Att energieffektivisering är ett naturligt första steg mot ett mer hållbart energiutnyttjande är väl nästan alla överens om. Ett område där det finns stora energieffektiviseringar att göra är våra bostäder.
Ett EU-direktiv säger att från 2020 ska alla nya hus byggas som nära-noll-hus. Husen ska alltså i inte dra någon energi, eller åtminstone ytterst lite. Orsaken är välbekant. Europa måste lära sig att hushålla med sina energitillgångar. Med tanke på att husen i Sverige använder cirka 150 terawattimmar per år, mer än en tredjedel av landets totala energikonsumtion, finns det uppenbarligen en hel del att vinna med en skärpning av de svenska byggnormerna.
Därför är det lätt att förstå Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelssons protester när den svenska regeringen inte tycker att några skärpningar av byggnormerna behövs. Regeringen verkar alltså tycka att de hus som byggs enligt dagens svenska byggnormer redan kan räknas som nära-noll-hus.
Dagens energikrav på svenska bostäder ligger i storleksordningen hundra kilowattimmar per kvadratmeter. Det är inte nära noll.
Hur tänker regeringen här, egentligen? Riksdagen har satt som mål att Sveriges bostäder ska minska sin energianvändning med tjugo procent till 2020. Enligt regeringen själv ska Sverige 2050 vara klimatneutralt. Redan 1997 togs ett beslut om att energipolitiken ska underlätta en omställning till ett uthålligt samhälle och att energianvändningen ska vara effektiv. De riktiga nära-noll-husen i form av passivhus skulle kunna stå modell för framtidens byggnormer.
Ska i stället våra hus som drar hundra kilowattimmar per kvadratmeter räknas som Sveriges bidrag till bostadsbyggandets nollvision för energislöseri? Det är inte utan att man oroar sig för att regeringen får för sig att konstruera egna nollvisioner inom andra områden. Till exempel för bilars bränsleförbrukning eller för antal olyckor på vägarna.
8 kommentarer
Ännu konstigare blir det om man inte räknar spec. energi utan total energi. 100 KWh/m2 * 300 m2 = 30 000 kWh/år medan 200 * 140 = 28 000 kWh/år. Ett hus med dubbelt så stort spec. energi användning använder mindre energi än ett NNE- hus. Något är helt feltänkt i detta upplägg. Man mäste också titta på den andra delen i denna typ av verifiering med specefika förbrukningar det är lika med bränsleförbrukningen hur drivmedelsnål bil man köper så beror CO2-utsläppen mest på hur mycket man kör.
Vi bor i ett gediget stenhus byggt 1951 och vi hade 2011 en förbrukning på under 30 kWh per kvm (uppvärmning + hushållsel). Hur det är möjligt förbryllar både mig och många andra vi pratar med men att då idag kunna bygga så förbrukningen skulle ligga på motsvarande nivå måste vara fullt möjligt. Vi har el/vatten och luft/luft som energikällor.
Tack för kommentarerna.
Enligt boverket (http://www.boverket.se/Om-Boverket/Nyhetsbrev/Boverket-informerar/Ar-2011/20113)gäller att kraven för nybyggda hus är 90-130 kilowattimmar per kvadratmeter och år. För eluppvärmda hus gäller 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år i södra Sverige.
Min poäng är att vi inte borde nöja oss med dessa siffror. Det är känt sedan länge att politiska påtryckningar i form av lagar, till exempel koldioxidskatt och liknande, verkligen driver på energihushållningen. Att det är svårt att bygga energisnålt duger knappast som ursäkt för att inte försöka om vi ska ta klimat- och resursproblemen på allvar.
Ett citat från Naturskyddsföreningens debattartikel i GP: ”Byggföretagen har sedan länge byggt hus som har betydligt bättre energiprestanda än vad lagstiftningen kräver, och flera kommuner, däribland Stockholm, ställer krav vid nybyggnation som motsvarar runt hälften av de nationella reglerna.” (http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.877476-regeringen-maste-satsa-pa-energisnalare-hus?m=print).
I längden blir det dyrare att inte satsa stort på att bygga energisnålt.
/Sture
Min första kommentar blev inte godkänd så jag testar på nytt!
Precis som 4 skriver så stämmer det inte att nya hus får förbruka 100kW/m2/år, 55 är max i södra Sverige med el (plus värmepump i någon form) som uppvärmning (i de tre nordligaste länen gäller max 110 och ner till Dalarna ~80). Dessa regler har gällt i 2 år och är en halvering mot tidigare krav. Om man använder annan värmekälla tex fjärrvärme eller pellets så gäller 110 i södra Sverige, vet ej vad som gäller i norr. Det sista kravet skall också ner till 55, om det är beslutat eller bara ett förslag vet jag ej. Nu pratar vi bara uppvärmning+varmvatten, hushållsel tillkommer på alla siffror men det gör det väl också på ett passivhus?!
Men vad min första kommentar gällde var att om man skall komma med kritik på tex regeringens förslag så måste man vara påläst och inte höfta lite. Det blir inte trovärdigt då.
Och om vi skall minska bostädernas energianvändning med 20% till 2020 så räcker det knappast att bara reglera vad nya hus får förbruka, de är ju inte så många och relativt energisnåla.
Håller på att bygga ett litet hus i Gbg och texten stämmer inte: rätt att dagens svenska ”medelhus” drar ca: 100-110kW/m2/år men nya obligatoriska BBR16 kräver en energikalkyl med max 55kW/m2/år och 4,5kW elpatron max för att få bygglov. Finns speciala avdrag om man har bergvärme osv, men det krävs ändå en rätt så bra design på huset. Klarade mig med extraisolering, bra fönster och effektiv frånluftvärmepump utan att nå höga passivhus kostnader ialf, men det var lite klurigt!!!
Med dagens energisystem kan man utan att bygga så kallade passivhus komma ner i 20-25 kWh/m2 för uppvärmning (med innetemperatur på 21C). Det som krävs är att man har en effektiv värmepump, ett smart energigolv och god isolering. Jag tycker att vi iallafall skulle kunna minska kravet till hälften som en början. Det är en skam att i dagens Sverige bygga hus som förbrukar uppemot 100 kWh/m2.
Jag är väldigt förtjust i idén med passivhus. Dock undrar jag också hur väl beprövad den tekniken är (med avseende på brandrisk, mögelrisk, dålig ljudisolering, luftkvalitet, miljöaspekt vid rivning m.m.). Jag tror inte det är en god idé att uppgradera byggnormerna för snabbt. Att, som regeringen, inte försöka utveckla dem alls tror jag dock är en ännu sämre idé.
Det är inte speciellt svårt att förstå att en EU-vision med hus som har noll energiförluster får väldigt olika konsekvenser mellan t.ex. norra Sverige med en årsmedeltemperatur på 0°C och t.e.x södra Spanien med gissningsvis årsmedeltemp på 10-15°C. Det är inte heller svårt att förstå att hus med noll energiförluster kan bli mycket, till och med orimligt dyra, i områden med detta subarktiska klimat. En sådan här vision måste förslagsvis kopplas till lokala förutsättningar (årsmedeltemperatur), och det skulle inte förvåna mig om det då visar sig att hus i Sverige har de mest energieffektiva husen i hela EU.