Till hösten startar en tvåårig utbildning till arbetsmiljöingenjör i Göteborg. Kritiska röster hörs nu angående valet av utbildningsnamn.
Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöexpert Magnus Skagerfält är positiv till att utbildningen startar men anser att utbildningsnamnet arbetsmiljöingenjör är problematiskt då titeln går att blanda ihop med de civil- och högskoleingenjörer som läser en magisterutbildning inom arbetsmiljö.
Efter att Arbetsmiljöinstitutet och deras hälsovårdsutbildningar lades ner för några år sedan gjordes arbetsmiljöingenjörsutbildningen om till en universitetsutbildning. Både regeringens företagshälsovårdsdelegation och Högskoleverket ville lyfta utbildningen till avancerad akademisk nivå.
– Ambitionen var att höja arbetsmiljöingenjörernas status genom att införa en masterutbildning och nu när också yrkeshögskolan väljer att kalla sin utbildning för arbetsmiljöingenjör kan det bli problematiskt för arbetsgivarna att vid rekrytering få rätt sökanden. Det är en betydlig skillnad mellan antagningskraven för arbetsmiljöingenjörer på magisternivå och arbetsmiljöingenjörer på YH-utbildningen, säger Magnus Skagerfält.
Också professor Jörgen Eklund, som arbetar vid ergonomienheten vid KTH och varit med och tagit fram magisterutbildningen för arbetsmiljöingenjörer, tycker att YH-utbildningens val av kursnamnet arbetsmiljöingenjör är olyckligt.
– Vi är positiva till att man startar en utbildning inom arbetsmiljö men det är en felaktig varudeklaration att kalla en person som inte är ingenjör för en arbetsmiljöingenjör, säger Jörgen Eklund som tror att det här kommer att skapa begreppsförvirring bland arbetsgivare och studenter. Han tror heller inte att teamarbetet inom företagshälsovården underlättas.
– Som arbetsmiljöingenjör krävs exempelvis att man kan föra ett ingenjörsmässigt resonemang med produktionsingenjörer och linjechefer och här kommer de utan ingenjörsutbildning till korta. Våra studenter har redan en ingenjörsutbildning i botten och hamnar ofta i roller som innebär kvalificerat arbetsmiljöarbete med kompetens att driva förändringsarbete, säger Jörgen Eklund som tror att man kan komma runt problemet genom att kalla de som har gått YH-utbildningen för något annat, exempelvis arbetsmiljötekniker.
Men vad säger de som ligger bakom YH-utbildningen arbetsmiljöingenjör? Har de haft några betänkligheter kring namnvalet?
Jan-Olof Levin är senior professor i kemi vid Umeå universitet och en av de ansvariga bakom skapandet av arbetsmiljöingenjörsutbildningen i Göteborg. Han förklarar att valet av kursnamn diskuterades flitigt men att man tillslut ändå bestämde sig för kursnamnet arbetsmiljöingenjör eftersom det redan var ett vedertaget begrepp.
– Den här utbildningen motsvarar den tidigare arbetsmiljöutbildningen som bedrevs på Arbetslivsinstitutet och det är inte en ingenjörsutbildning i strikt bemärkelse utan snarare en bred generalistutbildning som är det som efterfrågas av arbetslivet, säger han.
Anna Eriksson
Samma problematik även med ekonomerna. Det är kanske dags att marknadsföra begreppet Licensierad Ingenjör och Licensierad Ekonom för de som har gått utbildningar som håller måttet. Oavsett om man har fått utbildningen utomlands eller i Sverige, bör man ta gemensam examen, precis som det sker med en del andra yrken.
/Mats från http://svensklicens.se
Det är inte bara namnet på utbildningen som är fel, även namnet på skolan. Jag är rektor för Göteborgs Yrkeshögskola och kan garantera att vi INTE sökt någon sådan utbildning som professorerna pratar om ovan.
Göteborgs Yrkeshögskola har ansökt om att få starta utbildning inom exempelvis industriell apputveckling och mobilt lärande. Besked väntas i januari och start till hösten 2015.
Vi har ett mycket stort stöd från arbetslivet.
För ytterligare information, kontakta oss på 0200-210 999 eller info@gyh.se
Hej! Vi har ändrat så det framkommer att det inte är Göteborgs yrkeshögskola som skulle stå för utbildningen.
Men kalla det inte ingengör då. ni lurar arbetsmarknaden och ni lurar era blivande studenter att dom kommer bli ingengörer.
Håller med Johan, Sveriges Ingenjörer borde skydda begreppet/varumärket ingenjör bättre mot olika KY-utbildningar och liknande.
Ingenjörsbloggen skrev lite om detta för några år sedan:
http://www.ingenjorsbloggen.se/2009/05/en-ingenjor-ar-en-ingenjor/
Just begreppet ingenjör skulle vara intressant med en definition på.
Man behöver ju inte vara högskoleutbildad för att vara ingenjör.
Om jag läser denna utbildning men är Högskoleingenjör inom maskin vad innebär det för mig när jag söker jobb. Då läser jag ju en lägre utbilning än den jag redan har. Ska jag då hellre välja magistern på KTH el dyl?
Då tycker jag att Sveriges Ingenjörer ska göra lite mer än att skriva en artikel om det och lyfta upp frågan högre för att se till att ”varumärket” ingenjör inte blir urvattnat och mister sin betydelse. Eller kontra med att kalla alla civilingejörer för professorer så att Jan-Olof Levin får sig en funderare på vad som händer om titlar urvattnas. Professor är också ett vedertaget begrepp så det måste han ju tycka är okej att man använder.