Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"Forskningspolitiken är för kortsiktig"

”Forskningspolitiken är för kortsiktig”

Mikael Damberg (S) och Gustav Fridolin (MP) efterlyste bland annat mer långsiktighet i forskningspolitiken för att Sverige ska stå sig som en industrination i världsklass.
Mikael Damberg (S) och Gustav Fridolin (MP) efterlyste bland annat mer långsiktighet i forskningspolitiken för att Sverige ska stå sig som en industrination i världsklass.

Vi måste ha mer långsiktighet i Sverige när det gäller forskningspolitiken och företagens villkor. Utbildningskvaliteten måste öka och möjligheterna till vidareutbildning och omskolning måste förbättras. Så löd några av framtidsvisionerna som lyftes på Industridagen.

– Det är inom industrin som tillväxten finns och det är här idéerna finns. Samtidigt har det skett en radikal förändring inom industrin, och det måste vi anpassa oss till, sade Leif Östling, ordförande för Industrirådet.

”I nationens intresse” var temat för Industridagen 2012. Och Leif Östling inledde dagen med att visa hur viktig industrin verkligen är för landet, trots att antalet personer sysselsatta inom industriproduktionen har minskat kraftigt de senaste årtiondena.

– Men tar vi med de industrinära tjänste- och serviceproduktionen är vi uppe i 40 procent av de sysselsatta i Sverige, och en väldigt hög andel av bruttonationalprodukten, över hälften.

För att ytterligare illustrera industrins betydelse berättade Leif Östling att landets tio största företag lägger över 80 miljarder kronor på forskning och utveckling varje år. Den svenska staten lägger 25 miljarder per år.

Men framför allt var det inte den svenska industrins förträfflighet som diskuterades under dagen, utan de hot och problem som den står inför – och hur vi löser dem.

– Vi ligger väldigt långt framme när det gäller forskning och utveckling, men 99 procent av all kunskap skapas ändå utanför Sverige. Samtidigt ger ny teknik och digitalisering helt nya möjligheter för var och hur innovationer kan skapas. En fråga för framtiden är om vi är tillräckligt uppkopplade mot omvärlden, eller om vi tror att vi kan lösa allt själva, sade Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova.

De två oppositionspolitikerna som närvarade efterlyste framför allt mer långsiktighet när det gäller såväl forskningspolitik och företagsklimat.

– Företagarna vill framför allt ha långsiktiga spelregler. Har man det så kan man till och med klara av en viss progressivitet när det gäller till exempel klimatåtgärder. Det man inte klarar av är hattigheten och osäkerheten, att man ska sitta och vara nervös inför varje ny budget eller forskningsproposition, och där lämnar svensk politik mycket övrigt att önska, sade Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet.

Mikael Damberg, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor,var inne på samma spår.

– Vi behöver ha ett längre perspektiv än bara 4 år som det är i varje forskningsproposition, kanske snarare ett 20-årsperspektiv. Vi måste ha en mer långsiktig forskningspolitik, sade han.

Samtidigt poängterade han att de här utmaningarna inte på något sätt är nya, utan snarare problem man varit medveten om länge.

– Det talas mycket om vilka utmaningar vi har framför oss, men det kraftsamlas ändå inte riktigt. Astra Zeneca är ett tydligt exempel – man har länge vetat om att den här strukturomvandlingen pågår och diskuterat hur man ska hantera det, men det har inte hänt så mycket. Man pratar också om att vi ska konkurrera med hög kunskapsnivå, men samtidigt är vi långt ifrån en situation där vi kan säga att utbildningssystemet förbereder Sverige för den omställningen. I dag har vi ungefär en sökande per plats på lärarutbildningarna, och det är en fullkomlig katastrof i ett land som vill bli en kunskapsnation!

Även framtidens ingenjörer fanns representerade under dagen. Och de unga efterlyste också förändringar i utbildningssystemet.

– I högstadiet störtdyker intresset för teknik. NO-undervisningen på högstadiet måste förändras, den får inte vara så teoretisk som den är i dag. Man måste få göra, inte bara få höra, sade Sara Magnusson som studerar industriell ekonomi vid Linköpings Universitet.

Linnea Utterheim, elev på Karolinska skolan i Örebro, tyckte att teknikföretagen borde komma ut i skolorna både tidigare och i större utsträckning än i dag, så man som elev förstår vad en civilingenjör faktiskt kan jobba med – ett förslag där hon fick medhåll av bland andra Simon Fagerström på Katedralskolan.

– Jag har jättemånga kompisar som är grymma på datorer och skulle kunna bli fantastiska programmerare, men som inte är den typen som vill plugga. Man måste se vad som finns i slutet av utbildningen, inte bara den här jobbiga muren som universitetet känns som när man går i gymnasiet.

Cecilia Fahlberg, ordförande för Unionen, avslutade dagen med att återigen peka på vikten av en ambitiös forskningspolitik, men framför allt på att utbildningssystemet måste moderniseras.

– Det kan inte vara så att ett val man gör i åttonde klass, då man tycker matte är tråkigt, ska avgöra resten av livet. Sedan handlar det inte bara om att man ska ha en positiv bild av högskolestudier och en vilja att studera vidare, man måste också ha förmågan. I dag lämnar väldigt många ungdomar gymnasiet utan fullständiga betyg och därmed ett ordentligt stukat självförtroende när det gäller studier, och det fungerar inte om Sverige ska bli den kunskapsnation vi pratar om, sade hon.

Cecilia Fahlberg poängterade även vikten av att utbildningssystemet blir mer flexibelt, så att svenskarnas kompetens kan hålla jämna steg med vad industrin kräver.

– Man måste se på vidareutbildning på ett annat sätt än man gör i dag. Svenskarna måste fortsätta utvecklas under hela livet på ett annat sätt. Jag skulle vilja att framtidens nyårslöften inte bara handlar om att man ska sluta röka eller gå ner fem kilo i vikt, utan kanske om vilken utbildning man ska skaffa sig under året eller de kommande två åren.

Läs mer:
» Se webbsändningen från Industridagen

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 advices for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...