Vendela Hedlund och Winta Josef tränar för att göra bra ifrån sig på nationella provet.
En fjärdedel av teknologerna tycker att de har för dåliga förkunskaper när de kommer till högskolan. Förutom matematik är fysik och studieteknik ämnen de skulle vilja vara bättre på.
- Vendela Hedlund och Winta Josef tränar för att göra bra ifrån sig på nationella provet.
En fjärdedel av teknologerna tycker att de har för dåliga förkunskaper när de kommer till högskolan. Förutom matematik är fysik och studieteknik ämnen de skulle vilja vara bättre på.
Det är Sveriges Ingenjörer som har undersökt vad förbundets studentmedlemmar tycker att de har lärt sig under gymnasietiden och om det räcker för att hänga med när de går vidare och pluggar på högskolan.
En fjärdedel av teknologerna upplever att kunskaperna de har med sig är otillräckliga. Och av dem som upplever brister tycker 77 procent att deras kunskaper i matematik är för dåliga.
– Vi hade aldrig samma lärare någon längre tid i matematik, säger Hanna från Bromma som Ingenjören möter när Mattecentrum håller räknestuga på Sergels torg under Teknikdagarna. Och så är det svårt när man aldrig tillämpar matten och förstår vad den ska användas till.
Hanna har bestämt sig för att ta en sista drabbning med kursen i matte B. Klarar hon den ska hon börja läsa juridik i England, en kurs som hon redan har kommit in på förutsatt att matteprövningen går bra.
– Jag vill verkligen läsa min utbildning i England så jag är supermotiverad men det är klart det nöter på självförtroendet att misslyckas med matten. Det är inte första gången jag försöker.
Mattecentrums ”Matte på plattan” är fulltecknat som vanligt. I ett hörn av tältet sitter Vendela Hedlund och Winta Josef från Kungstensgymnasiet. De går i ettan på samhällsprogrammet och vill gärna träna en extra gång inför nationella proven om någon vecka. De tycker också att det är litet för litet tid till matten och att de inte riktigt hinner förstå vad de ska använda den till.
– Det behövs mer tid, säger Winta Josef.
"Matte på plattan" lockade i vanlig ordning fullt hus.
Förutom matten tycker teknologerna som Sveriges Ingenjörer har frågat att de hade velat känna sig säkrare på fysik men även på studieteknik, rapportskrivande och presentationsteknik. De som pluggar till högskoleingenjörer tycker att de har sämre förkunskaper än de som läser till civilingenjörer och pojkarna känner sig sämre förberedda än flickorna. Även faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå tycks spela in.
Slutsatserna av undersökningen blir att matematikundervisningen måste utvecklas mer, att antalet lärare med teknisk kompetens behöver öka och även att högskoleutbildningen måste förbättras.
Jenny Grensman
1 kommentar
När jag jämför med mina barn som gått/går NV på gymnasiet så har deras kurser i matematik, fysik och kemi någon gång under åk 2 nått den nivå som mina lärare lärde ut på högstadiet. På min tid läste ungefär hälften ”särskild kurs” i matematik på högstadiet, ett krav för NV- och T4-linjerna på gymnasiet. Nu är högstadiet tre förlorade år. Särskild kurs i matematik och främmande språk fanns på alla skolor och rätt många elever valde dessa. Jag tror dessutom att de som valde allmän kurs lärde sig mer än tack vare anpassat innehåll och pedagogik än vad de skulle göra idag med ”one size fits all”-högstadiet.
Nu ska man införa några elitskolor för några elitelever men det hjälper inte upp bredden alls.