Medan andra branscher kämpar med halvtomma orderböcker, slår datorspelsföretagen nya rekord. Enligt Spelutvecklarindex, en återkommande kartläggning från datorspelsbranschen, var den årliga tillväxten i nästan uppe i 30 procent under 2011. Kompetensförsörjning är en av branschens utmaningar, och de ingenjörer som läser spel- och programvara lockas i hög grad av annan industri.
Det pekar uppåt för datorspelsföretagen just nu. Sysselsättningen ökar med 26 procent, nya bolag tillkommer och de etablerade bolagen växer. Med en årlig tillväxt på närmare 30 procent rusar branschen ungefär tio gånger så snabbt som Sverige.
De svenska spelutvecklarna har dessutom en stor bredd med världsledande utvecklare inom alla de stora genrerna. Andelen kvinnor som jobbar i branschen ökar dessutom.
Samtidigt genomgår branschen en strukturomvandling. Tidigare har spelmarknaden i Sverige dominerats av klassiska spel som säljs i paket i butiker. Från och med 2011 har onlinespelen, spel i mobiltelefoner och i sociala medier, tagit över dominansen.
Det är också en av dessa företag som utmärker sig speciellt. Mojang som förra året officiellt lanserade sitt redan berömda spel Minecraft svarade under 2011, med sin vinst på närmare femtio miljoner kronor, för 37 procent av hela branschens sammanlagda vinst. Men flera andra spelutvecklare har också utmärkt sig. Tarsia, Hansoft och Paradox interactive är några som växer snabbt. Även det största bolaget Dice, med den storsäljande spelserien Battlefield, fortsätter att växa.
Utmaningarna som branschen själv tar upp är kompetens och finansiering. De små nystartade bolagen arbetar hårt med att få investerare och de stora spelutvecklarna kämpar med att hitta folk med rätt kompetens.
Det finns ett flertal utbildningar i datorspelsutveckling i Sverige. Vid Blekinge tekniska högskola kan man läsa till ingenjör med den inriktningen. Varje år börjar i Karlskrona cirka 140 studenter på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna inom datorspel.
Stefan Petersson är programansvarig för utbildningen till civilingenjör i spel- och programvaruteknik. Sammanlagt utbildar högskolorna fler ingenjörer i datorspelsteknik än branschen behöver, men samtidigt är det inte bara spelbranschen som ropar efter deras kompetens.
Den första kullen på utbildningen till civilingenjör i spel- och programvaruteknik började 2008 och går nu sista året. Stefan Petersson konstaterar att ungefär hälften av dem redan har fått jobb. Men långt ifrån alla går till spelutvecklarbolagen.
– Allt fler branscher är intresserade av spelteknikkompetens. Det behövs så fort man ska visa något i 3D i realtid med interaktion. Det kan till exempel vara företag i verkstadsindustrin som vill återskapa sin tillverkningsprocess i tre dimensioner. All hemelektronik går också alltmer mot 3D.
Högskolan i Blekinge kan heller inte ta in fler än de cirka 140 som de tar in i dag.
– Vi har inte fler datasalar, och inte fler lärare heller, säger Stefan Petersson. Det är svårt att få tag i lärarkompetens inom det här området. De som kan mjukvaran vill i regel hellre jobba i den privata sektorn.
Hittills har de löst problemen med att låta äldre elever hoppa in som laborationsassistenter och med oönskat mycket övertid.
Sture Henckel
» Läs mer
Rapporten Spelutvecklarindex 2011
Hej, tack för en bra kommentar, men det finns gott om jobb för ingenjörerna från spelutbildningarna. Det är bara det att även andra industrier också gärna vill anställa spel-ingenjörerna eftersom behovet av deras kunnande, som till exempel att skapa tredimensionella modeller, ökar inom hela näringslivet. Det gör det i slutändan kan bli svårt för branschen att få tag i rätt kompetens.
/Sture
Artikelns titel säger:
”Gott om jobb för datorspelsingenjörer”
Men sedan står det i artikeln:
”Sammanlagt utbildar högskolorna fler ingenjörer i datorspelsteknik än branschen behöver”
med tillägget att många ingenjörer därför tvingats söka arbeten inom andra branscher.
Så hur kan ni då säga att det finns gott om arbeten för datorspelsingenjörer?