50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer kommer att saknas år 2030 om Statistiska Centralbyråns prognos slår in. För civilingenjörer tror myndigheten att det kommer att vara balans mellan utbud och efterfrågan.
– Antalet nyutbildade gymnasie- och högskoleingenjörer kommer inte på något sätt kunna ersätta alla de som går i pension fram till 2030, säger Eric Hellsing, SCB.
I sin återkommande undersökning om trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad har SCB tittat närmare på hur svensk utbildning och arbetsmarknad ter sig drygt 25 år fram i tiden.
– Syftet med undersökningen är inte att ha rätt utan att visa på eventuellt kommande obalanser, säger Stefan Vikenmark, SCB. Om utvecklingen fortsätter som i dag så kommer det att krävas anpassningar på de områden där vi ser stora skillnader i efterfrågan och tillgång på arbetskraft.
I undersökningen förväntas Sveriges befolkning öka med nästan en miljon personer fram till 2030. Gruppen 65+ står för två tredjedelar av den totala befolkningsökningen och antalet utrikes födda beräknas öka med 400 000 personer.
– Det kommer att bli mycket stor efterfrågan på vårdpersonal och en stor efterfrågan på arbetskraft med eftergymnasial utbildning över huvud taget säger Eric Hellsing, SCB.
Att vården kommer att behöva så mycket folk beror på den demografiska utvecklingen där antalet svenskar över 80 år förväntas öka med 300 000 personer mot i dag.
Offentliga tjänster, dit vården hör, är det arbetsmarknadsområde där statistikerna tror att antalet sysselsatta kommer att öka mest. Även antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn kommer att öka, medan antalet sysselsatta inom industrin förutspås minska med 70 000 personer.
Läs mer:
» Hela prognosen från SCB (pdf)
Jenny Grensman
Det låter mycket bra. Då kommer färre ingenjörer bli arbetslösa. Man behöver inte läsa till civilingenjör. Man kan bara läsa en gymnasieutbildning och möjligtvis ta en kurs i att skaffa sig rätt attityd och sedan arbeta och få erfarenhet och sedan är man lika kvalificerad som en civilingenjör. Dessutom slipper man studieskulder.
Om det är för många eller få beror på hur man ser på det. Det finns alltid vissa s.k. ingenjörsjobb där man inte borde behöva vara ingenjör och det går lika bra med en gymnasieingenjör och där erfarenheten väger tyngre. Sedan är det för vissa ingenjörsinriktningar att kunskapen går skaffa också genom arbete och småkurser. Sedan kanske en god teoretisk bakgrund gör att det går resonera om ett problem och att man får en bredare förståelse. I jämförelse så kan läkaren ofta göra det sjuksköterskan kan göra och tvärtom men ställa diagnos så har läkaren en bättre grund att stå på. Tror att hade man haft mycket mer praktik ute på företag på i ingenjörsutbildningen kombinerat men en gedigen teoretisk utbildning så skulle det bli stor skillnad på civilingenjörsutbildning och ev. återinförande av gymnasieingenjörsutbildning. Sen är det väl så att arbetsgivarna gärna vill ha ett visst överskott för då kan de pressa lönerna.
@Logiskt tänkande civilingenjör:
”Det syns redan idag på jobbannonserna: ”Det kvittar om Du är gymnasie, högskole eller civilingenjör. Det viktiga är att Du har rätt attityd.””
Kan bara hålla med. Varför ser vi aldrig motsvarande jobbannonser inom tex sjukvården? Exempelvis: ”Det kvittar om du är undersköterska, sjuksköterska eller läkare. Bara du har rätt attityd.”
”…medan antalet sysselsatta inom industrin förutspås minska med 70000 personer.” ”50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer kommer att saknas år 2030 om Statistiska Centralbyråns prognos slår in…”
Statistik och logik verkar inte gå hand i hand:
De flesta gymnasie- och högskoleingenjörer jobbar ju i industrin, där det enligt SCB försvinner fler jobb (70.000) än de ingenjörsjobb som kommer att saknas (50.000). Alltså ett överskott på 20.000 st gymnasie- och högskoleingenjörer. Därtill balans på civilingenjörer, som kommer att behöva söka lägre kvalificerade ingenjörsjobb. Det syns redan idag på jobbannonserna: ”Det kvittar om Du är gymnasie, högskole eller civilingenjör. Det viktiga är att Du har rätt attityd.”
”50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer kommer att saknas år 2030 om Statistiska Centralbyråns prognos slår in.”
Problemet med SCBs prognoser är att de räknar med att alla gymnasieutbildade ingenjörer som går i pension ska ersättas med högskole- och civilingenjörer istället.
Det rimliga vore naturligtvis istället att anta att de i huvudsak ska ersättas med personer som gått tekniskt/naturvetenskapligt-gymnasium. Och att de civilingenjörer som pensioneras ersätts med just nyutexaminerade civilingenjörer.
Eftersom det pensioneras ca 1.000 civilingenjörer per år, men examineras ca 5.000 (+ ca 2.000 som inte nått full examen men ändå arbetar som ingenjörer), så kommer det istället vara ett överskott på ca 5.000 + 2.000 – 1.000 = 6.000 civilingenjörer per år. Endast ca 1.000 av de som examineras per år kommer således kunna förvänta sig att få ett jobb (och lön) som motsvarar en civilingenjörsutbildning. Resterande kommer få jobb som tidigare utfördes av ingenjörer med gymnasiekompetens, och kan förvänta sig arbetsuppgifter och lön därefter.