Högskolorna och inriktningarna där civilingenjörer fick snabbast jobb

Hur snabbt civilingenjörer etablerar sig på arbetsmarknaden varier mellan lärosäten och utbildningsinriktningar. Foto: Getty Images, Mälardalens universitet, KTH och Umeå universitet.

Hur snabbt civilingenjörer etablerar sig på arbetsmarknaden varier mellan lärosäten och utbildningsinriktningar. Foto: Mostphotos, Getty Images, Mälardalens universitet, KTH och Umeå universitet.

Från vilka lärosäten har flest civilingenjörsstudenter jobb ett år efter examen? Vilka inriktningar är mest efterfrågade av arbetsgivarna? Och hur hög är medianlönen ett år efter examen? Svaren finns i ”Högskolepejl”.

Civilingenjör är en eftertraktad yrkesgrupp där många får sitt första jobb relativt snabbt efter examen. Men det finns variationer mellan lärosäten och utbildningsinriktningar.

För femte året i rad presenterar Svenskt Näringsliv Högskolepejl som visar stora skillnader i etableringsgrad mellan olika högskoleutbildningar och lärosäten. Högskolepejl redovisar etableringsgrad och medianlöner både ett år och tre år efter examen. Ingenjören har tagit del av statistiken för civilingenjörsutbildningarna ett år efter examen.

Några förklaringar till statistiken

Årets sammanställning visar personer som tog examen 2023 och deras situation under 2024. Statistiken bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB).

Vad betyder etablerad på arbetsmarknaden?

Högskolepejl använder SCB:s etableringsmått. För att räknas som etablerad ska personen:

  • inte ha varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program under året
  • ha haft en arbetsinkomst på minst 291 800 kronor under 2024
  • varit sysselsatt i november
  • Sök i Högskolepejl på Ekonomifakta

Om färre än 20 personer på ett specifikt lärosäte tog examen från en inriktning under det redovisas inga resultat. Detta görs enligt SCB:s sekretessregler för att skydda individers integritet. Det är vanligt på mindre högskolor där antalet studenter per inriktning ofta är färre än på de större lärosätena.

– Det här behöver man känna till när man granskar både topplistan över lärosäten och listan som visar etableringsgrad för olika inriktningar (nedan), säger Henrik Jodén på Ungdomsbarometern som sammanställt Högskolepejl på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Henrik Jodén, Ungdomsbarometern

– På mindre lärosäten kan det finnas inriktningar som har både bättre och sämre etableringsgrad än genomsnittet. Det vet vi inget om. Men då handlar det om väldigt få studenter. 

Statistiken i årets Högskolepejl omfattar civilingenjörsstudenter som tog examen 2023 och deras situation under 2024.

– I år och förra året har vi fått signaler om att arbetsmarknaden för nyexaminerade ingenjörer är trögare. Under 2024, som vi redovisar här, kan vi inte se den inbromsningen. När vi sammanställer Högskolepejl nästa höst förväntar vi oss att se den förändringen, säger Henrik Jodén. 

Linköping i topp: ”Flera förklaringar”

Ett år efter examen är det civilingenjörer från Linköpings universitet som har högst etableringsgrad på arbetsmarknaden. 97 procent. Medianinkomsten är 479 300 kronor.

– Det är förstås väldigt glädjande att vi är i topp men flera andra lärosäten har också hög etableringsgrad för nyexaminerade civilingenjörer, säger Helena Herbertsson, prodekan och universitetslektor på den tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.

Helena Herbertsson, Linköpings universitet.
Helena Herbertsson, Linköpings universitet.

Hon ser flera förklaringar till att civilingenjörer från Linköpings universitet snabbt får jobb efter examen.

 Vi har en omfattande samverkan med arbetsgivarna bland annat får studenterna jobba med riktiga projekt på uppdrag av externa parter. I våra programnämnder och fakultetsstyrelser, där vi tar strategiska beslut om utbildningarna, finns representanter från näringslivet.

Civilingenjörsprogrammen i Linköping har också en bra balans mellan djupa ämneskunskaper och yrkesmässiga färdigheter.

– Att vi är ett stort universitet spelar också roll. Vi har omfattande och bred forskning som kommer studenterna till godo. Vi är också ett bredduniversitet med låga murar mellan olika ämnesdiscipliner.

Helena Herbertsson lyfter också fram studenterna. Civilingenjörsprogrammen vid Linköpings universitet ökar i popularitet och då stiger antagningspoängen.

– Det gör utbildningsgrupperna mer homogena och vi har väldigt motiverade studenter.

En annan viktig faktor är förstås arbetsmarknaden i regionen. Både exempelvis Saab och Siemens Energy expanderar och rekryterar många nyexaminerade ingenjörer. I Linköping Science Park finns också många växande techbolag.

– Men många av våra studenter är inte från regionen och flyttar härifrån efter examen. Den höga etableringsgraden är ett kvitto på att nyexaminerade civilingenjörer från Linköping är attraktiva för arbetsgivarna i hela Sverige, säger Helena Herbertsson.

Näst högst etableringsgrad har civilingenjörer från Mälardalens universitet och på tredje plats finns Karlstads universitet. KTH och Chalmers som är de största lärosätena.

Inriktningen där 100 procent har jobb

Högskolepejl har också sammanställt etableringsgraden för olika civilingenjörsinriktningar. Utbildningarna klassificeras enligt Svensk utbildningsklassifikation (SUN), vilket gör det möjligt att jämföra utbildningar och examina inom olika områden.

På topplistan över inriktningar med högst etableringsgrad finns tre av de fem första på Linköpings universitet. Material och tillverkning, allmän utbildning på KTH ligger i topp med en etableringsgrad på 100 procent. Alla som tog en sådan examen 2024 hade alltså jobb inom ett år.

Fler förklaringar till statistiken

Allmän utbildning avser utbildningar och examine som är brett upplagda och saknar särskild inriktning.

Övrig och ospecificerad utbildning avser utbildningar och examine som inte kan klassificeras under någon av de specificerade utbildningsinriktningarna i Svensk utbildningsklassifikation (SUN).

Medianinkomst I Högskolepejl beräknas medianinkomsten för personer som tagit examen från högskolan och som har en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Medianinkomsten ska inte tolkas som en garanterad framtida inkomst efter avslutade studier och ska inte heller förväxlas med den genomsnittliga lönenivån bland etablerade personer.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar