Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivFör få högskoleingenjörer 2030?

För få högskoleingenjörer 2030?

50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer kommer att saknas år 2030 om Statistiska Centralbyråns prognos slår in. För civilingenjörer tror myndigheten att det kommer att vara balans mellan utbud och efterfrågan.

– Antalet nyutbildade gymnasie- och högskoleingenjörer kommer inte på något sätt kunna ersätta alla de som går i pension fram till 2030, säger Eric Hellsing, SCB.

I sin återkommande undersökning om trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad har SCB tittat närmare på hur svensk utbildning och arbetsmarknad ter sig drygt 25 år fram i tiden.

– Syftet med undersökningen är inte att ha rätt utan att visa på eventuellt kommande obalanser, säger Stefan Vikenmark, SCB. Om utvecklingen fortsätter som i dag så kommer det att krävas anpassningar på de områden där vi ser stora skillnader i efterfrågan och tillgång på arbetskraft.

I undersökningen förväntas Sveriges befolkning öka med nästan en miljon personer fram till 2030. Gruppen 65+ står för två tredjedelar av den totala befolkningsökningen och antalet utrikes födda beräknas öka med 400 000 personer.

– Det kommer att bli mycket stor efterfrågan på vårdpersonal och en stor efterfrågan på arbetskraft med eftergymnasial utbildning över huvud taget säger Eric Hellsing, SCB.

Att vården kommer att behöva så mycket folk beror på den demografiska utvecklingen där antalet svenskar över 80 år förväntas öka med 300 000 personer mot i dag.

Offentliga tjänster, dit vården hör, är det arbetsmarknadsområde där statistikerna tror att antalet sysselsatta kommer att öka mest. Även antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn kommer att öka, medan antalet sysselsatta inom industrin förutspås minska med 70 000 personer.

Läs mer:
» Hela prognosen från SCB (pdf)

Jenny Grensman

5 KOMMENTARER

  1. Det låter mycket bra. Då kommer färre ingenjörer bli arbetslösa. Man behöver inte läsa till civilingenjör. Man kan bara läsa en gymnasieutbildning och möjligtvis ta en kurs i att skaffa sig rätt attityd och sedan arbeta och få erfarenhet och sedan är man lika kvalificerad som en civilingenjör. Dessutom slipper man studieskulder.

  2. Om det är för många eller få beror på hur man ser på det. Det finns alltid vissa s.k. ingenjörsjobb där man inte borde behöva vara ingenjör och det går lika bra med en gymnasieingenjör och där erfarenheten väger tyngre. Sedan är det för vissa ingenjörsinriktningar att kunskapen går skaffa också genom arbete och småkurser. Sedan kanske en god teoretisk bakgrund gör att det går resonera om ett problem och att man får en bredare förståelse. I jämförelse så kan läkaren ofta göra det sjuksköterskan kan göra och tvärtom men ställa diagnos så har läkaren en bättre grund att stå på. Tror att hade man haft mycket mer praktik ute på företag på i ingenjörsutbildningen kombinerat men en gedigen teoretisk utbildning så skulle det bli stor skillnad på civilingenjörsutbildning och ev. återinförande av gymnasieingenjörsutbildning. Sen är det väl så att arbetsgivarna gärna vill ha ett visst överskott för då kan de pressa lönerna.

  3. @Logiskt tänkande civilingenjör:

    ”Det syns redan idag på jobbannonserna: ”Det kvittar om Du är gymnasie, högskole eller civilingenjör. Det viktiga är att Du har rätt attityd.””

    Kan bara hålla med. Varför ser vi aldrig motsvarande jobbannonser inom tex sjukvården? Exempelvis: ”Det kvittar om du är undersköterska, sjuksköterska eller läkare. Bara du har rätt attityd.”

  4. ”…medan antalet sysselsatta inom industrin förutspås minska med 70000 personer.” ”50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer kommer att saknas år 2030 om Statistiska Centralbyråns prognos slår in…”

    Statistik och logik verkar inte gå hand i hand:

    De flesta gymnasie- och högskoleingenjörer jobbar ju i industrin, där det enligt SCB försvinner fler jobb (70.000) än de ingenjörsjobb som kommer att saknas (50.000). Alltså ett överskott på 20.000 st gymnasie- och högskoleingenjörer. Därtill balans på civilingenjörer, som kommer att behöva söka lägre kvalificerade ingenjörsjobb. Det syns redan idag på jobbannonserna: ”Det kvittar om Du är gymnasie, högskole eller civilingenjör. Det viktiga är att Du har rätt attityd.”

  5. ”50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer kommer att saknas år 2030 om Statistiska Centralbyråns prognos slår in.”

    Problemet med SCBs prognoser är att de räknar med att alla gymnasieutbildade ingenjörer som går i pension ska ersättas med högskole- och civilingenjörer istället.

    Det rimliga vore naturligtvis istället att anta att de i huvudsak ska ersättas med personer som gått tekniskt/naturvetenskapligt-gymnasium. Och att de civilingenjörer som pensioneras ersätts med just nyutexaminerade civilingenjörer.

    Eftersom det pensioneras ca 1.000 civilingenjörer per år, men examineras ca 5.000 (+ ca 2.000 som inte nått full examen men ändå arbetar som ingenjörer), så kommer det istället vara ett överskott på ca 5.000 + 2.000 – 1.000 = 6.000 civilingenjörer per år. Endast ca 1.000 av de som examineras per år kommer således kunna förvänta sig att få ett jobb (och lön) som motsvarar en civilingenjörsutbildning. Resterande kommer få jobb som tidigare utfördes av ingenjörer med gymnasiekompetens, och kan förvänta sig arbetsuppgifter och lön därefter.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.