Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenEtt koldioxidfritt Norden i kikaren

Ett koldioxidfritt Norden i kikaren

Biomassa, vind- och kärnkraft tar en allt större del av Nordens framtida energiproduktion. Det spår internationella energimyndigheten, IEA, i en rapport som beskriver en möjlig väg för de nordiska länderna att bli koldioxidneutrala år 2050. Men omställningen är mycket större än så.

De nordiska länderna har redan en förhållandevis koldioxidfri elproduktion. En rapport som den internationella energimyndigheten IEA har gjort tillsammans med olika institutioner i de nordiska länderna beskriver hur hela Nordens (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) skulle kunna bli helt koldioxidneutrala till 2050, ett ambitiöst mål som går längre än det internationella målet om maximalt två graders uppvärmning.

Internationella energimyndigheten ger en bild av ett klimatneutralt Norden år 2050 som använder något mindre energi än i dag. Cirka 1 500 terawattimmar per år i stället för dagens cirka 1 700. Stora energibesparingar krävs för att åstadkomma detta, inte minst inom industrin.

Den allra största omställningen är minskningen av transporternas koldioxidutsläpp. De måste minska från cirka 80 till 10 megaton per år till 2050. Under de första decennierna tror IEA att minskningen kommer att handla om snålare motorer. Till 2030, ungefär, ska bilarnas törst minska från dagens 0,7 liter per mil ner till 0,3 liter per mil. Där någonstans kommer de nya teknologierna med pluginhybrider och elbilar. Flygplan, lastbilar och fartyg kommer även i fortsättningen att vara beroende av flytande bränslen, vilket kommer att kräva en ökning av biobränslen.

Bostäder och andra byggnader står också för betydande utsläpp av koldioxid i dag. De ska minska från dagens 45 megaton till 10 megaton år 2050. Det är inte lika stora minskningar som krävs av transporterna, men det blir ändå krävande, inte minst de omfattande renoveringar av befintliga hus som blir nödvändiga om målet ska nås. Bättre klimatskal är högsta prioritet, men effektivare system för värme och kyla är också viktiga.

Även energiproduktionen kommer att förändras. Medan de fossila bränslena ska minska med uppemot 90 procent, måste andra växa.

Vindkraften spås en särskilt snabb tillväxt. Från att i dag svara för cirka 3 procent ska den år 2050 ha vuxit till att svara för sammanlagt 25 procent, en fjärdedel av Nordens samlade elproduktion på cirka 430 terawattimmar. För det krävs ytterligare 10 000 vindturbiner på land och cirka 2 500 till havs. Och en avsevärd förstärkning av elnätet.

Biomassa beräknas bli den allra största energibäraren. Den växer från dagens cirka 300 till nästan 500 terawattimmar per år. Även kärnkraften väntas öka, från dagens cirka 250 (före förluster) till 360 terawattimmar per år till 2050.

Vattenkraften kan inte byggas ut. Både i Sverige och i Norge finns lagar som hindrar utbyggnad av det sista fåtalet fredade älvar. Men enligt IEA kan vattenkraften komma att spela en stor roll som regulator för Europas samlade kraftnät.

Enligt IEA tillhör Norden de områden som har möjligheten att gå före i utvecklingen mot en koldioxidfri energiproduktion. Det betyder inte att det är lätt gjort. Rapporten handlar om hela Norden just för att omställningen kräver omfattande samarbete även över gränserna.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?