Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenSvenska chefer en konkurrensfördel

Svenska chefer en konkurrensfördel

Den svenska chefen är speciell. Det hävdar Gunnar Wetterberg, Sacos samhällspolitiske chef, i en ny bok. Den svenska chefstypen är djupt rotad i svensk historia och är enligt författaren en av Sveriges främsta konkurrensfördelar.

Den främsta styrkan hos den svenska chefen är att han eller hon är – ganska – prestigelös. Det är en av centrala tankarna i Gunnar Wetterbergs föredrag på torsdagen den sista januari som kretsar kring den egna boken Cheferna – en svensk kulturtillgång, som gavs ut i höstas.

Gunnar Wetterberg antyder i föredraget att den svenska chefen föddes 1612 när Axel Oxenstierna blev svensk rikskansler och i mycket övertog rikets praktiska styrelse. Gunnar Wetterberg har tidigare skrivit en biografi om den svenske statsmannen, som enligt Wetterberg också var en framstående chef.

Förutom att Axel Oxenstierna utformade den första statsbudgeten, startade folkbokföringen och hittade på nya klurigt utformade skatter som till exempel ”Lilla skatten” (en föregångare till momsen), lade han också grunden för ett system i statsapparaten som lät de dugligaste nå även de högsta positionerna.

Gunnar Wetterberg beskriver hur Axel Oxenstierna såg att adelns ynglingar var för få, för lata och för dumma för att bygga förvaltningen på. Problemet var att lagen föreskrev att endast de adliga fick beträda de högsta positionerna i statens styrelse. Statsmannen såg då till att adla begåvat folk, även om de råkade heta Olsson eller Petersson.

– Någonstans här finns ett chefskap, säger Gunnar Wetterberg i sitt anförande. Här etableras meritokratin som norm.

Det goda chefskapet handlar enligt Gunnar Wetterberg om att chefen kan tala med sina medarbetare, att vara en samtalspartner.

– Jag var direktör i kommunförbundet. Vi hade utredningar om varför sjuktalen gick upp så mycket. Analyser visade att arbetsplatser som var lika varandra kunde ha väldigt olika sjuktal. Det var olika chefer som hade olika förmåga att se sina anställda. Men framför allt det här svåra för chefer, att se att dem som håller på att halka in i missbruk, att ta det där jobbiga samtalet. Första gången jag gjorde det, åkte jag ut på fötterna ur medarbetarens rum. Men då måste man våga ta det samtalet igen.

– Men vi måste betona chefens roll att ibland vara motvallskäring, och stå emot de här enfaldiga arbetsmiljöundersökningarna som under en förändringsfas visar hur dåligt förtroende folk har för honom. Jag har varit med om det ett par stycken gånger. Man måste härda ut och spotta konsulterna i ansiktet när de säger vad man ska göra på sex månader. Var och en som har gjort det här vet att det tar tre fyra år att ändra kulturen i ett arbetslag och få det att fungera på ett nytt sätt. Men i grunden är det prestigelösa ledarskapet väldigt viktigt.

Gunnar Wetterberg härleder det prestigelösa svenska chefskapet dels från statsmannen Axel Oxenstierna som var både finurlig, praktisk och psykologiskt klok, dels från det unikt jämlika bondesamhället. Man var i Sverige tidigt tvungen att ta hänsyn till vanligt folk, som fick ett slags brist på respekt mot överheten som gör att man vågar säga ifrån.

Han tar sin egen son som exempel. Sonen som är ingenjör jobbade en tid i ett indiskt IT-företag. Där såg han flera möjligheter till effektiviseringar. Och när han träffade VD:n, talade han på svenskt vis om alla förbättringsmöjligheter som han hade sett. Men chefen spände ögonen i honom och svarade: ’Du ska inte ta upp detta med mig, utan med din supervisor, han ska ta upp det med sin supervisor, och hans supervisor kan möjligen ta upp det med mig.’

När sonen berättade historien för sin far, kunde Gunnar Wetterberg inte låta bli att leka med tanken om ett slags nytt Fader Vår för industrin.

– Vi borde borde skriva till Wejryd, och be ärkebiskopen ta in i den svenska aftonbönen: Måtte Gud bevara hierarkierna i Indien och Kina, för de är en våra viktigaste konkurrensfördelar.

Sture Henckel

Läs mer

» Saco ger från och med i dag ut Chefsnyheterna, ett nyhetsbrev om chefs- och ledarskap. Prenumerera på nyhetsbrevet via Sacos hemsida.

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Därför måste en bra chef vara modig

0
Har du en chef som letar fel och kan bli aggressiv eller en som har svårt att ta beslut, är otydlig och gärna gömmer sig? Förklaringen kan vara rädsla.  

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

1
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.