Olika krav på ingenjörer i Europa

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, deltog nyligen i en konferens i Bologna. Deltagare från 11 europeiska länder medverkade och berättade om sina erfarenheter av ingenjörsutbildningar efter införandet av Bolognaprocessen för sex år sedan.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer, deltog nyligen i en konferens i Bologna. Deltagare från 11 europeiska länder medverkade och berättade om sina erfarenheter av ingenjörsutbildningar efter införandet av Bolognaprocessen för sex år sedan.

Vad är ditt intryck av konferensen?
– Det är svårt att jämföra utbildningar i olika länder och få en tydlig bild av hur Bolognaprocessen har påverkat ingenjörsutbildningarna i Europa. Det var en ganska spretig konferens och det är svårt att veta i vilken grad deltagarna gav en samlad bild av ingenjörsutbildningarna i det egna landet. Det är tydligt att utbildningarna och arbetsmarknaden för ingenjörer skiljer sig mellan de europeiska länderna.


Det låter som man riskerar att jämföra äpplen med päron?
– Ja, så är det. I de flesta länder krävs det fem års studier för att kunna arbeta som ingenjör. I Sverige har vi civilingenjörsprogrammen som är fem år, högskoleingenjörsprogrammen som är tre år men också kandidatprogram på tre år som kan byggas på med en masterkurs på två år. Det är masterprogrammen som de flesta utländska studenterna går, men den utbildningen ger faktiskt ingen ingenjörsexamen.

Ett syfte med Bolognaprocessen var möjligheten att erbjuda en kandidatexamen efter tre år. Hur accepterad har den kortare utbildningen blivit?
– Det märks tydligt att många länder har en skeptisk inställning till kortare ingenjörsutbildningar. En hel del anser inte att man kan arbeta som ingenjör efter tre år på högskola. I Sverige, där vi har högskoleingenjörsutbildningen sedan 20 år tillbaka, är inställningen en annan.

Ett annat syfte med Bolognaprocessen var att öka rörligheten mellan länderna. Hur väl har det fungerat?
– Inte särskilt väl. Den sammanställning som presenterades visade att rörligheten inte ökat efter införandet av Bolognaprocessen.

Utmärker sig ingenjörsutbildningarna i Sverige på något vis i jämförelse med övriga länder i Europa?
– I en jämförelse av examensfrekvensen mellan olika länder hamnar Sverige långt ner men här krävs det sällan en formell examen för att få arbete som ingenjör. Många saknar några utbildningspoäng men det påverkar i allmänhet inte deras karriär. Det är ofta först när de söker jobb utomlands som arbetsgivare kräver examen.

Karin Virgin

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar