Biomassa, vind- och kärnkraft tar en allt större del av Nordens framtida energiproduktion. Det spår internationella energimyndigheten, IEA, i en rapport som beskriver en möjlig väg för de nordiska länderna att bli koldioxidneutrala år 2050. Men omställningen är mycket större än så.
De nordiska länderna har redan en förhållandevis koldioxidfri elproduktion. En rapport som den internationella energimyndigheten IEA har gjort tillsammans med olika institutioner i de nordiska länderna beskriver hur hela Nordens (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) skulle kunna bli helt koldioxidneutrala till 2050, ett ambitiöst mål som går längre än det internationella målet om maximalt två graders uppvärmning.
Internationella energimyndigheten ger en bild av ett klimatneutralt Norden år 2050 som använder något mindre energi än i dag. Cirka 1 500 terawattimmar per år i stället för dagens cirka 1 700. Stora energibesparingar krävs för att åstadkomma detta, inte minst inom industrin.
Den allra största omställningen är minskningen av transporternas koldioxidutsläpp. De måste minska från cirka 80 till 10 megaton per år till 2050. Under de första decennierna tror IEA att minskningen kommer att handla om snålare motorer. Till 2030, ungefär, ska bilarnas törst minska från dagens 0,7 liter per mil ner till 0,3 liter per mil. Där någonstans kommer de nya teknologierna med pluginhybrider och elbilar. Flygplan, lastbilar och fartyg kommer även i fortsättningen att vara beroende av flytande bränslen, vilket kommer att kräva en ökning av biobränslen.
Bostäder och andra byggnader står också för betydande utsläpp av koldioxid i dag. De ska minska från dagens 45 megaton till 10 megaton år 2050. Det är inte lika stora minskningar som krävs av transporterna, men det blir ändå krävande, inte minst de omfattande renoveringar av befintliga hus som blir nödvändiga om målet ska nås. Bättre klimatskal är högsta prioritet, men effektivare system för värme och kyla är också viktiga.
Även energiproduktionen kommer att förändras. Medan de fossila bränslena ska minska med uppemot 90 procent, måste andra växa.
Vindkraften spås en särskilt snabb tillväxt. Från att i dag svara för cirka 3 procent ska den år 2050 ha vuxit till att svara för sammanlagt 25 procent, en fjärdedel av Nordens samlade elproduktion på cirka 430 terawattimmar. För det krävs ytterligare 10 000 vindturbiner på land och cirka 2 500 till havs. Och en avsevärd förstärkning av elnätet.
Biomassa beräknas bli den allra största energibäraren. Den växer från dagens cirka 300 till nästan 500 terawattimmar per år. Även kärnkraften väntas öka, från dagens cirka 250 (före förluster) till 360 terawattimmar per år till 2050.
Vattenkraften kan inte byggas ut. Både i Sverige och i Norge finns lagar som hindrar utbyggnad av det sista fåtalet fredade älvar. Men enligt IEA kan vattenkraften komma att spela en stor roll som regulator för Europas samlade kraftnät.
Enligt IEA tillhör Norden de områden som har möjligheten att gå före i utvecklingen mot en koldioxidfri energiproduktion. Det betyder inte att det är lätt gjort. Rapporten handlar om hela Norden just för att omställningen kräver omfattande samarbete även över gränserna.
Sture Henckel
