Ibland grips jag av leda när jag läser pressmeddelandena om alla nya fantastiska forskningsrön och startups.
Vi kan lösa energiproblemen med solceller (om vi sätter dem i Sahara), maskar kan tillverka bajs som blir drivmedel, alger göra vätgas, kött växa i laboratorier, virtuella skogar få oss att må bra på jobbet, rent vatten kan tas direkt ur luften, mobiltelefonerna i Afrika laddas med sol, gamla kläder blir papper, vi kan ta pulsen på oss själva med smarta textilier och brödrosten kommer snart att berätta att allt är lugnt hemma.
Det är ju jättebra och någonstans i denna flod av nya upptäckter finns säkert en del lösningar på stora samhällsproblem. Men vi bortser från att vi själva är det kanske största problemet. Vi använder för mycktet av jordens resurser och när fler och fler gör som vi så börjar resurserna ta slut. Det gäller jordmetaller, rent vatten, fisk, ja snart sagt allt.
Vi måste tänka om vårt sätt att leva. All förändring är jobbig men det kan också blir bra. Det kan bli så att de som jobbar mest börjar jobba mindre, att de som annars skulle ha gått in i väggen slipper det, att vi har mer fritid men färre prylar.
På tal om prylar bad jag om hjälp före sommaren med era bästa tips för vandringsgrejor. Fantasilöst nog måste jag säga att den sak jag verkligen skulle ha saknat var min nya tunna regnjacka. Utan den skulle det ha blivit en mycket surare trip på många sätt! 
