Det är Kristi Himmelsfärdsdag och jag är på väg mot ett Stockholm i världsklass. Nu undrar ni var jag är. Sitter jag i en rymdraket, i en ultramodern elbil eller på en ny färja som drivs direkt med kirskål? Nej det är 71:an mot Slussen. När jag är framme är litet oklart eftersom vägarbeten gör att det blir rätt mycket köer men köerna beror på att – ja, ni gissade rätt – vi är på väg mot ett Stockholm i världsklass!
Genom att renovera Danvikstullsbron kommer vi nämligen närmare världsklassen. ”Danvikstullsbron repareras … på väg mot ett Stockholm i världsklass” står det på stora tavlor längs vägen. Då kanske litet köer inte är något att gnöla om och om bron inte repareras blir det definitivt inga framsteg utan bara tvärstopp. Men jag kommer att tänka på Liftarens Guide till galaxen där svaret på frågan om meningen med livet befanns vara 42. För vad är världsklass? Över hälften av jordens drygt sju miljarder invånare bor i dag i städer, drygt en miljard av dem i slummen som växer runt världens stora städer.
Om man ser till hur världens städer mår och menar att världsklass är något slags genomsnitt så föredrar jag andra mål. Kanske den stad i världen som har bäst kollektivtrafik, den med renast luft och vatten, den där alla kan få en bostad som behöver det.
Det kan väl inte vara så att den som har skrivit på tavlorna vid vägen menar att köerna som uppstår för oss närmare trafikläget i Beijing eller México City? Och att det skulle vara eftersträvansvärt?
Världsklass låter bara bra om vi glömmer att världen ser ut på väldigt många olika sätt och att vi bor i en väldigt rik och jämförelsevis bekymmerslös del av den.
Anställningsförhållanden i världsklass. Vem vill ha det? Ska vi börja låsa in folk i fabriker där de brinner upp när olyckan är framme? Driva dem så hårt att de tar livet av sig? Sänka lönerna så att folk måste ha flera jobb för att överleva? Löner i världsklass är heller inget att eftersträva.
Nej, jag tycker att vi ska sträva efter att vara bäst. Bäst utbildningar, bäst miljö, bäst anställningsförhållanden. Och så mätbara mål för det. Reparera gärna bron men strunta i det där med världsklass!
PS. Jag hade tänkt skriva om plast egentligen men det får vänta. Under tiden kan ni ta och titta på filmen The Graduate med Dustin Hoffman. Så slipper jag förklara så mycket när jag väl kommer till plasten. DS
