Allt fler använder lönestatistiken

När alla har lönesamtal och cheferna får mandat att sätta löner blir det viktigt att förbereda sig noga och vässa argumenten för en högre lön. Lönestatistiken har blivit mer efterfrågad än någonsin.

När alla har lönesamtal och cheferna får mandat att sätta löner blir det viktigt att förbereda sig noga och vässa argumenten för en högre lön. Lönestatistiken har blivit mer efterfrågad än någonsin.

Lönestatistiken från fackförbunden är en uppskattad medlemsförmån. Drygt 55000 besök från medlemmar i Sveriges Ingenjörer fick lönedatabasen Saco Lönesök under förra året och bara i oktober i år är ingenjörernas besökssiffror uppe i över 13 000 inlogg. Trovärdigheten bygger på att nästan sju av tio medlemmar i förbundet svarar på den årliga löneenkäten.

Förra veckan skickade förbundet ut årets löneenkät till alla yrkesverksamma medlemmar. Svaren har redan börjat strömma in och när enkäten stänger börjar ett intensivt arbete för förbundets statistiker med att läsa in alla filer för att kunna sammanställa databasen.

Det nya Teknikavtalet som slöts i våras mellan Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen ger lönesamtalet större betydelse eftersom cheferna har fått mandat att sätta lön. Samtalen ska vara en löneförhandling och därför är det viktigt att komma väl förberedd. Flera fackligt förtroendevalda inom industrin märker också att intresset för lönestatistiken har ökat.

På ABB i Västerås stöttar akademikerföreningen medlemmarna inför lönesamtalen med statistik både på riksnivå och på företagsnivå.

– Vi gör nyhetsbrevet, AF-Nytt, som mejlas till alla medlemmar. Där publicerar vi tabellerna som vi har fått från förbundet. Dessutom tar vi fram egna diagram som redovisar lönerna för medlemmarna på de stora industriföretagen här i Västerås: ABB, Westinghouse och Bombardier, säger Pia Hill, förtroendevald på ABB Robotics i Västerås.

Akademikerföreningen på ABB informerar också medlemmarna om Saco Lönesök, databasen med den samlade lönestatistiken där medlemmarna själv kan söka löner för olika grupper, till exempel per utbildningsinriktning, befattning, region och arbetsområde.

Akademikerföreningen på ABB har tidigare år uppmanat medlemmarna att boka ett lönesamtal med sin chef men det är långt ifrån alla som har gjort det.
– I år, när lönerna ska sättas vid lönesamtalet, märker jag att det är fler som är intresserade av statistiken. Jag har fått fler frågor om den och jag vet att många på ABB har sitt första lönesamtal i år, säger Pia Hill.

Hon vet också också att alla inte ser fram emot lönesamtalet.
– Man ska inte sticka under stol med att en del tycker att lönesamtalet är lite jobbigt. Trots att man är välutbildad och har lång erfarenhet kan det kännas svårt att sitta mitt emot sin chef och framhålla sina starka sidor och argumentera för en högre lön. För dem kan lönestatistiken vara något att luta sig emot, säger Pia Hill

Annika Norin, ordförande för akademikerföreningen på BT Products AB, Mjölby märker också att lönestatistiken har blivit viktigare med det nya avtalet. Men där finns det också särskilda utmaningar.

– Vi som bor och arbetar utanför storstadsregionerna har det svårare att påverka vår arbetsgivare med lönestatistik. Här på landet säger arbetsgivarna att förbundets lönestatistik inte är relevant för oss. Vi behöver statistik för den här regionen för att arbetsgivaren ska bli intresserad av att lyssna.

Anna Sandgren och kollegerna Anna Ihrfors Wikström och Björn Flodéus som är statistiker på Sveriges Ingenjörer får ofta förfrågningar från akademikerföreningar som har särskilda önskemål. Särskilt på orter utanför storstadsregionerna vill man se hur lönerna ser ut i regionen.

– I Saco Lönesök kan man själv filtrera fram lönerna på länsnivå och ett mindre område än så avråder jag ofta från att titta på. Då kan det istället vara bättre att göra en sökning på hela Sverige utom storstadsregionerna. Det kan ge ett bättre underlag för ingenjörer som inte jobbar i Stockholm, Göteborg eller Malmöområdet, säger Anna Sandgren.

En hel del arbetsgivare tar fram egen lönestatistik och ifrågasätter den som bygger på fackförbundens årliga löneenkäter. Mikael Lundqvist, ordförande för akademikerföreningen på Saab AB EDS, Jönköping är en av många som gärna skulle se mer samverkan mellan parterna.

– Vi har samma problem som många andra när arbetsgivaren har egen statistik från Löneanalyser AB. De hävdar förstås att deras statistik gäller och det uppstår diskussioner om den här frågan varje år. Jag skulle verkligen önska att det fanns partsgemensam statistik som mina äldre fackliga kolleger berättar att det fanns tidigare.
Ett avtal som innebär att parterna gemensamt tar fram statistik finns på ett fåtal avtalsområden i dag. Frågan har diskuterats med Teknikföretagen som inte har visat något intresse.

Lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer besvarades förra året av 66 000 yrkesverksamma ingenjörer och få fackförbund har en högre svarsfrekvens.

– Trovärdigheten i lönestatistiken bygger på att så många svarar på löneenkäten. Jag vet att våra medlemmar förstår sambandet och uppskattar statistiken. Jag tror och hoppas på en hög svarsfrekvens på löneenkäten i år också, säger Anna Sandgren.
Karin Virgin

Här svarar du på Sveriges Ingenjörers lönenkät: