Ingenjörsbarn väljer ”sämre” yrken

Barn till ingenjörer har större benägenhet att satsa på en framtid inom ett yrke med lägre status än sina föräldrar, jämfört med barn till exempelvis läkare eller jurister, visar norsk forskning.Barn till ingenjörer har större benägenhet att satsa på en framtid inom ett yrke med lägre status än sina föräldrar, jämfört med barn till exempelvis läkare eller jurister, visar norsk forskning.

Det är den danska ingenjörsföreningen IDA:s tidskrift Ingenjören som redogör för uppgifterna i en norsk bok, Klassebilder, av sociologen Johannes Hjellbrekke.

Enligt boken verkar läkarnas, juristernas och universitetsforskarnas barn i högre grad välja längre akademiska utbildningar än ingenjörernas barn.

Orsakerna bakom ingenjörsbarnens klassresa nedåt är inte kartlagda, men en dansk sociolog menar att eftersom ingenjörer ofta har högstatusjobb så kan det vara svårt att fortsätta resan uppåt. Och trots att en hel del ingenjörsbarn själva väljer att bli ingenjörer finns det ändå några som vill bli musiker, psykologer eller lärare. Och vips så har man ”degraderats” litet.

Jämförelsen gäller dock bara barn till andra högutbildade – norska ingenjörsbarn är fortfarande bättre utbildade än den stora allmänheten.

En liknande svensk undersökning som Du & Jobbet och SCB genomförde i våras visar att av svenska ingenjörers och teknikers barn väljer 8,4 procent samma yrke som föräldrarna och av civilingenjörernas barn väljer 4,5 procent samma bana.

Jenny Grensman

Källa: Ingenjören och Tekniskt Ukeblad

33 kommentarer

  • Edgar

    Kanske lite off topic. Jag är 16 och går na/na. Jag vill just nu bli civilinjengör men jag vet inte om det är rätt, eftersom jag inte är så data kunnig och vet inte hur viktigt det är för det yrket. Hur bör man tänka?

    10 mars 2019
    • Karin Virgin

      Om du vill blir civilingenjör tycker jag absolut inte att du ska vara orolig för att du inte är så datakunnig. Alla som börjar på en civilingenjörsutbildning kan inte programmera, det är inget krav och kurserna börjar från grunden. Dessutom finns det så många olika civilingenjörsprogram. På programmen datateknik och IT har man förstås många kurser i data och programmering. På många andra program, som till exempel energi- och miljö och industriell ekonomi, läser man mindre data och programmering och istället mer av andra ämnen. På de tekniska högskolornas hemsidor finns bra beskrivningar av alla program, vilka kurser man läser och vad man kan jobba med när man är färdig. Lycka till!!

      11 mars 2019
  • Skulle ingenjörer ha hög status i det svenska samhället ? Bah ! Tror ni på tomten också ?

    Kommentar till bl a Martina: Egentligen skulle civ ing utb ha 600 p för 5 års studier !
    Hör här: På 70- o 80-talet kunde man i sin utb inom civ ing examen välja en del språk-kurser på Universitet i Lund. De kurserna lästes tillsammans med dom som var inskrivna på Lunds Universitets språk utb och man gick sida vid sida på samma lektioner, föreläsningar och hade samma tenta och samma examinator. Vi på Tekniska Högskolan fick på den tiden 5 poäng för de kurserna (en kvarts termins studier) medan de som var inskrivna på Lunds Universitet fick 10 poäng ! Sick ! Vadan detta ? Främsta motiveringen var att vi på Teknis var vana vid mycket högre tempo och hårdare studietakt och kunde därför inte få mer än 50 % av poängen för kurser som gavs på Universitetet. Dvs vi skulle hinna med dubbelt så mycket än de som studerade på Universitetet ! Så 600 p borde civ ing utb vara värd o därmed skulle man egentligen ha rätt till dubbla studiemedel också under utb tiden !
    Då kan ju fråga sig varför vi civ ingenjörer har så låg status i samhället o relativ liten utbildningpremie i Sverige ? Netto-livslönen (lön efter skatt) för en civ ing är inte så värst många % högre jämfört med en som börjar jobba vid 19 års ålder ! Därav kan man sluta sig till att civ ing har låg status i samhället !
    Till en viss del beror det på att Sveriges Ingenjörer (SI) är för lojala mot sina arbetsgivare, nej vi strejkar aldrig, vi är sååå lojala, står sååå snällt med mössan i hand och accepterar de smulor som vi blir tilldelade av våra arbetsgivare ! Se vilka miljardvinster Vattenfall m fl andra storbolag gör varje år så visst finns mycket utrymme för rejäla lönehöjningar till oss civ ingenjörer !! SI är för dåliga förhandlare trots att man länge sagt att vi civ ingenjörer skall ha ”Europa”-löner ! Ingenjörernas status är alltså mycket lågt värderat i Sverige i förhållande till det man bidrar till i samhällsutvecklingen ! Tänk er en samhällsutveckling utan ingenjörer – vi skulle då fortfarande vara kvar i ett agrart samhälle påtandes i jorden bakom häst o vagn ! Inget ont om bönder för deras arbete är givetvis mycket viktigt men vi skulle inte ha bilar, traktorer, andra avancerade jordbruksmaskiner, TV, jetplan, snabbtåg, mobiltelefoner, datorer, elektricitet, månfärder, satelliter, 40 timmars arbetsvecka, avancerad medicinsk-teknisk utrustning etc etc etc – ja you name it ! Ett samhälle utan ingenjörer är ett samhäle utan utveckling av teknik o därmed ett samhälle kvar på 1600-talet ! Så snåla arbetsgivare öppna nu plånboken o ge oss civ ingenjörer minst 100 % mer i påökt så vi får skälig lön för vår möda och så att vi kommer ikapp våra våra Europeiska kollegors löner t ex i England, Tyskland, Frankrike och Schweiz !

    21 januari 2012
  • Nils Thorell

    Mina barn valde ett yrke med lägre status. De blev bara ”ekonomer”.
    Å andra sidan tjänar de dubbelt så mycket som en ingenjör.
    Men är ekonomi verkligen ”roligt”???

    12 januari 2012
  • Kenneth Gustavsson

    Hej
    Jag reagerar på att använda ordet sämre. Vad är sämre yrken. Det viktigaste att var och en trivs i sin yrkesroll för att få ett liv som man trivs med. Jag har mött människor som inte passar och inte verkar trivas med sina uppgifter. Under åren har man läst om hur många som inte mår väl av olika anledningar.
    Tack för mig
    Kenneth

    09 januari 2012
  • Andreas

    Undrar, ni som med skygglapparna på och känner er obekväma med ord som ’sämre’ och ’degraderad’. Är ni: Pinsamt ignoranta? Naiva? Eller försöker vara PK?

    Klassamhället finns, nu mer än nånsin. Att erkänna detta är inget fel alls, snarare tvärtom. Att däremot köra kombaja-mantrat och alla-är-lika-mycket-värda-tjafset är en björntjänst.

    Bara för att man väljer att inte se något betyder det inte att det inte finns.

    24 december 2011
  • Katrin

    I Svergie tycker jag det ofta är så att man väljer något liknande som sina föräldrar. Hur mycket samhället än tycker så är inte Lärare ett dåligt jobb. Det borde bli höjd status på detta yrke.

    19 december 2011
  • Emil

    Jag misstänker att man gjort ett felaktigt antagande redan då frågan formulerades och baserade statusbegreppet på utbildningslängd, yrkets ”svårhet” och framför allt löneläge. I och med det har ingenjörens sociala status överskattats. Det är stor skillnad på pengar och, i brist på bättre beteckning, klass!
    Ingenjörers barn väljer i precis lika stor utsträckning som andra barn yrken som motsvarar familjens status, man väljer yrken som de människor man upplever som jämbördiga.
    Ingenjörsfamiljer kan oftast räknas till höginkomsttagarnas skara, men har inte en livsstil som ger motsvarande status.

    16 december 2011
  • Harry

    Och inte någonstans nämns den historiska reallöneöknings-grafen som en potentiell orsak? Oseriöst och oansvarigt tycker jag…

    16 december 2011
  • Johan

    Vanliga ingenjörsjobb är lågstatusyrken. En del av dem må vara välbetalda, för att inte säga överbetalda. De är ändå lågstatusyrken. Exempelvis tjänster som innebär att man CADar eller kodar 9-17. Har personligen pratat med kvinnor som tycker att man inte bör nämna att man är ingenjör på en fest eller krog för då tappar de intresset (delvis beroende på vilken inriktning man har).

    16 december 2011
  • Per Lundgren

    Detta är tänkvärt. Instämmer i kommentaren av Henrik L. Ingenjörsbarn ser tydligen inte i lika hög utsträckning som andra barn förälderns yrkesval som ett föredöme.

    16 december 2011
  • Jakob E:son Söderbaum

    Intressant artikel, men jag är inte säker på att den utgår från ett helhetsperspektiv ifråga om familjebakgrunden. I Sverige tenderar vi ju att ignorera att familjen och släkten har någon som helst inverkan på oss, så det vore inte alldeles förvånande om även forskarna bakom denna studie vägleds mer av klasskampsperspektiv än av de perspektiv som ligger i mittfåran i den internationella forskningen (vilket i Norge exempelvis ledde till att sociologen Harald Eia först fick sparken från NRK när han gjorde en programserie om att vi präglas till 80% av arv i motsats till de politiska grundföreställningar som driver skandinavisk forskning, och därefter har Norges regering helt upphört med att ge stöd till feministiskt inriktad forskning).

    Viktiga faktorer ifråga om yrkesval hänger också ihop med vad båda föräldrarna har för utbildningsbakgrund. Om båda föräldrarna har samma utbildning är det mycket sannolikt att barnen väljer samma utbildningsbana. Om den ena föräldern har en helt annan utbildningsbakgrund vidgas barnens referensramar i motsvarande grad. En viktig fråga i sammanhanget är därför hur vanligt det är att ingenjörer gifter sig med varandra? Förmodligen inte jättevanligt i Sverige.

    En annan sak som spelar stor roll är vad släkten har för utbildningsbakgrund. Om föräldrarna är första generationens akademiker är det inte alldeles självklart att barnen blir akademiker. Åtminstone inte som en kognitiv konsekvens, däremot kan de bli det eftersom de allra flesta idag läser på högskola. En rimlig slutsats av detta borde därför vara att det spelar större roll att läsa på högskola för barn till akademikerföräldrar, men om dessa är första generationens akademiker – vilket de flesta är – så är det lika lätt att välja bland olika högre utbildningar som om föräldrarna har olika utbildningsbakgrund (som ovan).

    Till saken hör också att ingenjörsgebitet av många anses mer ”avancerat” än andra utbildningar, ta matematikdelen t.ex. – det är ju bara de som har en fallenhet för matematik som tycker det är roligt, och varför ägna hela sitt liv åt något man inte tycker är roligt?

    Sammantaget tror jag att dessa tre fenomen har viss inverkan på att ingenjörsbarn i lägre utsträckning än barn till t.ex. läkare och jurister följer i sina föräldrars fotspår. Att vara läkare är ett ”kall”, och har man bara läshuvud så kan man bli jurist.

    —Hälsar en jurist och ekonom som är son till en civilingenjör och en psykolog, och som jobbat med familjerådgivning.

    16 december 2011
  • Oliver

    @Ingenjör: Vi behöver inte fler ingenjörer, utan bättre. Antalet högskoleplatser på ingenjörsutbildningarna har redan ökat ca 500% de senaste 15-20 åren, så kvaliteten på de som examineras har sjunkit enormt. Ingen annan av de stora utbildningarna på högskolan har expanderat så mycket.

