Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivRekordlågt intresse för läraryrket

Rekordlågt intresse för läraryrket

Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Från 7,5 sökande per studieplats för tjugo år sedan, till 1,1 per plats idag. De dystra siffrorna presenteras i en ny rapport från Lärarnas riksförbund. Fortsätter trenden kan det få förödande konsekvenser, menar Metta Fjelkner på Lärarnas riksförbund.

Intresset för läraryrket har rasat de senaste åren. Lärarutbildningarna i matematik, naturvetenskap och teknik har haft ett lågt söktryck under en längre tid, vilket gjort att flera utbildningar inte kunnat starta. Vid Högskolan i Kalmar har man inte en enda sökande till matematiklärarutbildningen och enligt Lärarnas riksförbunds egna undersökningar studerar många till lärare som ett rent andrahandsval. Enligt Metta Fjelkner kan alltför låg lön och bristande respekt för yrket ligga bakom de låga sifforna i Lärarnas riksförbunds senaste rapport.

– En nyutexaminerad civilingenjörs ingångslön rekommenderas ligga på 29 000 vilket är slutlönen för en gymnasielärare i Sverige. En gymnasielärare kan börja på 22 000 men chansen att stegra i lön är liten. Många studenter lånar till sin utbildning, det rör sig i runda slängar om en kvarts miljon för en utbildning, vare sig du blir civilingenjör eller lärare. Det är en av de stora förklaringarna till det låga intresset, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande, Lärarnas riksförbund.

Metta Fjelkner, förbundsordförande Lärarnas riksförbund.

Svenska lärarlöner ligger idag i nivå med lärare i Grekland och Portugal, medan lärare i våra grannländer Tyskland och Danmark ligger 50 procent högre. Allra sämst löneutveckling har lärare på gymnasiet haft.

– Om man satsat lika mycket på löneutvecklingen för gymnasielärare som för till exempel sjuksköterskor och förskollärare hade vi legat 10 000 kronor upp idag. Siffran är inte tagen ur luften och hade vi bara haft samma utveckling som andra yrken har haft hade vi sluppit den här diskussionen. Detta är ett allmänintresse och måste bli så i högre grad. Det finns inga vinnare i det här, bara förlorare. Lyfter vi lönerna kommer det bli ett helt annat intresse för läraryrket, säger Metta Fjelkner.

En annan förklaring till det låga intresset kan vara att man tidigare kunnat anställa personer utan vare sig ämneskompetens eller högskolepoäng om man inte hittade någon lärarkandidat med rätt utbildning. Något som i grund och botten handlar om en bristfällig respekt för yrket som lärare, menar Metta Fjelkner.

– Varför studera i över fem år om man kan bli utbytt med vem som helst? Självklart väljer ungdomar att utbilda sig i andra naturvetenskapliga yrken när lärarutbildningen inte respekteras, säger Metta Fjelkner.

Den senaste tiden har lärarutbildningarna gått in för att utbilda lärare med kompetens att undervisa många olika åldrar och med en så bred ämneskompetens som möjligt. Något som enligt Metta Fjelkner kan vara ytterligare en bov i sammanhanget.

– Det har funnits en strävan att utbilda lärare som är så breda att de kan undervisa i allt från dans till biologi. Då finns det ingen respekt för ämnena överhuvudtaget. Man behöver stor kunskap i ett specifikt ämne och för att ha en framgångsrik skola måste man respektera de olika ämnena och även de olika åldrarna, säger Metta Fjelkner.

Ett steg i rätt riktning kan Chalmers nya mastersprogram Lärande och ledarskap vara, där man blir både gymnasielärare och civilingenjör i samma utbildning. Tanken är att man ska kunna röra sig mellan både näringsliv och skola vilket förhoppningsvis blir fruktbart för båda parter, menar Metta Fjelkner.

– Jag följer den här utbildningen på Chalmers och vet att även KTH har en variant vilket är väldigt roligt. På Chalmers tar de in elever på kunskapstest och till 11 platser sökte 15 personer. Det intressanta blir att se hur många av dem som väljer att arbeta i skolorna i slutändan. Får de ingen löneutveckling stannar de sannolikt inte där. Men om svensk industri och forskning ska vara kvar på samma nivå som idag måste man börja från grunden och ha välutbildade lärare som utbildar våra ungdomar.

Enligt Metta Fjelkner tenderar läraryrket idag också att bli ett kvinnoyrke, något som rimmar illa på strävan mot att ha både kvinnliga och manliga förebilder inom skolan. Överlag ser framtiden för Sverige som kunskapsnation mörk ut, menar hon.

– Vi är i ett läge där vi saknar lärare och till vissa utbildningar finns inga lärare överhuvudtaget. I framtiden kommer vi inte ha några lärare till gymnasiet om inte det här rättas till. Just nu är Sverige i en brytningsperiod, om vi inte tar de viktiga steg som krävs för att upprätta läraryrket statusmässigt nu, både gällande lön och respekt, kommer vi inte få några duktiga ungdomar att välja läraryrket, säger Metta Fjelkner.

Förstahandssökande till utbildningar inom pedagogik och lärarutbildning i förhållande till samtliga yrkesutbildningar. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Läs mer:
» Hela rapporten.

Lina Forsberg Bjärnlind

1 KOMMENTAR

  1. Har länge sett lärare som ett alternativ till ett arbete i industrin. Med de förändringar som skett de senaste åren så – nej.
    Jag tror att faktakunskapen är det väsentligaste för en lärare. Jag tror inte att man kan se skillnaden på en utbildad lärare och en som inte har pedagogik utbildning efter något års erfarenhet/verksamhet.
    Jag tycker generellt att lärare i grundskolan har för låg ämneskunskap.
    Tycker väsentligen att Björklunds reformer gjort lärare till ett skrå, inte ett yrke. Och jag förstår att färre söker så som villkoren i yrket utvecklats. För mig är inte detta väsentligen en fråga om pengar utan övriga villkor.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.