Det här är Sveriges Ingenjörers krav till arbetsgivarna

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer (till höger) presenterade industrifackens avtalskrav tillsammans med Unionens ordförande Martin Linder och IF-Metalls ordförande Marie Nilsson.

Restid utbetald som ledig tid i stället för pengar. Mer avsättningar till deltidspension och en mer flexibel föräldralön. Det är några av de krav på förändringar i Teknikavtalet som Sveriges Ingenjörer har överlämnat till arbetsgivarna. Kravet på ett centralt löneutrymme på 4,4 procent, som presenterades i oktober, ligger kvar.

Under 2023 ska nästan tre miljoner svenska löntagare få ett nytt löneavtal och tre dagar före julafton gick startskottet för avtalsrörelsen. Då träffade fackförbunden Sveriges Ingenjörer, Unionen och IF Metall arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen för att växla avtalskrav.

De flesta avtal löper ut den 31 mars och redan i slutet av oktober presenterade Facken inom industrin sina gemensamma krav inför förhandlingarna som startar efter nyår. Bland de gemensamma kraven finns löneökningar på 4,4 procent under nästa år.

När fackförbunden den 21 december träffade Teknikföretagen för att formellt utväxla krav var facken tydliga med att lönekravet ligger fast.

–  Inflationen försvårar möjligheten till reallöneökningar på kort sikt men vi vill ha ett avtal som bidrar till det på längre sikt, sa Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, vid den pressträff som arrangerades när parterna utväxlade sina krav.

Fackens utgångspunkt är också ett ettårigt avtal.

– Men vi är inte låsta vid det. Det beror på innehållet i avtalet och blir därmed en förhandlingsfråga, sa Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörers förbundsordförande.

Vart och ett av de tre fackförbunden presenterade också sina egna krav för Teknikföretagen. Sverige Ingenjörer ställer förutom lönekravet på 4,4 procent, bland annat följande krav, några av dem är gemensamma med Unionen.

Osakliga löneskillnader
Sveriges Ingenjörer vill förtydliga de skrivningar som finns i avtalet. Förbundet vill att osakliga löneskillnader ska hanteras när de identifieras, senast inom tre månader.

Föräldralön
Föräldralön ska kunna tas ut under flera perioder till dess att barnet fyller 24 månader och villkoren för föräldralön i relation till anställningstid ska tas bort.

Deltidspension
En ytterligare avsättning ska göras till arbetstidsförkortning/deltidspension.

Restid
Vad gäller restidsersättning ska tjänstemannen kunna välja att ta ut ersättningen i pengar eller tid.

Förskjuten arbetstid
Om arbetsgivaren kräver extra arbete i samband med helgens återhämtning, ska du ha ersättning i tid eller pengar

Distansarbete
Parterna ska ta fram partsgemensam vägledning i frågor kring distansarbete, så som exempelvis tillämpningsregler.

– Distansarbete är en viktig fråga för många ingenjörer. Vi vill ta fram en gemensam vägledning som kan stötta medlemmar och företag i de här frågorna, säger Ulrika Lindstrand.

Fler avtalsområden kommer växla krav framöver. Dessa kan du se på Sveriges Ingenjörers webbplats. Uppdatering där sker kontinuerligt.

Teknikföretagen överraskade med motbud

När fackförbunden presenterat sina avtalskrav blev det dags för arbetsgivarna att ta plats vid mikrofonerna, och de bjöd på en överraskning. Aldrig tidigare i Industriavtalets 25-åriga historia har Teknikföretagen svarat på fackens lönekrav med ett konkret motförslag så tidigt som tre månader innan avtalet löper ut. Tidigare avtalsrörelser har arbetsgivarna kort och gott svarat att fackens lönekrav varit orimligt högt.

Teknikföretagens motbud till fackens 4,4 procent är 2 procent plus ett engångsbelopp på 3 000 kronor.

– Trycket är stort på kompensation för den höga inflationen men vi kan inte ha en lönenivå som spär på inflationen. Modellen med engångsbelopp som ett komplement till det avtalade löneutrymmet tillämpas i Tyskland, sa Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.

När Ingenjören pratar med Ulrika Lindstrand avfärdar hon inte helt modellen med ett engångsbelopp.

– Vi kommer lämna över frågan till vår förhandlingsdelegation. Generellt är det bättre med avtalade löneökningar eftersom inkomsten styr andra villkor, bland annat möjligheterna att ta lån.

När får jag min nya lön?

En fråga som många funderar över är när de nya lönerna blir klara. Så här ser tidplanen för avtalsrörelsen ut:

  1. Förhandlingarna mellan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna startar direkt efter nyår.
  2. Lönesamtalen för medarbetare kan inte avslutas förrän det nya avtalet är klart. Först då kan lokala fack och arbetsgivare förhandla om storleken på det löneutrymme som ska fördelas. Vissa kan få sin nya lön under våren men många bör räkna med att få den nya lönen efter sommaren.
  3. De flesta avtal löper ut den 31 mars. Under många år har Teknikavtalet (som Teknikföretagen har) satt det så kallade märket. Med andra ord, först när Teknikavtalet är klart avslutas sluts övriga avtal.
  4. Om parterna inte är överens om ett nytt avtal den 31 mars, kan endera parten säga upp avtalet och varsla om konflikt. Fackförbunden kan ta ut medlemmar i strejk.

6 kommentarer

  • Tomas

    När det är jobbigt för företagen så går vi med på inställd löneökning, men när det går dåligt för de anställda så borde företaget dra sitt strå och ge oss en vettig löneökning för att inte få för mycket reallöneminskning.

    01 februari 2023
  • Fredrik

    Varför begär vi inte kompensation för förra årets inflation? Varför ska vi som arbetstagare ensamt ta ansvar för Ukrainakrigets ekonomiska effekter samt de kvarvarande halvledar problemen? Borde vi inte begära 10,2%? Då skulle vi ha samma lön som vi hade 2022?

    16 januari 2023
  • Max

    Varför ska vi arbetstagare vara ansvariga för att inflationen blir lägre när vi har hög inflation? Vi arbetstagare har aldrig fått ansvar för öka inflationen när landet har låg inflation.

    04 januari 2023
  • Tosse Kula

    4.4% är väl rimligt slutmål men att gå in i förhandlingar så lågt….Känns som det kommer landa på de vanliga 2%

    04 januari 2023
  • Rydin

    Om det blir någon form av engångsbelopp vore möjligheten att välja, lön eller pension bra – engångsbelopp ger oftast ingen pensionspåverkan utan blir mest ett stöd till stadsfinanserna

    04 januari 2023
  • Peter

    FUM 2021 beslöt att förbundet skulle jobba för en balanserad stupstockskrivning.
    Jag saknar detta i Sveriges Ingenjörers avtalskrav. Finns det inte med kan arbetsgivarna fortsätta att ensidigt lägga sig på stupstocken och på så vis kringgå löneavtalet på de flesta avtalsområden. Inte så konstigt att AG lägger sig allt för ofta på eller strax över stupstock. Dagens skrivning medför dessutom att medlemmar inte få den utlovade nivåhöjning då strukturdelen äter upp större delen som arbetsgivare lägger ut i lönerevisionen. Och lönejusteringar utanför är mycket lägre än strukturdelen.

    Beslut fattades dessutom på FUM att någon form av krav som rör stupstockskrivning borde finnas med.

    26 december 2022

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Vad vet du om den svenska modellen?

Vad vet du om den svenska modellen?

De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
Fler artiklar