    16 december 2011
  • Angelica L

    Hej!
    Jag tycker det är synd att kalla det att barnen har ”degraderats” för att de väljer yrken som tex musiker, psykologer eller lärare.
    Vi är så fokuserade på status och att tjäna pengar i vårt samhälle. Tänk om det faktiskt är så att ingenjörsbarnen väljer att bli musiker, psykolog eller lärare för att det är faktiskt känner att det skulle vara utmanande och utvecklande. för dem. Kanske de barnen i alla fall, eller trots det, får ett lyckligt liv utan status och utan att behöva tjäna en massa pengar. Alla är inte stöpta i samma form.

    //En ingenjör som inte har något emot ifall mina barn väljer att bli något annat än ingenjör.

    16 december 2011
  • s j

    Vad är detta? Sedan när blev exempelvis psykolog ett lågstatusyrke? Kan det vara så att ingenjörer står över en så här enkel beskrivning av verkligheten, och därmed uppfostrar sina barn att tänka mer fritt?

    16 december 2011
  • Björn Peters

    Behöver längre akademisk utbildning per automatik betyda ”bättre” (högre status) yrken? Kan det inte vara så att efterfrågan på ingenjörer gör att man gärna avstår t.ex. forskarutbildning? Så vitt jag vet så är det lite svårt att rekrytera doktorander till tekniska forskarutbildningar – kanske för att det inte ”lönar” sig så mycket med avseende på karriär och lön? Bara en fundering.

    16 december 2011
  • Ingenjör

    Att Sverige har ingenjörer är otroligt viktigt för vår export. Vi kan inte konkurrera inom produktion med t.ex. Kina.

    Jag har själv respekt för andra yrken antingen med utbildning eller där folk har yrkeskunnande och skicklighet.

    Om inte vi får fler ingenjörer kommer vi bli ett nytt Grekland. Tyvärr kan vi inte odla oliver utan får förlita oss helt på vår skogsindustri istället. 😉

    15 december 2011
  • Michael

    Media är nog de enda som tycker att ingenjörer har hög status, så givetvis kommer allt annat att se ut som ett steg nedåt. I verkligheten förstår barn till ingenjörer vilket ostabilt, uppoffrande och dåligt betalt ingenjöryrket faktiskt är jämfört med insatsen och därför satsar man på något som de anser som ett bättre val.

    15 december 2011
  • Torben Caroc

    Ja-ha ? Vad skall man använda detta vetande till ?
    Denna nyhet är en riktig nå-het.

    15 december 2011
  • Jonathan

    självklart kommer barnen att påverkas efter föräldrar yrke för att samhället kommer att förvänta sig mer av en läkares barn än en säljarens barn. Till och med lärarna i skolan kommer att göra det, vilket gör att barnet mål kommer att vara ”han eller hon vill vara som pappan eller mamman”. Alla yrke är viktiga annars de skulle inte finnas.

    15 december 2011
  • Martina

    Civilingenjör 300hp, gymnasielärare 300hp, psykolog 300hp, masterexamen i musik 300hp…

    Utbildningarna är precis lika långa!

    Varför ska civilingenjörer alltid tro att de är så mycket bättre än alla andra? Vem som helst skulle kunna bli civilingenjör om de fick tillräckligt med stöd men vem som helst kan INTE bli lärare, psykolog eller musiker. Där krävs det personliga egenskaper/talanger och inte bara faktakunskaper (Jag är själv civilingenjör så jag vet.).

    Utan exempelvis lärare blir det inga civilingenjörer. Inga jurister, läkare eller civilekonomer heller för den delen.

    Det är konstigt att yrken som bara kräver hjärna har högre status än yrken som kräver både hjärta och hjärna…

    15 december 2011
  • Linda

    Kanske läser ingenjörsbarn kommentarerna på ingenjören.se? De brukar nämligen vara skäl nog att inte vilja bli identifierad med ingenjörer..

