Gymkort och massage på jobbet är uppskattade förmåner, men de leder sällan till friskare anställda. Läs intervjun med idrottspedagogen Lisbet Olofsson i den första artikeln i vår serie om friskvård på jobbet.
Gymkort och massage på jobbet är uppskattade förmåner, men de leder sällan till friskare anställda.
Höst brukar innebära nya vanor. Eller i alla fall planer för nya vanor. Många arbetsgivare lockar med friskvårdssatsningar, till exempel bidrag till träningskort, fri massage och möjlighet att träna på arbetstid.
Men hur väl investerade pengar är det egentligen? Hur mycket friskare blir vi av arbetsgivarnas investeringar i friskvård?
Lisbet Olofsson
Lisbet Olofsson, idrottspedagog, författare och förläsare inom området är skeptisk till den modell som de flesta företag väljer.
– Ett friskvårdsbidrag för att betala ett träningskort är toppen för alla som redan tränar, men det får inte igång soffpotatisarna. Jag tycker att arbetsgivare inte tar friskvård på allvar när man köper sig fri med massage och gymkort, säger hon.
Lisbet Olofsson skulle önska att fler arbetsgivare investerar i friskvård med samma ambition på avkastning som på andra investeringar.
– Om man vill få bästa tänkbara resultat borde man satsa mest på de som har sämst hälsa, alltså de som inte tränar. Det skulle ge bättre avkastning på varje investerad krona.
Många arbetsgivare ger ett friskvårdsbidrag som kan används för valfri träning, men även för massage. Det tycker Lisbet Olofsson inte alls ger någon långsiktig förbättring av de anställdas hälsa.
– Massage är väldigt avslappnande och bra för ömmande axlar och nackar, men det kan aldrig ersätta träning, säger hon.
Lisbeth Olofsson vill att friskvård ska bli mycket mer anpassat efter var och ens individuella behov. Hon skulle önska att behovet av friskvård fanns med i utvecklingssamtalen, men hon är medveten om att det kan vara känsligt.
– Självklart ska ingen chef kunna ge order om träning. Låt istället de anställda få möjlighet att prata om vilka behov de själva tycker att de har. Då kan man tillsammans sätta upp mål för träning, men de ska vara långsiktiga.
Lisbet Olofsson menar att träning inte bara är en privat angelägenhet. Vi behöver träna för att orka jobba.
– Många som är trötta efter jobbet och inte orkar göra så mycket annat att sjunka ner i tv-soffan skyller på jobbet. Ibland möter jag personer som har så dålig kondition att de inte klarar mer än tre timmars effektivt arbete, även om det inte är fysiskt ansträngande.
Dålig kondition leder till sämre syresättning av blodet och hjärnan behöver syresättas för att fungera bra. Träning motverkar också stress och har på så vis också positiv effekt på tjänstemän som ofta har stressiga jobb.
En del arbetsgivare vill uppmuntra träning genom att erbjuda anställda att träna någon timme i veckan på arbetstid. Det tycker Lisbet Olofsson är en bra lösning, särskilt för personer som har svårt att få tid att träna på fritiden.
– För till exempel ensamstående småbarnmammor kan en friskvårdstimme vara det som krävs för att träningen ska bli av. I värsta fall kan ju träning skapa stress och få helt motsatt effekt på välbefinnandet, säger Lisbet Olofsson.
En undersökning från Handels utredningsinstitutet från 2011 visar att bara en fjärdedel av Stockholmarna tränar mer än en gång i veckan. 15 procent tränar inte alls och 70 procent svarade att de ville träna mer. Hälften som prioriterar bort träning för annat som känns viktigare uppgav att möjligheten att få träna på arbetstid skulle få dem att prioritera om.
Lisbet Olofsson önskar att fler arbetsgivare ser på friskvård som en investering. Därför måste insatserna bli mycket mer anpassade efter varje enskild anställds behov. Att ledningen tycker att friskvården är prioriterad är också viktigt.
– För att friskvården på jobbet ska bli lyckad är det nödvändigt att starta med att utbilda företagsledningen och alla chefer. Tron på att träning får de anställda att må bättre och jobba bättre måste genomsyra hela föreaget. Att subventionera gymkort ger inte den effekten, säger Lisbet Olofsson.
Karin Virgin
Det här är den första artikeln i en serie om friskvård på jobbet. I nästa artikel berätta några ingenjörer om hur deras arbetsgivare uppmuntrar träning. Hur stora friskvårdsbidrag får ingenjörerna? Hur mycket får de träna på arbetstid? Och det finns faktiskt lyckade exempel på tävlingar på jobbet som får med även dem som inte tränar regelbundet?
6 kommentarer
Det som massören gör på arbetsplatsen förutom att massera är ju just att inspirera varje individ att hitta ett sätt att motionera som passar in i den enskilde individens liv. Varje litet steg mot mer rörelse är positivt och för många kan det vara ett stort steg att t ex gå uppför trapporna istället för att ta hissen. Vi måste hitta det lilla i vardagen som kan minska stilla-sittandet. Ingen blir motiverad av pekpinnar och alla VET att man behöver röra på sig. Det handlar som sagt att motivera och entusiasmera varje litet steg. Massage på arbetsplatsen gör enorm nytta både för hälsan hos personalen och sjukfrånvarostatistiken hos företagen, vilket visats i flera undersökningar, bl a en stor undersökning som gjorts av Uggla Praktiken.
Skulle vara intressant att undersöka hur många som faktiskt kan utnyttja träningstimmen på jobbet utan att känna sig stressade. Visst det är fint att erbjuda men då måste även arbetstagarna ha möjlighet att utnyttja träningstimmen utan att behöva jobba ikapp.
Jag citerar: ”Lisbet Olofsson menar att träning inte bara är en privat angelägenhet. Vi behöver träna för att orka jobba.”. Fel fel fel….
Träning är högst privat även om vi naturligtvis presterar bättre på jobbet om vi rör på oss i någon omfattning. Möjligen kan jag tänka mig att detta inte gäller om arbetsgivaren bjuder på tid för att träningen ska genomföras. Annars har inte min arbetsgivare med min träning att göra. Att träna ska aldrig vara ett krav för att få jobba. Jag tränar ändå, det går alldeles utmärkt.
Jag känner precis igen mig. Jag VILL träna, men känner att det är TIDEN som är det stora problemet eftersom jag har 2 barn under 3 år…. Jag tjänar bra så det ekonomiska är inte ett problem. Jag hade utan att blinka bytt ut bidraget i pengar mot erbjudande att få träna på arbetstid.
Ett problem jag sett på alla ställen jag jobbat på är att valet av träningsbidrag är till 100% styrd av skatteverkets regler. Det tar bort mycket av den individuella behovet/styrningen och träningskort på gym är nästan det ända som fungerar, förutom måbra saker som massage och sluta röka.
Hej!
Bra med en artikel som belyser problemet med för lite fysisk aktivitet. Inte alldeles sällan hänger ”orken” även ihop med arbetsbelastningen och hur man blir uppskattad för sina arbetsansträngningar men även hur man har det hemma, etc. Har egna erfarenheter av att vara orkeslös tills dess att jag tog mig i kragen och med lite mentalt stöd via företagshälsovården nu kommit till stadiet att sätta mig på cykeln isf bil de c:a 11 km jag har till jobbet. Känner mig mycket piggare och har lättare att klara arbetssituationen på ett bättre sätt – orkar nu även att säga ifrån när det blir för mycket… Hemma har det oxå blivit lättare med att klara vardagen och försöka undvika konflikter på ett bra sätt.