Olika krav på ingenjörer i Europa

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, deltog nyligen i en konferens i Bologna. Deltagare från 11 europeiska länder medverkade och berättade om sina erfarenheter av ingenjörsutbildningar efter införandet av Bolognaprocessen för sex år sedan.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, deltog nyligen i en konferens i Bologna. Deltagare från 11 europeiska länder medverkade och berättade om sina erfarenheter av ingenjörsutbildningar efter införandet av Bolognaprocessen för sex år sedan.

Vad är ditt intryck av konferensen?
Det är svårt att jämföra utbildningar i olika länder och få en tydlig bild av hur Bolognaprocessen har påverkat ingenjörsutbildningarna i Europa. Det var en ganska spretig konferens och det är svårt att veta i vilken grad deltagarna gav en samlad bild av ingenjörsutbildningarna i det egna landet. Det är tydligt att utbildningarna och arbetsmarknaden för ingenjörer skiljer sig mellan de europeiska länderna.


Det låter som man riskerar att jämföra äpplen med päron?
– Ja, så är det. I de flesta länder krävs det fem års studier för att kunna arbeta som ingenjör. I Sverige har vi civilingenjörsprogrammen som är fem år, högskoleingenjörsprogrammen som är tre år men också kandidatprogram på tre år som kan byggas på med en masterkurs på två år. Det är masterprogrammen som de flesta utländska studenterna går, men den utbildningen ger faktiskt ingen ingenjörsexamen.

Ett syfte med Bolognaprocessen var möjligheten att erbjuda en kandidatexamen efter tre år. Hur accepterad har den kortare utbildningen blivit?
– Det märks tydligt att många länder har en skeptisk inställning till kortare ingenjörsutbildningar. En hel del anser inte att man kan arbeta som ingenjör efter tre år på högskola. I Sverige, där vi har högskoleingenjörsutbildningen sedan 20 år tillbaka, är inställningen en annan.

Ett annat syfte med Bolognaprocessen var att öka rörligheten mellan länderna. Hur väl har det fungerat?
– Inte särskilt väl. Den sammanställning som presenterades visade att rörligheten inte ökat efter införandet av Bolognaprocessen.

Utmärker sig ingenjörsutbildningarna i Sverige på något vis i jämförelse med övriga länder i Europa?
– I en jämförelse av examensfrekvensen mellan olika länder hamnar Sverige långt ner men här krävs det sällan en formell examen för att få arbete som ingenjör. Många saknar några utbildningspoäng men det påverkar i allmänhet inte deras karriär. Det är ofta först när de söker jobb utomlands som arbetsgivare kräver examen.

Karin Virgin

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Högskolorna bör erbjuda  praktik på ingenjörsutbildningar”

”Högskolorna bör erbjuda praktik på ingenjörsutbildningar”

Högre studiebidrag för ingenjörsstudenter och möjligheten att kunna göra praktik under utbildningen var två förslag från teknologerna till årets Ingenjörsfullmäktige. En av deras fem motioner fick stöd.
Fler artiklar