    15 december 2011
  • Sune

    ”Civilingenjör” var ”fint” på 50-talet. Sedan har detta yrke blivit betydligt sämre. I Sverige, alltså! (Som tur är, har jag kunnat jobba utomlands, också 😉

    15 december 2011
  • Civ.Ing med humanistiska barn

    Hoppas att jag har fel, men en anledning att vi inte kan inspirera våra avkomlingar att följa i fotspåren kan vara att vi ingenjörer faktiskt är som andra gärna vill beskriva oss: strukturerade och kantiga. Vem vill ha en kvadrat som förebild? ”Kantig” tänker någon ”jag var minsann med i spexet, vi absolut inte kantiga” -kom igen, fejsa att du var en bland andra nördar. Det får nästan betraktas som ett friskhetstecken att unga har vidare referensramar och vågar gå sin egen väg.

    15 december 2011
  • Martin

    Ett gott betyg!

    Det visar att ingenjörer är statusbefriade och att barnen väljer yrke efter egen vilja!

    15 december 2011
  • Carolina

    Ja det verkar ha blivit väldigt fel med formuleringarna i artikeln med uttryck som ”degradering” och ”klassresa” kopplat till en jämförelse av utbildningslängd. Klasstillhörighet och vilken status en yrke har är betydligt mer komplex än utbildningslängd.

    15 december 2011
  • Marcus

    Om mina barn blir musiker, psykologer eller lärare kommer jag att bli minst lika stolta över dem som om de blir ingenjörer. Klumpig formulering med ”degraderats”. Lägre lön kanske – men inte mindre viktiga yrken. Att samhället anser att de är mindre värda är en annan sak.

    15 december 2011
  • Boris

    Det klart att ingenjörsbarnen oftare väljer sämre yrken. De kanske väljer att bli jurist eller läkare. Läkarbarnen och juristbarnen har ju å sin sida möjlighet att bli ingenjörer.

    15 december 2011
  • Tveksam

    Jag anser att formuleringarna ”sämre” och ”degraderats” är olyckliga och borde bytas. Att på ett sådant sätt gradera yrken med avseende på status är enligt mig väldigt torftigt.

    15 december 2011
  • Nils

    Jag kan inte hålla med om detta. Det bästa rådet jag gav mina barn var ”bli för fan inte ingenjör”. Sålunda blev de ekonomer och fick dubbelt så mycket i startlön som en ingenjör.

    15 december 2011
  • Nisse W

    Stämmer precis. Hustrun och jag är civilingenjörer. Sonen går på KI. Fattas bara att dottern börjar på handels.

    15 december 2011
  • Henrik L

    Känner delvis igen mig – som ingenjör.
    Det skulle kunna vara så att ingenjörsbarn ser baksidan av ingenjörstillvaron. Den fysiskt och/eller mentalt frånvarande föräldern.
    Jag anar att just ingenjörsyrket är så mentalt uppslukande, kanske mer än se andra högstatus yrken. Som ingenjörer vill vi gärna sätta in saker och sammanhang i en systemkontext. Ju längre vi kommer i karriären, ju större och komplexare blir systemen. Och som följd av detta mindre mental närvaro i hemmet. För dem som läst köteori – nedprioritering till gränsen till ”utsvältning”. Mina egna nu vuxna barns synpunkter rimmar väl med den slutsatsen. Barnen väljer därför bort något de själva inte upplevt som positivt.

    15 december 2011
  • anders d

    Sunt att barnen går sina egna vägar.

    Jag var på en disputationsfest i medicin där en man i betygsnämnden inledde sitt tal med ”jag är femte generationen läkare…”

    Fantasilöst kan jag tycka.

    15 december 2011

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Så påverkar föräldraledigheten kvinnors forskarkarriär

Så påverkar föräldraledigheten kvinnors forskarkarriär

Kvinnliga forskare tappar betydligt mer i produktivitet när de blir föräldrar än män. Det gapet blir sedan svårt att ta igen och påverkar den framtida forskarkarriären.
Fler artiklar