– Vi har ett utvärderingssystem för högre utbildning som inte lever upp till de europeiska överenskommelserna. Det säger Lena Adamsson, docent och expert i kvalitetsfrågor för högre utbildning. I en rapport ger hon regeringen svidande kritik.
På uppdrag av Studieförbundet Näringslivs (SNS) utbildningskommission har experten Lena Adamsson gjort en kritisk granskning av det svenska kvalitetsutvärderingssystemet av den högre utbildningen i Sverige.
Rapporten presenterades under förra veckan på ett seminarium arrangerat av SNS dit bland annat Peter Honeth, statssekreterare för Utbildningsdepartementet, också var inbjuden.
Det nuvarande utvärderingssystemet bygger på Utbildningsdepartementets resultatbaserade förslag som presenterades i propositionen ”Fokus på kunskap” och som antogs av riksdagen i juni 2010.
Lena Adamsson menar att utvärderingssystemets grundproblem är att resultat likställs med utbildningskvalitet vilket blir problematiskt då de resultatmått som granskas inte ger en rättvis bild av utbildningens kvalitet.
– I granskningen lägger man alldeles för stort fokus på självständigt arbete, vilket är problematiskt då det självständiga arbetet utgör mindre än 10 procent av en kandidatutbildning, säger hon.
I rapporten beskriver Lena Adamsson att bedömarna som är satta att granska de självständiga arbetena värderar arbetena på olika sätt och det faktum att det inte finns någon plagiatkontroll innebär att de utvärderingsresultat som ger betyget ”mycket hög kvalitet” i princip kan vara byggt på ett antal självständiga arbeten där stora delar är plagierade.
I utvärderingssystemet ingår även självvärdering (enkäter med studenter, alumni och platsbesök) som ett granskningsverktyg och Lena Adamsson beskriver hur det är upp till bedömargrupperna själva att välja vilken metod de vill använda vid granskningen vilket leder till att granskningarna inte utförs likadant överallt.
En annan svaghet, enligt Lena Adamsson, är att man med det här systemet inte kan förklara vad som är bra respektive dåligt i en utbildning vilket innebär att man heller inte förstår vad som eventuellt bör utvecklas och förbättras. Detta är problematiskt då den europeiska kvalitetsorganisationen för kvalitetsorganisationer European Association for Quality Assurance (ENQA) 2012 fattade beslutet av Högskoleverket (som då var ansvarig för utvärderingssystemet) inte längre uppfyllde de europeiska kraven för en nationell kvalitetssäkringsorganisation. Högskoleverket sattes ”under review” vilket kan liknas vid att en utbildning som granskats av verket fått sin examensrätt ifrågasatt på grund av bristande kvalitet. När Högskoleverket lades ner tog Universitetskanslersämbetet över HSV:s status som medlem under review. Nu har man fram till sommaren 2014 på sig att genomgå en extern granskning igen. Blir man inte godkänd den här gången står Sverige utan medlemskap under två år.
– Vi har alltså ett utvärderingssystem som inte lever upp till de europeiska överenskommelserna. Systemet uppfyller endast 3 av 14 punkter, säger Lena Adamsson.
Med på seminariet var statssekreteraren Peter Honeth och han höll inte alls med om Lena Adamssons kritik.
– Jag känner mig trygg med utvärderingssystemet. Det är ett system som har för- och nackdelar men UK-ämbetet säger att det är ett system som fungerar, säger Peter Honeth och underströk vikten av att försvara den akademiska friheten.
Han menar att de viktigaste delarna av utvärderingssystemet måste ligga hos lärosätena själva och förklarar att statens roll är att sätta upp mål för utbildningsresultaten, inte att lägga sig i hur undervisningen bedrivs.
SNS har lagt upp en podcast från seminariet. Den når ni här.
Anna Eriksson
