I Sveriges Ingenjörers nya kurs i systematisk arbetsmiljö kommer kursdeltagarna att få jobba med Kista-domen, arbetsplatsolyckan i Kista galleria 2008 då en konstruktör blev dömd för arbetsmiljöbrott.I Sveriges Ingenjörers nya kurs i systematisk arbetsmiljö kommer kursdeltagarna att få jobba med Kista-domen, arbetsplatsolyckan i Kista galleria 2008 då en konstruktör blev dömd för arbetsmiljöbrott.
Varför har ni valt att jobba med just Kista-domen?
Magnus Skagerfält
– Det var ett lämpligt case och det lyfter en hel kedja av händelser där en ingenjör blev dömd för arbetsmiljöbrott. Den visar också hur det ser ut för ingenjörerna i dag med korta ledtider och tidspress, säger Magnus Skagerfält, arbetsmiljöexpert på Sveriges Ingenjörer.
Magnus Skagerfält har tillsammans med Prevent och arbetsmiljöingenjören Cecilia Österman utformat den nya kursen i systematiskt arbetsmiljö. Den är skräddarsydd för att passa ingenjörer och ger fördjupade arbetsmiljökunskaper och praktisk vägledning i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Cecilia Österman
– Det kommer inte att vara någon katederundervisning från morgon till kväll, utan vi kommer att jobba med fall och deltagarna får diskutera Kista-domen och arbetsmiljön på den egna arbetsplatsen, säger kursledaren Cecilia.
Kursen, omfattar två dagar (två halvdagar eget arbete på distans och en lärarledd dag i Stockholm), och är till för skyddsombud, arbetsledare, chefer och andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Eftersom kursen är en fördjupad utbildning i arbetsmiljö krävs att deltagaren har tillräckliga förkunskaper och därför får man först testa sina kunskaper innan man blir antagen.
– Det här är första gången vi har en sådan här utbildning och jag kommer att anpassa kursinnehållet till vad deltagarna är intresserade av, säger Cecilia Österman och tillägger att det är jättebra ifall skyddsombuden och chefer kan gå kursen tillsammans.
– Ett bra arbetsmiljöarbete kräver samverkan och det är viktigt att man tillsammans får diskutera de här frågorna på arbetsplatsen.
Vad kan man göra för att förbättra arbetsmiljön?
– Det blir det kanske lite tråkiga svaret – ta tid för reflektion. Man tar sig ofta inte tid att göra rätt från början och sen måste man göra om. Och sen att man måste se satsningar på arbetsmiljö som en investering och lära sig att jobba proaktivt, säger Cecilia.
Hon nämner också hur viktigt det är att man tänker på arbetsmiljön i sitt dagliga jobb.
– Ta det här med arbetssystemen till exempel. Vi är många som jobbar med datorer i dag och när systemen inte fungerar som de ska lägger vi, och speciellt ingenjörer som är vana att jobba med problemlösning, ner en massa energi för att hitta lösningar. Det vore bättre om man i stället diskuterade hur systemen är utformade. Och att de som gör systemen börja tänka mer på användaren. Här finns en källa för ständig utveckling och förbättring.
Kista-domen
Kista-domen blev den första domen där man tog ställning till konstruktörens ansvar för arbetsmiljön. Det som hände den 15 juli 2008 var att en balk gav vika vid ett bygge vid Kista Galleria och vid raset omkom en person och två personer skadades svårt. Det visade sig att balken som använts vid bygget var för klen och konstruktören dömdes för arbetsmiljöbrott (vållande till annans död och vållande till kroppsskada) för att hon av oaktsamhet ändrat tjockleken på balken från 25 till sju millimeter vilket orsakade olyckan.
Felräkning med datorn
Under senare år har det inträffat flera byggolyckor som orsakas av konstruktörers arbete och med anledning av detta har Martin Fröderberg, industridoktorand vid Lunds universitet, genomfört en studie där han har undersökt hur kvaliteteten hos konstruktörers arbete skiljer sig åt. Och studien visar att konstruktörer räknar olika. I sin studie lät han 16 erfarna konstruktörer utföra en och samma uppgift, att dimensionera betongpelare utifrån ett arkitektunderlag och att räkna ut lasten på grundpålarna. Enligt Martin Fröderberg lämnade fyra av konstruktörerna in en lastfördelning som inte var rimlig. Martin såg också en skillnad i lastberäkningen beroende på om konstruktörerna använt ett datorverktyg eller räknat för hand. De som hade räknat för hand hade oftare lagt in en marginal i varje pelarläge som normalt saknades hos dem som räknade med datorn.
– Det är ett bekymmer att man mer och mer förlitar sig på datorverktyg och tappar känslan för indata och rimlighet. Risken att du gör fel är större med datorhjälpmedel, säger Martin Fröderberg. Källa: Ny Teknik.
Anna Eriksson
Läs mer och anmäl dig till arbetsmiljökursen här.
