalföreningar och få kollektivavtal. Sveriges Ingenjörer har flera heltidsanställda som arbetar enbart med att hjälpa medlemmar att bilda Akademikerklubbar på sina arbetsplatser. Almega har en liknande agenda.

På Almegas marknadsavdelning finns en handfull anställda som kontaktar arbetsgivare utan avtal och berättar vad avtalen innebär. Många företag hör också av sig själva och vill teckna avtal. I år har närmare 400 företag tecknat kollektivavtal med Almega. Många finns i de branscher där avtalen var ovanliga på nittiotalet bland annat IT-, konsult- och mediebranschen.

Henrik Lindberg menar att kraschen för IT-bubblan i början av 2000-talet blev en vändpunkt.

– Det innebar en större osäkerhet i branschen som finns även när lönsamheten är god. Företagen vill ha stabilitet och förutsägbarhet. Med kollektivavtal behöver de inte konkurrera om lönekostnaderna, säger han.

I sina studier har han kunnat se att det finns två områden där kollektivavtal fortfarande är mer ovanliga. Det är det två ytterligheterna på arbetsmarknaden och förklaringarna är också varandras motsatser.

– Många företag i låglönebranscher som till exempel städning och handeln är inte villiga att skriva på ett kollektivavtal som garanterar de anställda löneutveckling och anställningstrygghet. Motpolen är branscher där de anställda tjänar mest, bland annat IT- och konsultföretag. Där blir avtalen en begränsning när man vill sockra med förmåner för att locka de allra skickligaste till företaget, säger han.

Ombudsmännen på Sveriges Ingenjörer blir regelbundet kontaktade av medlemmar som vill ha kollektivavtal på sin arbetsplats. Många gånger inser också företagsledningen värdet av avtalen men ibland blir det tvärstopp. En del arbetsgivare vill av olika skäl inte vill bli medlemmar i Svenskt Näringsliv och skriva under ett kollektivavtal.

– De skäl som de i allmänhet uppger är först och främst att avtalen är alldeles för styrande och oflexibla. De företag som säger nej vill kunna fortsätta med sina egna lösningar, till exempel olika former av kompensationsmodeller och arbetstider, säger Henrik Lindberg.

Jonas Milton Foto: Daniel Olsén
Jonas Milton Foto: Daniel Olsén

Jonas Milton tycker också att avtalen måste bli modernare och mer flexibla.

– En del företag tycker att löneavtalen är för otidsenliga. Arbetsgivarna vill kunna belöna dem som gör ett bra jobb en del löneavtal ger dem inte den frihet som de har i dag, säger han.

Men vad händer om avtalen blir för flexibla? Vilket värde får ett kollektivavtal som inte ger de anställda någon trygghet, ett avtal som tillåter arbetsgivaren att utforma egna lösningar?

– Det här är hela tiden en balansgång. Tryggheten är viktig för att skydda de anställda men avtalen måste ge företagen utrymme att utforma modeller som passar företagens verksamhet, säger Jonas Milton.

Mikael Rosengren, chef för tjänstesektorn på Sveriges Ingenjörer är inte helt nöjd med hur avtalen tillämpas på alla företag.

– Almega måste bli bättre på att utbilda cheferna. De avtal som är sifferlösa ställer ett stort krav på löneprocessen, att till exempel lönesamtal och tydliga lönekriterier fungerar. Vi har också ställt krav på Almega att få ett system för uppföljning så att vi kan se vad som händer med medlemmarnas löner på de arbetsplatser som har löneavtal utan en siffra, säger han.

Tidigare artiklar i serien om kollektivavtal:
» Klubb ger tyngd i lokala förhandlingar (ingenjoren.se 16/11 2011)
» Så mycket är ditt avtal värt i kronor (ingenjoren.se 14/11 2011)
» Kollektivavtal – vad ska jag med det? (ingenjoren.se 2/11 2011)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.